Analys och uppföljning

Med statistik och uppföljning belyser vi den svenska högskolan. I det ingår att granska hur effektivt verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor. Vårt arbete ger underlag för regeringen, universiteten och högskolorna och andra aktörer att diskutera eller agera.

Vi får regelbundet uppdrag från regeringen att utreda olika frågor. Det kan handla om att utreda effekter av en viss reform, att följa upp särskilda satsningar för att få fler behöriga lärare eller att undersöka coronapandemins konsekvenser för högskolan. Vi får uppdrag både i det årliga regleringsbrevet och löpande under året.

Statistik

Vi är utsedda av regeringen att ansvara för officiell statistik om den svenska högskolan. Den hittar du bland annat i statistikdatabasen Högskolan i siffror och i statistiska meddelanden som vi publicerar tillsammans med SCB. Det finns till exempel officiell statistik om hur många som söker och antas till olika högskoleutbildningar.

Utöver den officiella statistiken publicerar vi löpande också andra rapporter. De handlar bland annat om nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden, högskolans personal och högskolans ekonomi.

Högskolan i siffror

I vår statistikdatabas Högskolan i siffror väljer du själv hur du vill se den statistik du sökt fram, till exempel fördelat på lärosäte, kön eller ålder. Uppgifterna går också att ladda ned om du vill bearbeta dem.

Till Högskolan i siffror

Årsrapporten – en samlad bild av den svenska högskolan

Varje år publicerar vi en årsrapport om universitet och högskolor som sammanfattar vad som har hänt det senaste året. Årsrapporten innehåller också uppgifter som visar utvecklingen under längre tid och trender.

Läs Universitetskanslersämbetets årsrapport

Lärosätenas effektivitet

Varje år omsätter Sveriges universitet och högskolor drygt 80 miljarder kronor. Det motsvarar nästan 1,50 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. I högskolelagen står det att lärosätena ska ta ansvar för att resurserna utnyttjas effektivt. För att öka kunskapen om hur resurserna används har regeringen gett oss i uppdrag att granska effektiviteten inom högskolan.

Vi undersöker hur effektivt resurserna används på flera olika sätt. Till exempel tittar vi på genomströmningen inom olika utbildningar, det vill säga hur snabbt studenterna genomför sin utbildning. Vi analyserar också lärosätenas personal- och lokalkostnader.

Våra granskningar ska fungera som ett stöd till universiteten och högskolorna. De är också viktiga underlag för regeringens uppföljning och utveckling av högskolesektorn.

Hitta rapporter

Söker du material inom ett visst område? Sök på ämne bland Universitetskanslersämbetets publikationer.
På sidan Publikationer hittar du våra rapporter.

Universitetskanslersämbetet är en tillsynsmyndighet. Vi granskar att universitet och högskolor följer de lagar och regler som gäller.

Vi har tillsyn över statliga universitet och högskolor med fokus på studenternas rättssäkerhet. Det gäller bland annat bestämmelserna i högskolelagen, högskoleförordningen och förvaltningslagen. Vi granskar också att universiteten och högskolorna följer sina egna regler.

Vi har även viss tillsyn över enskilda utbildningsanordnare med rätt att utfärda examina. Exempel på enskilda utbildningsanordnare som vi kan granska är Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Dessa behöver bara i begränsad omfattning följa samma regler som gäller för statliga universitet och högskolor.

Anmälningar till oss görs i de flesta fall från studenter och studentkårer. Vi kan även inleda ett ärende på eget initiativ. Tillsynsärendena är viktiga eftersom de ger exempel på hur reglerna tillämpas i praktiken.

Läs om våra juridiska granskningar på sidan Juridisk tillsyn.

Vi granskar kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Det är viktigt för studenter, arbetsgivare och samhälle att all högskoleutbildning i Sverige håller hög kvalitet, med utbildningar som är användbara och förbereder studenter och doktorander för ett kommande yrkesliv.

Fyra olika typer granskningar utgör ett nationellt system för kvalitetssäkring: lärosätesgranskningar, utbildningsutvärderingar, tematiska utvärderingar och prövningar av examenstillstånd.

Läs om våra kvalitetsgranskningar på sidan Kvalitetssäkring.

Verksamhetsstödet ska fungera som administrativt och strategiskt stöd för myndighetens kärnverksamhet. Verksamhetsstödet består av nio funktioner:

1. Ledningsstöd
2. Kommunikation
3. HR
4. IT
5. Ekonomi
6. Informationsförvaltning
7. Administrativ service
8. Intendentur
9. Upphandling

För att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden och för att ge bättre förutsättningar för människor att välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling har regeringen infört ett nytt omställningsstudiestöd för yrkesverksamma. Det nya omställningsstudiestödet ger högre ersättningsnivåer än vad det nuvarande studiestödet gör, vilket kan möjliggöra för fler vuxna med arbetslivserfarenhet att studera. Det utgör ett viktigt komplement till nuvarande studiestödssystem. Det nya omställningsstudiestödet, ofta förkortat OSS, är ett nytt studiemedelssystem för vuxna mitt i arbetslivet.

Mot bakgrund av införandet av det nya omställningsstudiestödet har regeringen gett statliga universitet och högskolor i uppdrag att analysera sina utbildnings­utbud, både det som handlar om innehåll och inom vilka former utbildningarna ges.

Regeringen har gett oss i uppdrag att sammanställa och analysera rapporteringen av lärosätenas regeringsuppdrag. Sammanställningen och analysen redovisades den 28 februari 2023.

Kontakta Anna Bengtsson vid frågor om uppdraget.

Läs mer om uppdraget på sidan Omställningsstudiestödet.

Vi har i uppdrag av regeringen att under perioden 2022–2026 delta i genomförandet av Sveriges återhämtningsplan. Vi ska vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärden resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor ska kunna genomföras. Åtgärden är den utbyggnad av högskolan som pågår. Den nationella återhämtningsplanen är också en ansökan om bidrag från EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).

Syftet med åtgärden är att möjliggöra fler utbildningsplatser för helårsstudenter, möta behoven av utbildning som leder till jobb och förbättra välfärden. Åtgärden ska öka tillgången till högre utbildning i hela landet och öka möjligheterna till omställning för att bättre rusta individer för en framtida arbetsmarknad.

Vi gör flera utredningar för att öka förståelsen av de långsiktiga konsekvenserna av pandemin. Under åren som kommer tar vi fram analyser med anknytning till utbildning och forskning, kompetensförsörjning och livslångt lärande samt breddad rekrytering.
Läs mer om Sveriges återhämtningsplan på regeringen.se.

Läs mer om uppdraget på sidan Högskolan efter pandemin.

Kontakta Karin Backvall vid frågor angående regeringsuppdraget med Sveriges återhämtningsplan.

Vi ska tillsammans med Svenska institutet, Verket för innovationssystem, Universitets- och högskolerådet samt Vetenskapsrådet samordna insatser för internationalisering genom att inrätta en plattform för internationalisering. Regeringsuppdraget ska genomföras i nära dialog med universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och aktörer.

Kontakta Ulf Hedbjörk vid frågor om uppdraget Plattform för internationalisering, Plint.

Läs mer på sidan Plattform för internationlisering, Plint.

Vi ska senast i maj varje år överlämna en redovisning till Bonus Copyright Access av antalet helårsstudenter per lärosäte avseende föregående budgetåret.

Mejla analys@uka.se vid frågor om redovisning till Bonus Copyright Access.

Vi ska stärka och samordna lärosätena i deras uppdrag att utveckla arbetet med de föreskrifter som de beslutar om. Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i de resultat och slutsatser som redovisas i rapporten Lärosätenas arbete med att utfärda föreskrifter.

Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet vid Regeringskansliet senast den 20 december 2024.

Kontakta Carl Braunerhielm vid frågor om uppdraget Stärka lärosätenas arbete med föreskrifter.

I september 2021 beslutade regeringen om en ny strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. UKÄ fick då, tillsammans med flera myndigheter och Folkbildningsrådet, i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. För UKÄ:s del handlar det om att följa upp funktionshinderspolitiken inom högre utbildning och forskning. En projektgrupp har bildats som ska arbeta med uppföljningen. Uppdraget ska slutredovisas 2031.

Kontakta Helen Dryler vid frågor om uppdraget.

Läs uppdraget Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Pdf, 199 kB.

Läs mer om uppdraget.

Regeringen har beslutat att förlänga det uppdrag som gavs till flera myndigheter 2016 för att tillhandahålla praktikplatser åt arbetssökande med funktionsvariationer och till nyanlända arbetssökande. Att få arbetslivserfarenhet från statliga myndigheter kan både utveckla individen och stärka möjligheterna till ett framtida jobb. Uppdraget är förlängt fram till och med den 31 december 2023.

UKÄ har på uppdrag av regeringen genomfört en tematisk utvärdering av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället. Nu är utvärderingen klar och projektet kommer att avslutas med en återföringskonferens i början av 2025.

Läs mer på sidan Tematisk utvärdering av samverkan.
Kontakta Anna Lundberg vid frågor om uppdraget Tematisk utvärdering av samverkan.

I vår uppgift att följa och redovisa examinerades etablering på arbetsmarknaden ingår att följa etableringen av personer med utländsk utbildning som genomgått kompletterande utbildningar. De kompletterande utbildningar som ingått i regeringens särskilda satsningar ska särredovisas. Detta är ett återkommande uppdrag.

Kontakta Anna Bengtsson vid frågor om uppföljning av etablering på arbetsmarknaden.

Inom ramen för myndighetens uppgift enligt förordningen (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet att samordna ett nätverk av analys- och utvärderingsmyndigheter inom högskolesektorn, ska myndigheten genomföra en kartläggning av utvärderingars inverkan på den administrativa bördan på universitet och högskolor. Kartläggningen ska inkludera en bedömning av vilka delar som har störst betydelse och förslag på hur den administrativa bördan kan minskas.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 13 december 2024.

Standard för svensk indelning av forskningsämnen är en statistisk standard för klassificering av forskning och utbildning på forskarnivå. Den används bland annat i den officiella statistiken om doktorander, högskolans personal och utgifter för forskning och utveckling. Standarden används även i viss utsträckning vid ansökan om forskningsmedel och vid klassificering av forskningsoutput. Standard för svensk indelning av forskningsämnen infördes 2011. Forskningen utvecklas och förändras över tid, nya metoder och ämnen har tillkommit medan andra har fått förändrad eller minskad betydelse. Det gör att standarden behöver ses över och revideras med jämna mellanrum. Under 2023 genomfördes därför en revidering av standarden från 2011. Syftet med revideringen var att ta fram en uppdaterad och aktuell standard över forskningsämnen som bättre speglar dagens forskning och underlättar vid klassificering av forskning och forskarutbildning. Den nya standarden fastställdes av UKÄ och SCB i mars 2024. Den reviderade standarden börjar gälla 2025.

Läs mer om Reviderad standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Med start under hösten 2024 kommer UKÄ genomföra en större, samlad undersökning av ingenjörsutbildningarna. I projektet ingår flera olika delundersökningar av bland annat ingenjörsutbildningarnas rekryteringsbas, studenternas förkunskaper, basårsutbildningarna och genomströmning i utbildningarna mot civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen.

Projektet ska resultera i en samlad rapport som kvantitativt belyser utvecklingen inom ingenjörsutbildningarna de senaste decennierna, mot bakgrund av den politiska styrningen och de utbyggnader och andra politiska insatser som gjorts under perioden. Slutrapporten ska publiceras senast i december 2025. Resultat från delundersökningarna kommer publiceras som kortare rapporter allt eftersom de färdigställs.

Kontakta Alice Wallin vid frågor om projektet.

Den 10 oktober fick UKÄ ett nytt uppdrag att följa upp den pågående satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025. Redovisningen ska innehålla en bedömning av utbildningsformens kvalitet och dess förutsättningar att fortsätta på lång sikt.

Kontakta Anna-karin Malla vid frågor om uppdraget.