Högskolan efter pandemin
Universitetskanslersämbetet har i uppdrag av regeringen att under perioden 2022–2026 delta i genomförandet av Sveriges återhämtningsplan.
Vi ska följa upp måluppfyllelsen och indikatorerna för åtgärden "resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor" för åren 2021–2025, samordna genomförandet och stödja lärosätena i arbetet samt bistå lärosätena så att de uppfyller de krav som ställs från EU:s myndigheter. Inom uppdraget bedriver vi också utredningar med koppling till syftet med utbyggnaden av högskolan.
Åtgärden är den utbyggnad av högskolan som pågår. Den nationella återhämtningsplanen är också en ansökan om bidrag från EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).
Syftet med åtgärden är att möjliggöra fler utbildningsplatser för helårsstudenter, möta behoven av utbildning som leder till jobb och förbättra välfärden. Åtgärden ska öka tillgången till högre utbildning i hela landet och öka möjligheterna till omställning för att bättre rusta individer för en framtida arbetsmarknad. För att öka förståelsen av de långsiktiga konsekvenserna av pandemin för lärosätenas verksamhet och bidra till kunskapen om faktorer som är betydelsefulla för dessa verksamheters motståndskraft och återhämtningsförmåga genomför UKÄ en mängd utredningar under temat Högskolan efter pandemin. Under åren som kommer tar vi fram analyser med anknytning till utbildning och forskning, kompetensförsörjning och livslångt lärande samt breddad rekrytering.
Genomförande av återhämtningsplanen enligt EU:s regelverk
För att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av Sveriges återhämtningsplan och för att kunna ge adekvat stöd till lärosäten har UKÄ tagit fram definitioner av korruption, bedrägeri, dubbelfinansiering och intressekonflikter. Definitionerna är anpassade efter RRF-förordningen (Faciliteten för återhämtning och resiliens) och utgör därmed en viktig vägledning för hur EU-medel får användas.
- EU:s RRF-förordning tillkom som en följd av covid 19-krisen och syftar till att stärka ramverket för tillhandahållande av ekonomiskt stöd till medlemsstater.
- ”RRF” är en förkortning som står för ”Recovery and Resilience Facility”, motsvarande ”Faciliteten för återhämtning och resiliens” på svenska.
- Över 720 miljarder euro ska med stöd av RRF-ramverket investeras i reformer och projekt i medlemsstaterna.
- Stöd ska erbjudas inom främst 6 politikområden, där utbildning och omställning ingår.
- RRF-förordningen ställer krav på att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption, intressekonflikter och dubbelfinansiering.
- Inom EU utgör dessa rättsliga begrepp grundpelare för att upprätthålla
principerna om transparens, ansvarsskyldighet och en korrekt användning av EU:s medel och resurser. Förebyggandet av dessa oegentligheter är av största vikt för att säkerställa att EU framgångsrikt främjar ekonomisk tillväxt, stabilitet och samarbete.
- Korruption i offentlig sektor innebär att utnyttja en offentlig ställning för att
uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. - Innefattar både olagliga handlingar – såsom mutor – och olämpligt
agerande. - Risk för förtroendeskador, oberoende av om det handlar om brottsliga
handlingar eller sådant som bedöms som olämpligt.
- Bedrägeri innebär att en gärningsperson genom vilseledande förmår annan att utföra en handling, eller underlåta att utföra handling denne annars skulle ha utfört, vilket medför ekonomisk vinning för gärningspersonen och ekonomisk skada för den som blir vilseledd.
- Även vilseledande för att otillbörligen uppnå ekonomisk vinning på bekostnad av EU:s finansiella intressen utgör bedrägeri.
- Vilseledande sker genom användning av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument.
- Dubbelfinansiering är ett begrepp inom EU-rätten som syftar på situationer där en enhet eller ett projekt erhåller finansiering från flera EU-källor för samma ändamål. Flera stöd som täcker samma kostnad anses i allmänhet vara en överträdelse av EU:s finansieringsregler.
- En intressekonflikt uppstår när en individ eller enhet, såsom en offentlig tjänsteman eller organisation, har flera intressen eller lojaliteter som potentiellt skulle kunna äventyra dennes opartiskhet, objektivitet eller beslutsfattande i en given situation.
- I artikel 61 budgetförordningen framhålls att en intressekonflikt föreligger om en aktör i budgetförvaltningen eller en annan person som medverkar i genomförandet av budgeten påverkas av ett personligt intresse som sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.
- I syfte att förebygga intressekonflikter finns regler om jäv. Jäv innebär att någon för en myndighets räkning deltar i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet och det finns en omständighet som gör att den aktuella personens opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.
Rapporteringsrutiner till EBM och Olaf
UKÄ har i uppdrag att stödja lärosäten i deras arbete med att vidta de åtgärder som föreskrivs i RRF-förordningen om att förebygga, upptäcka och åtgärda händelser som kan skada unionens ekonomiska intressen och anmäla misstänkta brott till Ekobrottsmyndigheten (EBM) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).
Sveriges återhämtningsplan (sid 183) anger följande om rapportering av felaktigheter avseende RRF-medel:
Om oegentligheter eller bedrägerier uppstår i samband med ett tilldelningsförfarande kommer den ansvariga myndigheten att avbryta processen och vidta nödvändiga åtgärder. Misstänkt bedrägeri med anknytning till EU-medel anmäls av myndigheten till EBM och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Nationellt är det EBM:s ansvar att utreda om ett brott har begåtts.
Notera att första meningen i återhämtningsplanen både omfattar oegentligheter och bedrägerier medan andra meningen endast avser bedrägerier. EU skiljer på oegentligheter och bedrägerier på så vis att alla bedrägerier är oegentligheter medan bara avsiktliga oegentligheter är bedrägerier. Betydelsen av detta i rapporteringssammanhang förklaras vidare i punkterna nedan.
Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Enligt Sveriges återhämtningsplan behöver endast misstänkta bedrägerier med anknytning till EU-medel rapporteras till EBM. Dock ska poängteras att EBM:s uppdrag är att utreda och bekämpa ekonomisk brottslighet och utifrån den aspekten ska alla misstankar om ekonomisk brottslighet, oberoende av om det rör RRF-medel eller ej, rapporteras till EBM.
Hur sker rapportering till EBM?
På EBM:s hemsida finns en avsedd blankett för att anmäla misstankar om ekonomisk brottslighet och instruktioner gällande hur brottsanmälan ska fyllas i:
Anmäl ett ekobrott på ekobrottsmyndigheten.se.
Observera att visselblåsarkanalen för EU-medel på EBM inte ska användas om det är lärosätet som myndighet som vill upprätta en brottsanmälan då syftet med kanalen är att, i enlighet med visselblåsarlagen, skydda individer från repressalier vid rapportering av missförhållanden.
Olaf är byrån för bedrägeribekämpning i EU. Det innebär att Olaf har som uppdrag att skydda EU:s finansiella intressen, bland annat utredningar av bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktas mot unionens finansiella intressen.
Vad ska rapporteras till Olaf?
Enligt Sveriges återhämtningsplan behöver endast misstänkta bedrägerier med anknytning till EU-medel rapporteras till Olaf. Dock kan alla oegentligheter (både oavsiktliga och avsiktliga, det vill säga bedrägerier) rapporteras till Olaf.
Hur sker rapportering till Olaf?
Rapportering till Olaf sker via post eller online på deras hemsida genom ett formulär. Ange i anmälan till Olaf om det avser ett misstänkt bedrägeri som även är anmält till EBM, tillsammans med uppgifter om EBM-anmälan som kan underlätta handläggningen på Olaf (diarienummer/ärendenummer, EBM-handläggare etc).
Mer information om anmälan finns på anti-fraud.ec.europa.eu.
Riktlinjer för lärosätenas användning av EU-emblem
UKÄ har preciserat riktlinjer för lärosätenas användning av EU-emblem i samband med delfinansiering från RRF. Den nivå som presenteras i riktlinjerna är den lägstanivå som lärosätena ska använda tills eventuella ytterligare krav tillkommer. Riktlinjerna baseras på önskemål som framkommit i samråd med lärosätesrepresentanter samt dokumentanalyser.
På lärosätets mest relevanta hemsida för det samlade utbildningsutbudet (program och kurser) ska något av följande emblem som inkluderar NextGenerationEU finnas med:
Alternativet är lärosätets ”om oss”-sida tillsammans med en text som förklarar vad EU finansierar.
Ladda ner emblemet på olika språk från europa.eu.
Läs EU:s regelverk för hur emblemet ska presenteras. Pdf, 798 kB.
Kontakta Karin Backvall om regeringsuppdraget med Sveriges återhämtningsplan.
Sidan uppdaterades den 26 mars 2024