Projekt och uppdrag
Här hittar du information om våra pågående regeringsuppdrag samt övriga projekt och uppdrag.
Vi ska genomföra fallstudier i syfte att ge en fördjupad förståelse för universitets och högskolors arbete med att främja och värna akademisk frihet.
Vi ska också sammanställa lärosätenas arbete med att främja och värna den akademiska friheten och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning som är reglerad enligt lag.
Uppdraget ska redovisas den 15 maj 2024.
Läs mer om uppdraget på sidan Akademisk frihet.
Kontakta akademisk.frihet@uka.se vid frågor om uppdraget Akademisk frihet.
Vi ska analysera hur artificiell intelligens kan påverka högskolans utbildningsutbud tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor, andra berörda myndigheter och andra aktörer inklusive arbetsgivare. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet senast den 28 mars 2024.
För att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden och för att ge bättre förutsättningar för människor att välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling har regeringen infört ett nytt omställningsstudiestöd för yrkesverksamma. Det nya omställningsstudiestödet ger högre ersättningsnivåer än vad det nuvarande studiestödet gör, vilket kan möjliggöra för fler vuxna med arbetslivserfarenhet att studera. Det utgör ett viktigt komplement till nuvarande studiestödssystem. Det nya omställningsstudiestödet, ofta förkortat OSS, är ett nytt studiemedelssystem för vuxna mitt i arbetslivet.
Mot bakgrund av införandet av det nya omställningsstudiestödet har regeringen gett statliga universitet och högskolor i uppdrag att analysera sina utbildningsutbud, både det som handlar om innehåll och inom vilka former utbildningarna ges.
Regeringen har gett oss i uppdrag att sammanställa och analysera rapporteringen av lärosätenas regeringsuppdrag. Sammanställningen och analysen redovisades den 28 februari 2023.
Vi har i uppdrag av regeringen att under perioden 2022–2026 delta i genomförandet av Sveriges återhämtningsplan. Vi ska vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärden resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor ska kunna genomföras. Åtgärden är den utbyggnad av högskolan som pågår. Den nationella återhämtningsplanen är också en ansökan om bidrag från EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).
Syftet med åtgärden är att möjliggöra fler utbildningsplatser för helårsstudenter, möta behoven av utbildning som leder till jobb och förbättra välfärden. Åtgärden ska öka tillgången till högre utbildning i hela landet och öka möjligheterna till omställning för att bättre rusta individer för en framtida arbetsmarknad.
Vi gör flera utredningar för att öka förståelsen av de långsiktiga konsekvenserna av pandemin. Under åren som kommer tar vi fram analyser med anknytning till utbildning och forskning, kompetensförsörjning och livslångt lärande samt breddad rekrytering.
Läs mer om Sveriges återhämtningsplan på regeringen.se.
Läs mer om uppdraget på sidan Högskolan efter pandemin.
Kontakta Heléne Fröborg vid frågor angående regeringsuppdraget med Sveriges återhämtningsplan.
Vårt uppdrag är att följa utvecklingen av studenters aktivitet på kurs. Uppdraget har förnyats och redovisas i mars-april varje år. Tidigare uppdrag redovisades till regeringen den 31 mars 2020.
Kontakta Gunnar Söderman vid frågor om utvecklingen av studenters aktivitet på kurs.
Vi ska stärka det arbete som universitet och högskolor gör för att säkerställa en likvärdig hantering av examensbevis vid byte av juridiskt kön. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 februari 2024.
Vi ska tillsammans med Svenska institutet, Verket för innovationssystem, Universitets- och högskolerådet samt Vetenskapsrådet samordna insatser för internationalisering genom att inrätta en plattform för internationalisering. Regeringsuppdraget ska genomföras i nära dialog med universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och aktörer.
Kontakta Ulf Hedbjörk vid frågor om uppdraget Plattform för internationalisering, Plint.
Vi ska senast i maj varje år överlämna en redovisning till Bonus Copyright Access av antalet helårsstudenter per lärosäte avseende föregående budgetåret.
Kontakta Maria Ljung vid frågor om redovisning till Bonus Copyright Access.
Regeringen har utsett Hans Wiklund, universitetsdirektör vid Umeå universitet, som särskild utredare för samordnat arbete för fler platser för verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildningen. Syftet med utredningen är ge stöd samt samordna och genomföra insatser för att identifiera och möjliggöra fler VFU-platser i sjuksköterskeutbildningen där VFU-platser identifierats som ett problemområde som omöjliggör utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen. Samordnarens uppdrag är att initiera och genomföra samordnande insatser för fler VFU-platser i sjuksköterskeutbildningen.
Samordnaren ska även ge stöd i arbetet med att utveckla modeller för, och organisering av, VFU så att det blir möjligt för fler vårdgivare och verksamheter att ta emot studenter. Slutligen ska samordnaren lämna nödvändiga författningsförslag.
Regeringen har gett oss i uppdrag att bistå utredningsarbetet. Uppdraget ska redovisas i december 2023.
Kontakta Ivana Colic vid frågor om uppdraget Samordning av VFU.
Vi ska stärka och samordna lärosätena i deras uppdrag att utveckla arbetet med de föreskrifter som de beslutar om. Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i de resultat och slutsatser som redovisas i rapporten Lärosätenas arbete med att utfärda föreskrifter.
Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet vid Regeringskansliet senast den 15 oktober 2024.
Kontakta Carl Braunerhielm vid frågor om uppdraget Stärka lärosätenas arbete med föreskrifter.
Vi har, tillsammans med ett antal myndigheter, fått i uppdrag att följa upp funktionshinderpolitiken 2021-2031. En redogörelse bör lämnas för hur de fyra områdena för genomförande av funktionshinderspolitiken har beaktats i myndighetens arbete, där det är tillämpligt. Detta gäller:
- principen om universell utformning
- befintliga brister i tillgängligheten
- individuella stöd och lösningar för individens självständighet
- att förebygga och motverka diskriminering.
En redogörelse ska vidare lämnas för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av att det nationella målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.
Regeringen har beslutat att förlänga det uppdrag som gavs till flera myndigheter 2016 för att tillhandahålla praktikplatser åt arbetssökande med funktionsvariationer och till nyanlända arbetssökande. Att få arbetslivserfarenhet från statliga myndigheter kan både utveckla individen och stärka möjligheterna till ett framtida jobb. Uppdraget är förlängt fram till och med den 31 december 2023.
Vi ska genomföra en utvärdering av universitets och högskolors samverkan. Detta utifrån det krav i högskolelagen som anger att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.
Utvärderingen ska redovisas till Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet senast den 31 oktober 2024
Läs mer på sidan Tematisk utvärdering av samverkan.
Kontakta Anna Lundberg vid frågor om uppdraget Tematisk utvärdering av samverkan.
Under 2023 samordnar vi en granskning av uppdragsutbildningen vid universitet och högskolor. Vi granskar regelefterlevnad, effektivitet och kvalitetssäkring av uppdragsutbildning samtidigt.
Läs mer om uppdraget på sidan Uppdragsutbildningen granskas.
Läs pdf-dokumentet Vägledning för granskning av uppdragsutbildning. Pdf, 598 kB.
Parallellt med granskningen av uppdragsutbildning genomförs en utbildningsutvärdering av uppdragsutbildningar och ordinarie utbildningar inom fastighetsmäkleri.
Läs mer på sidan Utbildningsutvärderingar och på sidan Pågående granskningar.
Vi ska följa upp vilka inriktningar som lärosäten ger inom ingenjörsutbildningarna, lärarutbildningarna och specialistsköterskeutbildningarna. Syftet är att få en överblick av utbildningsutbudet och kunna följa detta över tid.
Detta är ett återkommande uppdrag.
Kontakta Gunnar Söderman vid frågor om dimensionering av vissa utbildningar.
Vi ska följa upp och utvärdera utfallet av de mål som lärosätena har för könsfördelning bland nyrekryterade professorer), antal examina och andelen biträdande lektorer. Vi ska också ta fram underlag för lärosätesvisa målnivåer för perioden 2025–2028 inom ovanstående områden.
Kontakta Julia Elenäs för frågor om mål för examina.
Kontakta Johan Dahlberg för för frågor om mål för biträdande lektorer och nyrekryterade professorer.
I vår uppgift att följa och redovisa examinerades etablering på arbetsmarknaden ingår att följa etableringen av personer med utländsk utbildning som genomgått kompletterande utbildningar. De kompletterande utbildningar som ingått i regeringens särskilda satsningar ska särredovisas. Detta är ett återkommande uppdrag. Pågående uppdrag ska redovisas till regeringen senast den 1 mars 2023.
Kontakta Anna Bengtsson vid frågor om uppföljning av etablering på arbetsmarknaden.
Universitetskanslersämbetet ska genomföra en halvtidsutvärdering för att följa upp och analysera det svenska deltagandet i Horisont Europa. Utvärderingen ska innehålla en bedömning av hur deltagandet har utvecklats och i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och intressenter.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 14 juni 2024
Inom ramen för myndighetens uppgift enligt förordningen (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet att samordna ett nätverk av analys- och utvärderingsmyndigheter inom högskolesektorn, ska myndigheten genomföra en kartläggning av utvärderingars inverkan på den administrativa bördan på universitet och högskolor. Kartläggningen ska inkludera en bedömning av vilka delar som har störst betydelse och förslag på hur den administrativa bördan kan minskas.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 13 december 2024.
Standard för svensk indelning av forskningsämnen är en statistisk standard för klassificering av forskning och utbildning på forskarnivå. Den används bland annat i den officiella statistiken om doktorander, högskolans personal och utgifter för forskning och utveckling. Standarden används även i viss utsträckning vid ansökan om forskningsmedel och vid klassificering av forskningsoutput. Standard för svensk indelning av forskningsämnen infördes 2011. Forskningen utvecklas och förändras över tid, nya metoder och ämnen har tillkommit medan andra har fått förändrad eller minskad betydelse. Det gör att standarden behöver ses över och revideras med jämna mellanrum. Under 2023 genomfördes därför en revidering av standarden från 2011. Syftet med revideringen var att ta fram en uppdaterad och aktuell standard över forskningsämnen som bättre speglar dagens forskning och underlättar vid klassificering av forskning och forskarutbildning. Den nya standarden fastställdes av UKÄ och SCB i mars 2024. Den reviderade standarden börjar gälla 2025.
Läs mer om Reviderad standard för svensk indelning av forskningsämnen.