Figur 1. Samtlig personal vid universitet och högskolor 1980 och framåt.

Figuren visar antalet anställda vid universitet och högskolor, exklusive doktorander och anställda forskarstuderande, totalt och uppdelat på kvinnor och män. Uppgifterna avser heltidsekvivalenter, det vill säga antalet anställda omräknat till heltidsarbetande.

Figur 2. Professorer, lektorer och adjunkter vid universitet och högskolor 1980 och framåt.

Figuren visar utvecklingen av antalet professorer, lektorer och adjunkter från 1980 och framåt (heltidsekvivalenter). En ny tjänsteorganisation för lärare vid statliga universitet och högskolor trädde i kraft den 1 juli 1986. I samband med reformen blev adjunkt en enhetlig tjänstekategori som ersatte ett stort antal tjänster inom högskolan som inte innebar krav på doktorsexamen eller motsvarande kompetens.

Figur 3. Professorer vid universitet och högskolor 1870 och framåt.

Uppgifterna från 1980 och framåt avser professorer vid universitet och högskolor, totalt samt fördelat på kvinnor och män (heltidsekvivalenter).

För perioden före 1980 har uppgifterna hämtats ur en rapport av Urban Dahllöf (se källhänvisning i excelfilen) och avser fasta forskartjänster vid fakulteter och forskningsråd. Rapporten innehåller uppgifter om antalet forskare vart tionde år från och med 1870. De mellanliggande åren har interpolerats i figuren.

Ladda ner excelfil: Personal Excel, 67 kB.

Figur 1. Doktorander vid universitet och högskolor, höstterminerna 1961 och framåt.

Uppgifterna om doktorander vid universitet och högskolor bygger på två olika tidsserier. Under fem år överlappar tidsserierna varandra. För höstterminerna 1961–1977 avser uppgifterna närvarande i forskarutbildningen och från 1973 och framåt aktiva doktorander.

Figur 2. Utfärdade forskarexamina, läsåren 1936/37 och framåt.

Uppgifterna avser utfärdade forskarexamina och tidigare motsvarigheter. I samband med forskarutbildningsreformen 1969 ersattes doktorsgraden med en doktorsexamen och licentiatexamen avskaffades. Från och med 1981/82 avser uppgifterna den nya licentiatexamen.

Figur 3. Andel kvinnor och män bland doktorsexaminerade, läsåren 1936/37 och framåt.

Könsfördelningen bland nyblivna doktorer har beräknats baserat på utfärdade doktorsgrader läsåren 1936/37–1969/70 och därefter på avlagda doktorsexamina.

Ladda ner excelfil: Utbildning på forskarnivå Excel, 69 kB.

Figur 1. Studenter på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor, höstterminerna 1937 och framåt.

Uppgifterna om antal studenter i grundutbildningen för höstterminerna 1937–1976 avser bruttoantalet närvarande studerande. Före 1961 ingår också forskarstuderande. För höstterminen 1977 och framåt avser uppgifterna registrerade studenter i grundutbildningen och från 2007 utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Den streckade linjen markerar 1977 års högskolereform. I samband med reformen utvidgades högskolebegreppet och flera eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan. De största var socionomutbildningen, lärarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen.

Figur 2. Könsfördelningen bland studenter på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor, höstterminerna 1937 och framåt.

Uppgifterna om könsfördelning bland studenterna bygger för höstterminerna 1937–1976 på bruttoantalet närvarande studenter i grundutbildningen. Före 1961 ingår också forskarutbildningen. För höstterminen 1977 och framåt bygger uppgifterna på registrerade studenter i grundutbildningen och från 2007 utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Den streckade linjen markerar 1977 års högskolereform. I samband med reformen utvidgades högskolebegreppet och flera eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan. Många av dem var inriktade mot kvinnodominerade yrken. Det innebar att kvinnor blev i majoritet bland högskolans studenter, ett förhållande som har gällt allt sedan dess.

Figur 3. Närvarande studerande vid universitet och högskolor efter studieinriktning och fakultet, höstterminerna 1937–1976.

Fakulteterna organiserade före 1977 också grundutbildningen vid universitet och fackhögskolor. Uppgifterna i figuren gäller bruttoantalet närvarande studerande per fakultet eller motsvarande. Bruttoräkningen innebär att en studerande kan ha räknats som närvarande vid flera olika studieintriktningar. Det totala antalet närvarande studerande överskattas därmed något. Före 1961 ingår också forskarstuderande. I gruppen övriga ingår bland annat studerande vid juridisk och teologisk fakultet, socialinstitut/socialhögskolor samt skogs- och jordbrukets högskolor.

Figur 4. Examinerade vid universitet och högskolor, läsåren 1936/37 och framåt.

Uppgifterna för läsåren 1936/37–1976/77 avser antalet avlagda examina inom grundutbildningen vid universitet och högskolor. För läsåret 1977/78 och framåt avser uppgifterna antalet examinerade personer per läsår. En student kan ta ut mer än ett examensbevis per läsår, men i statistiken räknas en examinerad endast en gång per läsår.

Den streckade linjen markerar 1977 års högskolereform. I samband med reformen utvidgades högskolebegreppet och flera eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan. De var i hög grad inriktade mot kvinnodominerade yrken och genom reformen blev kvinnor i majoritet bland de examinerade från utbildningar vid universitet och högskolor. Det förhållandet har gällt allt sedan dess.

Figur 5. Utfärdade examina i olika yrkesutbildningar vid universitet och högskolor, läsåren 1936/37 och framåt.

Figuren visar utfärdade examina inom några yrkesutbildningar vid universitet och högskolor. Uppgifterna avser nuvarande yrkesexamen och deras tidigare motsvarigheter. Den stora ökningen av läkarexamina läsåren 1972/72 och 1973/74 beror på att de första läkarexamina utfärdades de åren samtidigt som den tidigare motsvarigheten medicine licentiatexamen fortfarande fanns kvar.

Ladda ner excelfil: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Excel, 101 kB.