Kunskaps- och dialogbaserat. Det har varit viktiga utgångspunkter när UKÄ har utvecklat sin metod för utbildningsutvärderingar.

När utvärderingen av utbildningar som leder till biomedicinsk analytiker-examen snart drar igång blir det första gången som den utvecklade metoden tillämpas fullt ut.

– Det är viktigt att de utbildningsutvärderingar som UKÄ genomför både träffar rätt, i bemärkelsen där det finns störst behov, och är till nytta för sektorn. Därför vill vi öka användandet av den kunskap som vi, andra myndigheter och sektorn har för att få syn på var behovet för nationell utvärdering är som störst. Och det kräver en ökad dialog med lärosätena, säger Ulrika Thafvelin, metodansvarig för utbildningsutvärderingar.

Precis som tidigare gäller att UKÄ endast utvärderar ett urval av utbildningar, berättar hon. Men från att tidigare ha haft organiserade granskningscykler där det bestämts 6 år framåt vilka utbildningsutvärderingar som UKÄ ska göra, sker nu ett kontinuerligt arbete där urvalet görs 2–3 år i taget. Urvalet görs utifrån UKÄ:s samlade kunskapsunderlag, omvärldsbevakning och dialog med sektorn.

Exempel på urvalskriterier kan vara att underlagen visar på att det finns risk att en utbildning inte uppnår kvalitetskraven, eller att det finns behov av att få en bild av utbildningen på nationell nivå.

– UKÄ planerar att fortsätta att utveckla dialogen med lärosätena. Det gäller både i urvalet av utbildningsutvärderingar och i arbetet med att justera vår metod för granskning som syftar till att förbättra kvaliteten på den, säger Ulrika Thafvelin.

Dialog i för- och efterarbetet i en utbildningsutvärdering

UKÄ arbetar också med att anpassa varje utbildningsutvärdering så att den blir mer träffsäker, det vill säga hanterar de behov och utmaningar som finns i utbildningen.

Utbildningsutvärderingarna inleds med en förstudie som UKÄ gör. Där samlas kunskap från tidigare utvärderingar, analyser, tillsynsärenden, omvärldsbevakning och information från andra myndigheter in. Förstudien diskuteras sedan med företrädare för utbildningen, studentrepresentanter och arbetslivsrepresentanter i en workshop med syftet att få en gemensam bild av utbildningens styrkor och svagheter.

– Utifrån denna bild diskuterar vi sedan mer konkret hur utvärderingen ska se ut, alltså vilka examensmål och underlag som bör ingå i utvärderingen utöver självvärdering och intervjuer, säger Ulrika Thafvelin.

I övrigt är utvärderingen ganska lik så som den såg ut tidigare – med den skillnaden att den görs med färre bedömningsgrunder. Den förändringen har i likhet med övriga förändringar gjorts med syftet att utvärderingarna ska bli mindre omfattande och mer träffsäkra.

Utöver uppföljning och återkoppling av de brister som framkommit i utvärderingen, anordnar UKÄ en workshop när utvärderingen är klar. Där diskuterar representanter från lärosäten, studentgrupper och arbetslivsrepresentanter tillsammans med bedömargruppen och UKÄ styrkor och utvecklingsområden i utbildningen utifrån resultaten som kommit fram.

– Det är viktigt att UKÄ:s utbildningsutvärderingar leder till att nödvändiga justeringar genomförs och att utbildningar håller hög kvalitet. Vi hoppas även att genom en ökad dialog både före och efter en utvärdering, kunna bidra till lärdomar som blir bestående och som leder till en vidareutveckling av utbildningar, säger Ulrika Thafvelin.

Läs mer på webbsidan för pågående och kommande granskningar