Specialisterna inom AI behöver bli fler och lära sig nya saker för att driva utvecklingen framåt. För att AI ska kunna implementeras och tillämpas behövs ytterligare kompetenser. Fler behöver också utveckla en tvärdisciplinär förståelse och förståelse för de frågor som uppstår i skärningspunkten mellan teknik och samhälle och framför allt etik och juridik. Det visar rapporten Artificiell intelligens och högskolans utbildningsutbud.

I takt med att tekniken inom artificiell intelligens (AI) utvecklas förändras arbetsmarknaden. Yrkesroller förändras när vissa arbetsuppgifter kan automatiseras med hjälp av tekniken samtidigt som nya arbetsuppgifter tillkommer när tekniken kan börja tillämpas inom nya områden. De förändrade yrkesrollerna kommer att ställa nya krav på kompetens.

Läs rapporten Artificiell intelligens och högskolans utbildningsutbud. Pdf, 626 kB.

Kunskapsglapp mellan specialister och användare

När den nya tekniken ska tillämpas uppstår ofta en svårighet där de som utvecklar och är specialister på tekniken inte till fullo förstår tillämpningsområdet och där de som förstår tillämpningsområdet inte till fullo förstår tekniken. Kompetensbehoven handlar därför om att sluta gapet mellan dessa grupper. Det påverkar kompetensbehoven hos både specialister på tekniken och domänexperter, det vill säga de som arbetar i tillämpningsområdet.

För att svara på detta nya kompetensbehov behöver högskolorna anpassa sitt utbildningsutbud. Det handlar om specialisterna inom AI som både behöver bli fler och delvis lära sig nya saker för att driva utvecklingen framåt. För att AI ska kunna implementeras och tillämpas behövs ytterligare kompetenser. Det handlar om att stora grupper domänexperter behöver lära sig något grundläggande om AI-tekniken, en generell AI-kompetens. Båda grupperna behöver också utveckla en tvärdisciplinär förståelse och förståelse för de frågor som uppstår i skärningspunkten mellan teknik och samhälle, framför allt etik och juridik.

Utmaningar för högskolan

Vi bedömer att den större utmaningen kommer att handla om att utbilda stora volymer domänexperter i AI. I praktiken bedömer vi att det innebär att lärosätena behöver integrera AI-inslag i en lång rad utbildningar såsom lärarutbildningen, socionomutbildningen eller juristutbildningen. Lärosäten har också en viktig roll att spela i utbildningen av specialister som driver utvecklingen framåt.

– Det är en särskilt stor utmaning för högskolan eftersom alla de system som gör att högskolan håller hög kvalitet och har högt förtroende också för med sig att högskolan är långsam i när utbudet ska förändras. Vilken roll ska högskolan ha som kompetensförsörjare inom AI? Kanske är yrkeshögskolan eller utbildningsföretag ibland ett bättre alternativ. Högskolan är bra för att ge djupa och beständiga teoretiska kunskaper men sämre på att ge snabba korta kurser inom nya AI-verktyg, säger Niklas Odelberg vid analysavdelningen på Universitetskanslersämbetet.

Våra förslag till högskolan

För att högskolan bättre ska kunna möta framtidens kompetensbehov lämnar vi två förslag för hur lärosätena kan bli snabbare och flexiblare:

1. För det första kan lärosätena arbeta med öppna uppdragsutbildningar för utbildning för yrkesverksamma.
2. För det andra kan lärosätena bryta ut enskilda kurser ur befintliga program och ge dessa som fristående kurser som samläses med programstudenterna. Det tillgängliggör befintlig programutbildning för yrkesverksamma som behöver läsa någon enskild kurs.