Forskarutbildningarna i Sverige håller generellt sett en hög kvalitet, samtidigt som det finns flera gemensamma utmaningar. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet.

– Några av de områden som vi har fokuserat på i rapporten gäller doktorandernas individuella studieplaner, forskarskolor och utveckling av digitala kurser och informationstillfällen, säger Kristina Sundberg, utredare på UKÄ och medförfattare till rapporten.

Lärosätena kan fortsätta att utveckla sättet de jobbar med de individuella studieplanerna, menar Kristina Sundberg.

– De individuella studieplanerna kan användas till mer än en checklista. Givetvis har lärosätena stor frihet att utforma dem, men det finns också stort utrymme för att dra lärdom av framgångsrika exempel. Mellan forskningsämnen internt på ett lärosäte och mellan olika lärosäten, säger Kristina Sundberg.

Hon berättar att de individuella studieplanerna funnits i sin nuvarande form i 25 år. Nu kan det därför vara ett bra läge att zooma in på dem och hur de kan utvecklas vidare.

En ny genomlysning av forskarskolorna kan ge information

Forskarskolor har blivit en självklar del i många forskarutbildningar på senare år. Samtidigt, berättar Kristina Sundberg, kan forskarskolorna innebära olika saker och det saknas en bra överblick över dem. Den senaste övergripande genomlysningen av forskarskolorna i Sverige gjordes 2000.

– Det saknas idag ett aktuellt kunskapsunderlag om forskarskolorna. Därför föreslår vi en ny granskning av hur många forskarskolor det finns, hur de finansieras, organiseras och vilka effekter de har och vilka utvecklingsområden som finns, säger hon.

Doktorandernas komplexa miljö – en ständig utmaning

Rapporten visar också att det är en väldigt komplex miljö som doktoranderna verkar i. Det finns roll- och målkonflikter som påverkar deras arbetsmiljö och studier.

– Kraven är ofta motstridiga på doktorander. De är på samma gång både studenter, anställda och lärare, säger Kristina Sundberg.

I den komplexa miljön är det särskilt viktigt att alla doktorander kan få göra sin röst hörd och få relevant information, oavsett finansieringsform eller förstaspråk, betonar Kristina Sundberg. Och där kommer ännu ett utvecklingsområde in, utvecklingen av digitala kurser och informationstillfällen.

– För internationella doktorander eller doktorander som inte har doktorandanställning kan det ibland vara svårare att få information, säger Kristina Sundberg. Ett sätt att lösa detta resurseffektivt skulle exempelvis kunna vara att utveckla digitala informationstillfällen på en nationell nivå.

Varför är det viktigt att UKÄ granskar forskarutbildningen?

– Det är ofta utbildning på grund- och avancerad nivå som är i fokus. Men vi får inte glömma bort forskarutbildningen som ju förser samhället med forskar- och expertkompetens inom de flesta viktiga områden. Utmaningarna och utvecklingsområdena som vi har sett är inga överraskningar för lärosätena, men det är viktigt att de lyfts upp och samlas i denna rapport.

Text