Avhoppen från Sveriges lärarutbildningar har minskat för alla utbildningar utom för förskollärarutbildningen. Minskningen är särskilt tydlig för ämneslärarutbildningen. Dessutom håller de flesta lärarutbildningar som granskats av UKÄ en god kvalitet. Det visar två nya rapporter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

För ungefär tolv år sedan infördes de lärarexamina som Sverige har idag. Då, när dessa lärarexamina var nya, hade ämneslärarutbildningen högst andel avhopp – 41 procent. Samtidigt hade förskollärarutbildningen lägst andel avhopp – 21 procent.

Det berättar Julia Elenäs, utredare på UKÄ och författare till rapporten ”Lärarutbildningarna: Studenter och examinerade 2011/2012-2021/2022”.

– Avhoppen har minskat överlag, förutom på förskollärarutbildningen där den har varit i princip oförändrad, under den tioårsperiod som studeras i rapporten, säger Julia Elenäs.

– På nationell nivå har ämneslärarutbildningen fortfarande högst andel avhopp. Där hoppade nästan en tredjedel av bland nybörjarna läsåret 2020/21, men i förhållande till nivåerna de första åren har avhoppen på den utbildningen definitivt minskat mest, berättar Julia Elenäs.

Historiskt höga nivåer av examinerade

Antalet examinerade har också ökat succesivt över hela perioden som studerats i rapporten, och är nu uppe på historiskt höga nivåer.

– Det kan bero på det ökade antalet nybörjare som vi såg under de första läsåren med de nuvarande lärarexamina. Att färre hoppar av bidrar förmodligen också till att fler examineras. Men behovet av lärare är fortsatt stort, och täcks inte helt av den här ökningen, säger Julia Elenäs.

Hög kvalitet på lärarutbildningar efter åtgärder

Under perioden 2016–2022 utvärderade UKÄ kvaliteten på ett urval av landets lärarutbildningar. De allra flesta av dessa fick omdömet hög kvalitet. De utbildningar som fått omdömet ifrågasatt kvalitet av UKÄ, fick ett år efter utvärderingarna beskriva vad de har gjort för att åtgärda bristerna.

– Nästan allihop håller hög kvalitet efter vi gjort uppföljningarna. Det innebär också att det är ett försvinnande litet antal som får sitt examenstillstånd indraget, säger Oskar Kindberg, utredare på UKÄ och medförfattare till rapporten ”Lärarutbildningarna: Kvalitet, utmaningar och strategier 2016–2022”.

Samtidigt återstår en del stora utmaningar för lärosätena att jobba med, berättar Maria Nyman, utredare på UKÄ och medförfattare till samma rapport.

– En av de största utmaningarna är att det saknas viss kompetens bland de som undervisar de blivande lärarna. Här handlar det både om att det saknas tillräcklig vetenskaplig kompetens och aktuell professionskompetens från det praktiska läraryrket, säger Maria Nyman.

Dessutom behöver lärosätena jobba mer med det som kallas konstruktiv länkning, det vill säga kopplingen mellan lärandeaktiviteter, lärandemål, examination och examensmål. Att se till att alla delar av utbildningen tydligt hänger samman och att både de teoretiska och praktiska delarna av utbildningen förbereder studenterna för yrket är centralt.

– Lärarutbildningarna i Sverige omfattar väldigt många lärosäten, lärare, studenter och skolor. Att lärarutbildningarna håller hög kvalitet är mycket viktigt för att Sveriges skolor ska hålla hög kvalitet. Och att skolorna håller hög kvalitet är i sig en förutsättning för högre utbildning, säger Maria Nyman.

Läs rapporten Lärarutbildningarna: Kvalitet, utmaningar och strategier 2016–2022 Pdf, 780 kB.
Läs rapporten Lärarutbildningarna: Studenter och examinerade 2011/12–2021/22 Pdf, 1 MB.

Mer information och kontakt:

Oskar Kindberg, e-postadress: oskar.kindberg(a)uka.se, telefon 08 563 088 61

Maria Nyman, maria.nyman(a)uka.se, telefon 08 563 086 45