Jämställdhet i statistiken
UKÄ ansvarar för den officiella statistiken på högskoleområdet och arbetar efter riktlinjen om att all officiell statistik ska vara könsuppdelad. Statistiken publiceras löpande i UKÄ:s statistikdatabas, Högskolan i siffror, och i statistiska meddelanden, rapporter och analyser.
UKÄ:s arbete med statistik
Universitetskanslersämbetet ansvarar för den officiella statistiken inom högskoleområdet. All statistik är könsuppdelad enligt riktlinjer för att belysa jämställdhet. Statistiken publiceras i databasen "Högskolan i siffror" samt i rapporter och analyser.
Fler kvinnor än män på högskolan
Kvinnor har varit i majoritet på grund- och avancerad nivå sedan slutet av 1970-talet. Höstterminen 2023 utgjorde kvinnor 61 procent av de registrerade studenterna, medan män stod för 39 procent. Skillnaden mellan könen har ökat från drygt 4 procentenheter år 1977 till cirka 23 procentenheter år 2023.
Kvinnor och män väljer olika utbildningar
Utbildningar och ämnesval skiljer sig betydligt mellan kvinnor och män, vilket bidrar till en könssegregerad arbetsmarknad. Vissa yrkesprogram, som civilingenjör och högskoleingenjör, har blivit mer jämställda över tid. Andelen kvinnor på civilingenjörsprogrammet ökade från 24 procent år 1997 till 32 procent år 2023. På kvinnodominerade utbildningar, som sjuksköterska och socionom, är förändringen mindre. Höstterminen 2023 utgjorde kvinnor 85 procent av de registrerade studenterna på sjuksköterskeprogrammet, medan män endast utgjorde 15 och då har andelen ändå ökat med 2 procentenheter sedan 1997. På socionomprogrammet har skillnaden mellan könen ökat och andelen män minskat från 19 procent till 14 procent sedan 1997.
Kvinnor tar examen snabbare
Kvinnor har generellt en högre genomströmning än män. För läsåret 2022/2023 tog 67 procent av kvinnorna examen inom normalstudietiden, jämfört med 62 procent av männen.
Forskarutbildning och personal
Doktorander
Höstterminen 2023 var kvinnor i majoritet bland doktoranderna för tredje året i rad och skillnaden mellan andelen män och kvinnor har ökat varje år. Utvecklingen som hittills har gått mot en jämnare könsfördelning på forskarnivå kommer om trenden består att gå mot en ojämnare könsfördelning.
Professorer och meriteringsanställningar
Professorer är den minst jämställda personalkategorin. Andelen kvinnliga professorer har dock ökat från 14 procent år 2001 till 33 procent år 2023. Regeringen har sätt upp mål för att öka andelen kvinnor.
Bland meriteringsanställda ökade kvinnornas andel från 40 procent år 2001 till 45 procent år 2023.
Aktuella utmaningar
Social snedrekrytering
Social bakgrund påverkar fortfarande vilka som väljer högskolestudier. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att både kvinnor och män börjar studera på högskolan. Kvinnor har dock högre övergång till högskolan i alla sociala grupper.
Geografiska skillnader
Skillnader i direktövergång till högskolan är tydliga mellan län. Uppsala, Örebro och Värmlands län har de största könsskillnaderna, medan skillnaderna är minst i Västerbottens län.
Slutsats
Statistiken visar att det finns framsteg i flera områden, men samtidigt kvarstår betydande utmaningar, som social snedrekrytering och ojämlikhet inom vissa yrken och akademiska roller. Istället för att sträva efter exakt jämn fördelning i alla yrken bör fokus ligga på att skapa förutsättningar för att alla, oavsett kön, ska kunna välja utbildning och karriär utan begränsningar eller hinder.
Sidan uppdaterades den 20 januari 2025