Om jämställdhet i högskolan

Här presenterar vi aktuella resultat från UKÄ:s analyser och granskningar som har anknytning till frågor som rör jämställdhet i högskolan.

Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett delmål gäller utbildning: Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Jämställdhet i statistiken

UKÄ ansvarar för den officiella statistiken på högskoleområdet och arbetar efter riktlinjen om att all officiell statistik ska vara könsuppdelad. Statistiken publiceras löpande i UKÄ:s statistikdatabas, Högskolan i siffror, och i statistiska meddelanden, rapporter och analyser.

UKÄ:s arbete med statistik

Universitetskanslersämbetet ansvarar för den officiella statistiken inom högskoleområdet. All statistik är könsuppdelad enligt riktlinjer för att belysa jämställdhet. Statistiken publiceras i databasen "Högskolan i siffror" samt i rapporter och analyser.

Fler kvinnor än män på högskolan

Kvinnor har varit i majoritet på grund- och avancerad nivå sedan slutet av 1970-talet. Höstterminen 2023 utgjorde kvinnor 61 procent av de registrerade studenterna, medan män stod för 39 procent. Skillnaden mellan könen har ökat från drygt 4 procentenheter år 1977 till cirka 23 procentenheter år 2023.

Kvinnor och män väljer olika utbildningar

Utbildningar och ämnesval skiljer sig betydligt mellan kvinnor och män, vilket bidrar till en könssegregerad arbetsmarknad. Vissa yrkesprogram, som civilingenjör och högskoleingenjör, har blivit mer jämställda över tid. Andelen kvinnor på civilingenjörsprogrammet ökade från 24 procent år 1997 till 32 procent år 2023. På kvinnodominerade utbildningar, som sjuksköterska och socionom, är förändringen mindre. Höstterminen 2023 utgjorde kvinnor 85 procent av de registrerade studenterna på sjuksköterskeprogrammet, medan män endast utgjorde 15 och då har andelen ändå ökat med 2 procentenheter sedan 1997. På socionomprogrammet har skillnaden mellan könen ökat och andelen män minskat från 19 procent till 14 procent sedan 1997.

Kvinnor tar examen snabbare

Kvinnor har generellt en högre genomströmning än män. För läsåret 2022/2023 tog 67 procent av kvinnorna examen inom normalstudietiden, jämfört med 62 procent av männen.

Forskarutbildning och personal

Doktorander

Höstterminen 2023 var kvinnor i majoritet bland doktoranderna för tredje året i rad och skillnaden mellan andelen män och kvinnor har ökat varje år. Utvecklingen som hittills har gått mot en jämnare könsfördelning på forskarnivå kommer om trenden består att gå mot en ojämnare könsfördelning.

Professorer och meriteringsanställningar

Professorer är den minst jämställda personalkategorin. Andelen kvinnliga professorer har dock ökat från 14 procent år 2001 till 33 procent år 2023. Regeringen har sätt upp mål för att öka andelen kvinnor.

Bland meriteringsanställda ökade kvinnornas andel från 40 procent år 2001 till 45 procent år 2023.

Aktuella utmaningar

Social snedrekrytering

Social bakgrund påverkar fortfarande vilka som väljer högskolestudier. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att både kvinnor och män börjar studera på högskolan. Kvinnor har dock högre övergång till högskolan i alla sociala grupper.

Geografiska skillnader

Skillnader i direktövergång till högskolan är tydliga mellan län. Uppsala, Örebro och Värmlands län har de största könsskillnaderna, medan skillnaderna är minst i Västerbottens län.

Slutsats

Statistiken visar att det finns framsteg i flera områden, men samtidigt kvarstår betydande utmaningar, som social snedrekrytering och ojämlikhet inom vissa yrken och akademiska roller. Istället för att sträva efter exakt jämn fördelning i alla yrken bör fokus ligga på att skapa förutsättningar för att alla, oavsett kön, ska kunna välja utbildning och karriär utan begränsningar eller hinder.

Jämställdhet och rättssäkerhet

UKÄ har juridisk tillsyn över universitet och högskolor. Vi granskar att de följer såväl bestämmelser om jämställdhet som andra lagar och regler.

UKÄ följer regelbundet upp disciplinärenden på lärosätena. I de tre senaste uppföljningarna har vi granskat om kvinnor och män som blir föremål för disciplinära åtgärder bedöms på olika sätt.

Om ett universitet eller en högskola har brutit mot någon lag eller regel inom högskoleområdet kan till exempel studenter och anställda anmäla det till oss. Det kan gälla handledarbyte för doktorander, urvalsprocesser, återbetalning av studieavgifter och brister i anställningsärenden. År 2020 genomförde vi en kartläggning av de anmälningar som UKÄ tog beslut om ur ett jämställdhetsperspektiv 2013-2018. Vi har inte observerat något som talar för att män och kvinnor behandlas olika i vår tillsyn.

I vår lärosätestillsyn granskar vi specifikt hur lärosätena hanterat anställningar bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vi tar fram statistik och analyser om disciplinärenden

Studenter som gör sig skyldiga till olika typer av förseelser kan stängas av från studierna i upp till sex månader eller varnas. Vid varje statligt universitet och högskola finns en disciplinnämnd som beslutar i sådana ärenden. UKÄ har regelbundet samlat in statistik och analyserat disciplinärenden. Under senare år har vi granskat eventuella könsskillnader vad gäller påföljder. Utifrån våra rapporter är det svårt att dra några generella slutsatser, men vi kan konstatera att män är något överrepresenterade vad gäller antalet avstängda och varnade studenter.

Ladda ner: Disciplinärenden 2022 vid universitet och högskolor

Ladda ner: Disciplinärenden 2023 vid universitet och högskolor

Ladda ner: Uppföljning av hur kvinnor och män bedöms i disciplinärenden – behandlas kvinnor och män olika.

Vi följer upp bestämmelser om jämställdhet vid lärosätestillsyn

Högskoleförordningen (1993:100) innehåller bestämmelser om jämställd representation av kvinnor och män när lärosätena rekryterar lärare. Inom lärosätestillsynen granskar UKÄ genom stickprov hur lärosätena hanterat ett antal anställningar mot bakgrund av dessa bestämmelser. UKÄ granskar också att reglerna i lärosätenas anställningsordning är förenliga med högskoleförordningens regler.

Vid lärosätestillsyn följer UKÄ upp bestämmelserna om jämställdhet i 4 kap. 5-6 §§ högskoleförordningen avseende förfarandet vid anställning som lärare eller professor; jämställd representation i beslutsgruppen respektive bland bedömarna. UKÄ ber om vissa redogörelser genom stickprov i lärosätestillsynen. Resultatet från UKÄ:s lärosätestillsyn har gjort att UKÄ har kunnat visa exempel där ett lärosäte brister i att sätta samman grupper med jämställd representation. UKÄ har också inom ramen för den juridiska tillsynen sett att en del lärosätens anställningsordning inte överensstämmer med högskoleförordningens bestämmelser gällande jämställd representation.

Jämställdhet som kvalitetsfaktor

Ett av UKÄ:s huvudområden är att vi granskar kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Detta för att det är viktigt för studenter, arbetsgivare och samhälle att all högskoleutbildning i Sverige håller hög kvalitet.

Jämställdhet och jämställdhetsintegrering är viktiga kvalitetsfaktorer, som vi bedömer i de olika granskningar som vi gör. Vi har bland annat identifierat att kunskap om genus och jämställdhet saknas i många utbildningar, vilket leder till att många studenter utexamineras utan beredskap att förstå och hantera konsekvenserna av ojämställda förhållanden eller arbeta förebyggande. Ett annat problem vi uppmärksammat är att könsstereotypa föreställningar påverkar bedömningar inom akademin.

I 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) framgår det att jämställdhet ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Utifrån detta och examensordningarna beaktas jämställdhet i de olika granskningar som UKÄ gör.

De olika granskningarna har olika syfte och fokus, vilket innebär att vi tar upp olika aspekter av jämställdhet i de olika granskningarna.

Jämställdhet i granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete

I våra granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete granskar vi hur lärosätena arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar. Vi granskar bland annat ansvarsfördelning, styrdokument och rutiner. Det kontinuerliga förbättringsarbetet är viktigt – lärosätet bör följa upp sin verksamhet för att kunna identifiera problem och utvecklingsbehov samt vidta åtgärder för sådant som inte fungerar väl.

Jämställdhet i utbildningsutvärderingar

Inom utbildningsutvärderingar på grundnivå och avancerad nivå förekommer jämställdhetsperspektivet i följande fall:

  • I förstudien som föregår varje utbildningsutvärdering i syfte att anpassa utvärderingen tar UKÄ fram underlag om tidigare utvärderingsresultat, tillsynsärenden och analyser, inklusive statistik om könsfördelning i utbildningarna. Detta för att kunna identifiera om exempelvis utmaningar gällande jämställdhet förekommer.
  • Vid anpassning av utvärderingen kan det examensmål i examensordningen som berör jämställdhet väljas för att utvärderas.
  • Vid anpassning av utvärderingen kan jämställdhet väljas som en strukturell utmaning att arbeta med i workshops i syfte att utveckla utbildningen.
  • Vid tillsättningen av varje bedömargrupp eftersträvas en jämn könsfördelning och om det inte uppnås krävs en motivering.
  • I utvärderingsprocessens samtliga steg tillämpar UKÄ ett inkluderande arbetssätt och samtal där det är viktigt att alla, oavsett kön, kommer till tals.

Jämställdhet i examenstillståndsprövningar

För de utbildningar där jämställdhet ingår i målen för examen granskas vid examenstillståndsprövning hur målen uppfylls under bedömningsgrunden Säkring av examensmålen.

Nyligen har vi gjort en kartläggning av hur bedömning av perspektivet jämställdhet kommer till uttryck i UKÄ:s lärosätesgranskningar avseende utbildning. Kartläggningen belyser hur lärosätenas kvalitetssäkringsarbete kring jämställdhet i utbildningarna har hanterats och kommit till uttryck i de yttranden som skrivits inom de tre första omgångarna av lärosätesgranskningar, samt om det har skett någon förändring när det gäller detta över tid. Kartläggningen syftar i första hand till att kunna användas i utvecklingen av kvalitetssäkringssystemet.

Läs kartläggningen

Jämställdhetsintegrering

Ett flertal myndigheter har i uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet (JiM). Myndigheterna ska också, i samverkan med relevanta samhällsaktörer, bidra till att öka jämställdheten i samhället.

Läs mer om jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter.

Några områden inom högre utbildning och forskning som UKÄ och andra myndigheter tidigare uppmärksammat som speciellt viktiga i jämställdhetssammanhang är:

  • Traditionellt manliga sektorer i samhället värderas ofta högre och tilldelas mer resurser än de traditionellt kvinnliga, och akademien är ett traditionellt manligt område. Dessutom finns inom akademien ämnesområden som i högre grad än andra är traditionellt manliga, såsom teknik och naturvetenskap.
  • Hur könsstereotypa föreställningar påverkar bedömningar inom akademien

Universitet och högskolor har ett särskilt jämställdhetsuppdrag, Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet, JiHU.

Jämställdhet och hållbar utveckling

Agenda 2030 är en agenda för förändring mot ett hållbart samhälle som antogs på FN:s toppmöte 25 september 2015. Agendan innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. Många av målen i agendan tar upp jämställdhet, men det är framförallt två av målen, mål 4 - Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande samt mål 5 - Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt som direkt relaterar till jämställdhet i högskolan.

Sidan publicerades den 6 oktober 2023