UKÄ ansvarar för den officiella statistiken på högskoleområdet och arbetar efter riktlinjen om att all officiell statistik ska vara könsuppdelad. Statistiken publiceras löpande i UKÄ:s statistikdatabas, Högskolan i siffror, och i statistiska meddelanden, rapporter och analyser.

Se statistik i statistikdatabasen Högskolan i siffror .

Betydligt fler kvinnor än män studerar på högskolan

Det är betydligt fler kvinnor än män som studerar på grundnivå och avancerad nivå i högskolan. Kvinnorna har varit i majoritet bland studenterna i högskolan sedan slutet av 1970-talet. Höstterminen 2022 var 61 procent av de registrerade studenterna kvinnor medan 39 procent var män. Skillnaden mellan andelen kvinnor och män har ökat under perioden, från 4 procentenheter vårterminen 1977 till 22 procentenheter höstterminen 2022.

Kvinnor och män studerar olika utbildningar och olika ämnen

Kvinnor och män studerar i stor utsträckning inom skilda ämnen och på olika utbildningar, det gäller såväl på grundnivå och avancerad nivå som på forskarnivå. Det leder både till en könssegregerad arbetsmarknad och till att kvinnor och män delvis forskar inom olika ämnen.

Nästan alla yrkesexamensprogram har en sned könsfördelning. Vissa förändringar har dock skett över tid. Om vi ser till de största yrkesexamensprogrammen har könsfördelningen blivit mindre ojämn på de manligt dominerade utbildningarna till civilingenjör och högskoleingenjör men däremot inte på de kvinnligt dominerade utbildningarna till sjuksköterska och socionom. På utbildningen till civilingenjör har andelen kvinnor ökat från 24 procent 1997 till 32 procent 2022, medan andelen män har minskat från 76 procent 1977 till 68 procent 2022.

Även på generella program och konstnärliga program studerar fler kvinnor än män.

Kvinnor tar examen snabbare än män

Kvinnor har en högre genomströmning än män. Det är en större andel kvinnor än män som tar en examen inom normalstudietiden, men skillnaden har minskat över tid. Läsåret 2021/2022 var det 66,2 procent av kvinnorna och 62,4 procent av männen på yrkesexamensprogram som hade avlagt examen inom den nominella studietiden (antal högskolepoäng i examen) + en termin.

Jämn könsfördelning i forskarutbildningen

Höstterminen 2022 var det något fler kvinnor än män bland doktoranderna. Det var andra året i rad det var fler kvinnor än män.

Könsfördelningen varierar i personalen

Även könsfördelningen bland personalen i högskolan varierar. Professorerna är den minst jämställda personalkategorin, men andelen kvinnor ökar. År 2001 var könsfördelningen bland professorer 14 procent kvinnor och 86 procent män, medan motsvarande fördelning 2022 var 31 procent kvinnor och 69 procent män.

För att bidra till en ökning av andelen kvinnor bland professorerna har regeringen satt upp lärosätesspecifika mål för rekryteringen av kvinnliga professorer.

Anställningskategorin meriteringsanställningar utgörs av tidsbegränsade anställningar som är avsedda att ge doktorsexaminerade möjlighet att meritera sig för en fortsatt karriär inom forskning och undervisning. Det finns tre olika typer av meriteringsanställningar; postdoktorer, biträdande lektorer och forskarassistenter. År 2001 var 40 procent kvinnor och 60 procent män bland de meriteringsanställda och 2022 var andelen kvinnor 45 procent och andelen män 55 procent.

Aktuellt om jämställdhet

Störst skillnad mellan kvinnors och mäns direktövergång till högskolan i Uppsala, Örebro och Värmlands län

Skillnaden mellan i vilken utsträckning kvinnor och män påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasiet, så kallad direktövergång till högskolan, varierar stort mellan länen. I samtliga län har kvinnor en högre direktövergång. Störst skillnad mellan könen finner vi i Uppsala län, Örebro län och Värmlands län där skillnaden mellan könen uppgick till 8 procentenheter. Lägst skillnad har Västerbottens län där det enbart skiljde en dryg procentenhet mellan kvinnors och män direktövergång till högskolestudier.

Läs mer i den statistiska analysen Rekrytering till högskoleutbildning - i riket och per län och kommun 2022.

Social snedrekrytering

Sedan lång tid tillbaka följer den sociala snedrekryteringen till högskolan samma mönster: ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att man börjar studera på högskolan. Det gäller både kvinnor och män. Övergången till högskolan är dock högre för kvinnor än för män i alla sociala grupper.

Den sociala sammansättningen varierar dock mellan olika utbildningar. Exempelvis har läkarprogrammet och psykologprogrammet en stor andel nybörjare med högutbildade föräldrar, medan andelen med högutbildade föräldrar är betydligt lägre på yrkeslärarprogrammet och förskollärarprogrammet. Program med en stor andel kvinnor. Eftersom kvinnor och män delvis studerar på olika typer av utbildningar, innebär skillnaden i social sammansättning mellan olika utbildningar att kvinnors och mäns sociala sammansättning skiljer sig åt i högskolan som helhet. Bland högskolenybörjarna läsåret 2021/22 hade 41 procent av kvinnorna och 50 procent av männen högutbildade föräldrar.

Läs mer i rapporten Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv – statistisk uppföljning av medborgare som föddes 1956–1993.

UKÄ har juridisk tillsyn över universitet och högskolor. Vi granskar att de följer såväl bestämmelser om jämställdhet som andra lagar och regler.

UKÄ följer regelbundet upp disciplinärenden på lärosätena. I de tre senaste uppföljningarna har vi granskat om kvinnor och män som blir föremål för disciplinära åtgärder bedöms på olika sätt.

Om ett universitet eller en högskola har brutit mot någon lag eller regel inom högskoleområdet kan till exempel studenter och anställda anmäla det till oss. Det kan gälla handledarbyte för doktorander, urvalsprocesser, återbetalning av studieavgifter och brister i anställningsärenden. År 2020 genomförde vi en kartläggning av de anmälningar som UKÄ tog beslut om ur ett jämställdhetsperspektiv 2013-2018. Vi har inte observerat något som talar för att män och kvinnor behandlas olika i vår tillsyn.

I vår lärosätestillsyn granskar vi specifikt hur lärosätena hanterat anställningar bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vi tar fram statistik och analyser om disciplinärenden

Studenter som gör sig skyldiga till olika typer av förseelser kan stängas av från studierna i upp till sex månader eller varnas. Vid varje statligt universitet och högskola finns en disciplinnämnd som beslutar i sådana ärenden. UKÄ har regelbundet samlat in statistik och analyserat disciplinärenden. Under senare år har vi granskat eventuella könsskillnader vad gäller påföljder. Utifrån våra rapporter är det svårt att dra några generella slutsatser, men vi kan konstatera att män är något överrepresenterade vad gäller antalet avstängda och varnade studenter.

Ladda ner: Disciplinärenden 2022 vid universitet och högskolor

Ladda ner: Disciplinärenden 2023 vid universitet och högskolor

Ladda ner: Uppföljning av hur kvinnor och män bedöms i disciplinärenden – behandlas kvinnor och män olika.

Vi följer upp bestämmelser om jämställdhet vid lärosätestillsyn

Högskoleförordningen (1993:100) innehåller bestämmelser om jämställd representation av kvinnor och män när lärosätena rekryterar lärare. Inom lärosätestillsynen granskar UKÄ genom stickprov hur lärosätena hanterat ett antal anställningar mot bakgrund av dessa bestämmelser. UKÄ granskar också att reglerna i lärosätenas anställningsordning är förenliga med högskoleförordningens regler.

Vid lärosätestillsyn följer UKÄ upp bestämmelserna om jämställdhet i 4 kap. 5-6 §§ högskoleförordningen avseende förfarandet vid anställning som lärare eller professor; jämställd representation i beslutsgruppen respektive bland bedömarna. UKÄ ber om vissa redogörelser genom stickprov i lärosätestillsynen. Resultatet från UKÄ:s lärosätestillsyn har gjort att UKÄ har kunnat visa exempel där ett lärosäte brister i att sätta samman grupper med jämställd representation. UKÄ har också inom ramen för den juridiska tillsynen sett att en del lärosätens anställningsordning inte överensstämmer med högskoleförordningens bestämmelser gällande jämställd representation.

Ett av UKÄ:s huvudområden är att vi granskar kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Detta för att det är viktigt för studenter, arbetsgivare och samhälle att all högskoleutbildning i Sverige håller hög kvalitet.

Jämställdhet och jämställdhetsintegrering är viktiga kvalitetsfaktorer, som vi bedömer i de olika granskningar som vi gör. Vi har bland annat identifierat att kunskap om genus och jämställdhet saknas i många utbildningar, vilket leder till att många studenter utexamineras utan beredskap att förstå och hantera konsekvenserna av ojämställda förhållanden eller arbeta förebyggande. Ett annat problem vi uppmärksammat är att könsstereotypa föreställningar påverkar bedömningar inom akademin.

De olika granskningarna har olika syfte och fokus, vilket innebär att vi tar upp olika aspekter av jämställdhet i de olika granskningarna.

Jämställdhet i granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete

I våra granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete granskar vi hur lärosätena arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar. Vi granskar bland annat ansvarsfördelning, styrdokument och rutiner. Det kontinuerliga förbättringsarbetet är viktigt – lärosätet bör följa upp sin verksamhet för att kunna identifiera problem och utvecklingsbehov samt vidta åtgärder för sådant som inte fungerar väl.

Jämställdhet i utbildningsutvärderingar

Inom utbildningsutvärderingar på grundnivå och avancerad nivå förekommer jämställdhetsperspektivet i följande fall:

• I förstudien som föregår varje utbildningsutvärdering i syfte att anpassa utvärderingen tar UKÄ fram underlag om tidigare utvärderingsresultat, tillsynsärenden och analyser, inklusive statistik om könsfördelning i utbildningarna. Detta för att kunna identifiera om exempelvis utmaningar gällande jämställdhet förekommer.
• Vid anpassning av utvärderingen kan det examensmål i examensordningen som berör jämställdhet väljas för att utvärderas.
• Vid anpassning av utvärderingen kan jämställdhet väljas som en strukturell utmaning att arbeta med i workshops i syfte att utveckla utbildningen.
• Vid tillsättningen av varje bedömargrupp eftersträvas en jämn könsfördelning och om det inte uppnås krävs en motivering.
• I utvärderingsprocessens samtliga steg tillämpar UKÄ ett inkluderande arbetssätt och samtal där det är viktigt att alla, oavsett kön, kommer till tals.

Jämställdhet i examenstillståndsprövningar

För de utbildningar där jämställdhet ingår i målen för examen granskas vid examenstillståndsprövning hur målen uppfylls under bedömningsgrunden Säkring av examensmålen.

Alla myndigheter har i uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet (JiM). Myndigheterna ska också, i samverkan med relevanta samhällsaktörer, bidra till att öka jämställdheten i samhället.

Alla myndigheter har i uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet (JiM). Myndigheterna ska också, i samverkan med relevanta samhällsaktörer, bidra till att öka jämställdheten i samhället.

Läs mer om jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter.

Läs UKÄ:s redovisning till regeringen om det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering.

Några områden inom högre utbildning och forskning som UKÄ och andra myndigheter tidigare uppmärksammat som speciellt viktiga i jämställdhetssammanhang är:

• Traditionellt manliga sektorer i samhället värderas ofta högre och tilldelas mer resurser än de traditionellt kvinnliga, och akademien är ett traditionellt manligt område. Dessutom finns inom akademien ämnesområden som i högre grad än andra är traditionellt manliga, såsom teknik och naturvetenskap.
• Hur könsstereotypa föreställningar påverkar bedömningar inom akademien

Agenda 2030 är en agenda för förändring mot ett hållbart samhälle som antogs på FN:s toppmöte 25 september 2015. Agendan innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. Många av målen i agendan tar upp jämställdhet, men det är framförallt två av målen, mål 4 - Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande samt mål 5 - Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt som direkt relaterar till jämställdhet i högskolan.