Förstaårsstudenter på högskolan, som kom direkt från gymnasieskolan läsåret 2021/22, hade något lägre prestation än motsvarande studenter tidigare läsår. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Skolverket.

UKÄ och Skolverket har undersökt och jämfört hur det går för eleverna som läst vidare på högskolan direkt efter gymnasieskolans högskoleförberedande program under åren 2014–2022. Generellt sett minskade prestationerna något för förstaårseleverna läsåret 2021/22, vars gymnasietid präglats av pandemin.

I denna studie mättes prestation genom att jämföra antalet avklarade poäng i förhållande till antalet poäng som studenterna registrerat sig på. För högskolestudenterna som gick i gymnasieskolan under pandemin var de minskade prestationerna tydligast för studenter med låga betyg från gymnasieskolan. Detta gäller också bland annat studenter med utländsk bakgrund.

Nedgången beror inte på att nya elevgrupper sökte till högskolan under pandemin

Andelen elever som gick direkt till högskolestudier från gymnasieskolans högskoleförberedande program ökade påtagligt höstterminen 2020, det första året av covid-19-pandemin. Två år senare var denna andel tillbaka på ungefär samma nivå som före pandemin, det vill säga cirka 25 procent av alla elever i gymnasieskolan.

Det var till stor del elever från grupper som normalt presterar bra på högskolan som påbörjade sina studier höstterminen 2021. Ändå sjönk prestationsgraden för denna studentkull jämfört med tidigare kullar. Minskningen beror alltså inte på att det var grupper som normalt inte brukar söka sig till högskolan som gjorde det under pandemin.

– Skillnaden i prestationsgrad mellan studenter som gått direkt från gymnasieskolan till högskolan och äldre högskolenybörjare, indikerar att det kanske inte i första hand var undervisningsformerna och övergången till distansundervisning i högskolan under pandemin som är förklaringen till de lägre prestationerna, säger Erik Dahl, utredare på UKÄ.

Skillnader i prestationer visar på bristande likvärdighet i svensk skola

Sett över hela den studerade perioden, åren 2014–2021, finns det skillnader i de direktövergångna studenternas prestationer som är bestående över tid. Den faktor som till störst del påverkar hur studenterna presterade på högskolan är deras betyg från gymnasieskolan, där elever med höga betyg tog fler poäng på sina registrerade kurser. Andra faktorer som också hade en viss påverkan under hela perioden var att kvinnor presterade bättre än män och att elever med svensk bakgrund presterade bättre än elever med utländsk bakgrund. Dessutom har studenter med examen från offentliga gymnasieskolor i genomsnitt högre prestationsgrad än studenter från fristående gymnasieskolor.

Läs rapporten Till högskolan från gymnasieskolan, Studenternas prestationer det första studieåret. Pdf, 1 MB.

Kontakt

För intervjuförfrågningar, kontakta UKÄ:s presstjänst på 08-563 086 33 eller skriv till press@uka.se.

För frågor om rapporten, kontakta Erik Dahl (UKÄ) erik.dahl@uka.se eller Thomas Furusten (Skolverket), thomas.furusten@skolverket.se.