Vad gör en skeppsmäklare?

– En skeppsmäklare är länken mellan alla de som har intressen i fartyg och alla de som behöver transportera varor. Det innebär två delar: det ena är att samordna transporter, det andra är att mäkla laster för att underlätta handel och transport av varor över havet genom olika avtal.

Måste man kunna logistik då, eller?

– Ja definitivt. Och förhandla! Och lösa många problem. Det har nog varit min specialitet hela tiden. Det är därför jag gick in mer i ledarskapsroller. För att lösa tekniska problem – det går ju – ibland går det till och med bevisa att problem inte går att lösa. Men att få arbeta med att leda människor innebär så många fler dimensioner, det är något som verkligen engagerar mig.

… och sedan då, efter Lübeck?

– Därefter började jag plugga på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och läste farkostteknik. Under den tiden var jag också ett år som utbytesstudent på Massachusetts Institute of Technology, MIT, i Boston och det var då jag bestämde mig för att satsa på flygteknik. Jag var kvar på Kungliga Tekniska högskolan och disputerade på ”hur man ska flyga utan att upptäckas på radar”.

– Efter jag disputerade arbetade jag som adjunkt till prorektor på Försvarshögskolan i tretton år, fram till 2018. Det var en utmanande resa, för då gick vi från att vara under Försvarsdepartementet till Utbildningsdepartementet. Det handlade om systembyggande från grunden, både utvecklande och utmanande. I mars 2018 blev jag rektor på Högskolan Dalarna och där har jag nu varit i fem och ett halvt år. Även där har arbetet mycket bestått i att bygga akademiska system. I båda mina roller på Försvarshögskolan och Högskolan Dalarna har jag haft stor nytta av Universitetskanslersämbetet.

Vilka är högskolesektorns största utmaningar på kort sikt, tycker du?

– Att hjälpa till med fakta i tider när fakta och åsikter blandas ihop. Det tycker jag är det viktigaste. Att stå upp för det som är sant och riktigt. Vi ska motverka faktaresistens för att utveckla samhället i rätt riktning.

… och på lång sikt?

– Det är att lösa alla de samhällsutmaningarna vi har dragit på oss – allt från det lokala till det globala. Hållbarhet är bara ett exempel. Vi behöver mer kunskap för att lösa dessa utmaningar och samtidigt måste vi hålla kvalitén – där har Universitetskanslersämbetet en extremt viktig roll. För att det är ju själva affärsidén med det akademiska systemet – att hålla kvaliteten och vara trovärdiga. Alla ska kunna lita på det akademiska systemet.

Vilken blir Universitetskanslersämbetets roll för att axla de här utmaningarna?

– Det är att tillsammans med sektorn, och studenterna inte minst, se till att vi håller i kvalitén under den här tiden. För det är lätt att det blir bråttom och då riskerar man att gena i hörnen. Men vi får aldrig tappa kvalitén.

– För Universitetskanslersämbetet är det en balansgång mellan hur mycket kontroll myndigheten ska ha och hur mycket det får påverka effektiviteten för lärosätena. Det kan bli för mycket kontroll vilket inte heller är bra. Det gäller att hitta balansen så det blir lagom mycket, så att vi vet att vi håller kvalitén och att den ökar över tid. Det låter enkelt men jag är övertygad om att det är svårare i verkligheten.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter som generaldirektör för Universitetskanslersämbetet?

– Att lyssna och lära i början, sedan är den viktigaste uppgiften är att lyfta fram alla medarbetare och det fina arbete som görs. För utan medarbetare stannar verksamheten. Det är nummer ett! Men också att vara en brygga till sektorn – eftersom jag har varit rektor.