Det krävs ett bredare grepp för att trygga rekryteringen till forskarutbildningen i Sverige, en satsning på forskarutbildning inom bristyrken behövs – och Sveriges regelverk kring forskarutbildningen bör ses över.

Dessutom föreslår UKÄ satsningar på framstående forsknings- och utbildningsmiljöer inom IT och digitalisering, och en översyn av reglering och avtal för uppföljning och utvärdering av forskning vid enskilda utbildningsanordnare.

Det är förslagen inför regeringens forsknings- och innovationsproposition som Universitetskanslersämbetet nu har lämnat till regeringen.

– UKÄ granskar och följer på olika sätt upp frågor med stor relevans för forsknings- och innovationspolitiken. Därför känns det angeläget att bidra med det vi ser i vår verksamhet och de bedömningar vi gör, säger Annika Pontén, tillförordnad generaldirektör för Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

Ett brett perspektiv på högskolans rekrytering

Det är känt sedan tidigare att andelen som börjar forskarutbildning i Sverige har minskat, och fortsätter minska. På längre sikt kan det medföra problem för kompetensförsörjningen i högskolan.

UKÄ uppmuntrar regeringen att anlägga ett brett perspektiv på frågan om högskolans rekrytering. Utbildningssystemet bör ses som en helhet när universitets- och högskolepolitiken utformas.

Regleringen av forskarutbildningen bör ses över

UKÄ menar att det är läge att se över de nationella reglerna för forskarutbildning. Det gäller bland annat frågan om antagning av doktorander, och indragning av resurser för doktorander som inte uppfyller sina åtaganden.

Många utländska doktorander lämnar idag landet efter examen. De förändringar i utlänningslagen som genomfördes 2021 kan leda till att ännu färre stannar i framtiden. Det innebär att Sverige går miste om värdefulla tillskott av kompetens till arbetsmarknaden. Därför kan det finnas anledning att se över reglerna för uppehållstillstånd för examinerade doktorander, så att fler av dem får möjlighet att stanna i Sverige. Frågan är särskilt viktig med tanke på den minskande andelen av den svenska befolkningen som börjar forskarutbildningar i Sverige.

Forskarutbildning inom bristyrken

Det råder idag brist på lärare med doktorsexamen inom flera hälso- och sjukvårdsutbildningar, enligt Nationella vårdkompetensrådet, som också föreslår långsiktig finansiering av forskarskolor som en lösning på detta. UKÄ stöder detta förslag.

På motsvarande sätt behövs även en förstärkning av forskarutbildningen inom lärarområdet. UKÄ undersöker, som en del av ett regeringsuppdrag, hur lärosäten dimensionerar forskarutbildningen inom vård- och lärarutbildningarna. Det uppdraget avslutas senast den 15 mars 2024, och kommer då att ge underlag för politiska prioriteringar.

Kvalitetssäkring av forskning bör kunna granskas hos samtliga enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd

UKÄ vill att alla enskilda utbildningsanordnare som har examenstillstånd ska kunna granskas med avseende på kvalitetssäkringen av forskningen. Detta är inte möjligt enligt nuvarande regler och avtal. UKÄ föreslår därför en översyn av dessa regler och avtal.

Utbildning och forskning inom informationsteknik och digitalisering

UKÄ menar att det behövs ökad finansiering till framstående forsknings- och utbildningsmiljöer inom informationsteknik och digitalisering. Här inkluderas områden som artificiell intelligens och cybersäkerhet. Finansieringen behövs för att öka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Länk till dokumentet UKÄ:s synpunkter inför den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Pdf, 234 kB.