30 bedömningsgrunder blir 16, två självvärderingar slås ihop till en och dessutom får lärosätena en större frihet i att utforma självvärderingen än tidigare. Det är nyheterna när UKÄ publicerar en ny vägledning för granskningen av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, de så kallade lärosätesgranskningarna.

– Det ska bli tydligare och enklare för lärosätena att arbeta med granskningarna, genom att vi nu gör vår metod mer slimmad och renodlad. På så sätt hoppas vi minska deras arbetsbörda, berättar Katarina Nordström, utredare och projektledare på UKÄ:s utvärderingsavdelning.

Tidigare fanns det överlapp mellan de olika bedömningsgrunderna, alltså att de i vissa fall bedömde samma saker. Detta kunde bli onödigt tidskrävande för både bedömargrupperna och lärosätena.

De så kallade självvärderingarna är ett viktigt bedömningsunderlag för lärosätesgranskningarna. Förut behövde lärosätena skriva två olika självvärderingar inom granskningen av sitt kvalitetssäkringsarbete: en för utbildning, och en för forskning.

– Nu kommer lärosätena skriva en enda självvärdering som täcker både utbildning och forskning. Dessutom har lärosätena ett större handlingsutrymme när de skriver sin självvärdering än tidigare. De får strukturera den som de vill, så länge de beskriver och värderar hur väl de uppfyller UKÄ:s bedömningsgrunder.

Större fokus på det systematiska kvalitetsarbetet

En annan förändring kommer vara är ett större fokus på det faktiska kvalitetsarbetet, det vill säga att lärosätet arbetar systematiskt med att följa upp och utvärdera verksamheten. Resultatet som detta ger använder lärosätet för att uppnå hög kvalitet i utbildningarna och forskningen.

– I den förra cykeln framgick det att lärosätena i många fall arbetade med att utveckla kvalitetssystemen för utbildning. Det innebar att systemens alla delar, såsom regelbundna granskningar inte hade prövats i praktiken vid tidpunkten för den granskningen. Därför lägger vi alltså ett större fokus på det nu, när lärosäten har kommit längre säger Viveka Persson, tillförordnad avdelningschef på utvärderingsavdelningen.

Hur har lärosätena varit delaktiga i metodutvecklingsarbetet?
– Vi har haft träffar med lärosätena i olika konstellationer, kontakter med SUHF och med kvalitetssamordnarnätverket. Förslag på bedömningsgrunder och moment i granskningsprocessen har också diskuterats med UKÄ:s referensgrupper där företrädare för universitet och högskolor, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och arbetslivet är representerade, berättar Katarina Nordström.

Läs mer i Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende utbildning och forskning Pdf, 524 kB.