Den forskande och undervisande personalen på universitet och högskolor i Sverige fortsätter att öka i antal. Det visar ny statistik från UKÄ, Universitetskanslersämbetet.

Sedan 2001 har antalet kvinnor som arbetar med att forska och undervisa ökat från 9 600 till 18 700 individer, eller 8 200 heltidsekvivalenter till 15 400 heltidsekvivalenter. Heltidsekvivalenter används för att mäta och jämföra arbetsbelastningen mellan deltids- och heltidstjänster genom att uttrycka deltid som en andel av en heltidstjänst. Det ger en standardiserad metod för att bedöma arbetsbelastning oavsett anställningens omfattning.

Antalet män som arbetar på lärosäten ökade från 15 500 till 21 100 individer, eller 13 700 till 17 300 heltidsekvivalenter under samma tidsperiod. Med undantag för ett fåtal år har den forskande och undervisande personalen ökat för varje år sedan 2001.

Andelen kvinnliga professorer ökar över tid

Professorer är den anställningskategori inom högskolan där könsfördelningen är minst jämn. Under 2022 var 32 procent av professorerna kvinnor och 68 procent män. Inom de andra forskande och undervisande anställningskategorierna varierar andelen kvinnor från 45 procent bland meriteringsanställningar och annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen till 61 procent bland adjunkterna. En meriteringsanställning är en tidsbegränsad anställning som är avsedd att ge doktorsexaminerade möjlighet att meritera sig för en fortsatt karriär inom forskning och undervisning.

Trots att könsfördelningen bland professorerna fortfarande är ojämn har andelen kvinnor ökat stadigt över tid. Sedan föregående år är andelen oförändrad, men jämfört med 2001 har andelen ökat med 18 procentenheter, från 14 procent till 32 procent.

Vilka lärosäten hade mest forskande och undervisande personal?

Vid de tio, till antalet heltidsekvivalenter, största lärosätena återfanns 70 procent av all forskande och undervisande personal. Vid Lunds universitet och Uppsala universitet var 3 600 respektive 3 200 heltidsekvivalenter anställda, vilket var fler än vid något annat lärosäte. Därefter följde Göteborgs universitet med 3 000 anställda heltidsekvivalenter.

Lektorer var den vanligaste anställningskategorin

Den vanligaste anställningskategorin bland den forskande och undervisande personalen var lektorer. Nästan var tredje anställd, 31 procent, tjänstgjorde som lektor, vilket motsvarar 10 000 heltidsekvivalenter. Därefter följde

• professorer med 5 400 heltidsekvivalenter (16 procent)
• adjunkter med 5 100 heltidsekvivalenter (16 procent)
• annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen med 4 800 heltidsekvivalenter (15 procent).

Annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen samt meriteringsanställningar var de minst vanliga anställningskategorierna med 3 700 heltidsekvivalenter vardera, vilket motsvarar 11 procent.

Flest anställda inom samhällsvetenskap, medicin och hälsovetenskap

Av all forskande och undervisande personal var hälften verksamma inom de två forskningsämnesområdena samhällsvetenskap samt medicin och hälsovetenskap. Båda områdena utgjordes av 8 200 heltidsekvivalenter, motsvarande 25 procent vardera. Därefter följde:

• naturvetenskap med 7 100 heltidsekvivalenter
• teknik med 4 200 heltidsekvivalenter
• humaniora och konst med 3 600 heltidsekvivalenter
• lantbruksvetenskap och veterinärmedicin med 1 000 heltidsekvivalenter.

Utbildning på forskarnivå var vanligast bland professorer

Av professorerna vid samtliga universitet och högskolor hade 97 procent en utbildning på forskarnivå, vilken var den största andelen för någon anställningskategori. Därefter följde lektorerna med 95 procent forskarutbildade. Bland meriteringsanställda var andelen 90 procent, bland annan forskande och undervisande personal 61 procent och bland adjunkter 18 procent.

Andelen tidsbegränsade anställningar minskar

Andelen forskande och undervisande personal med en tidsbegränsad anställning har minskat över tid. Bland den forskande och undervisande personalen var det 27 procent som hade en tidsbegränsad anställning år 2022. Andelen var oförändrad jämfört med året innan.

Skillnaden mellan kvinnor och män har blivit mindre över tid. Under 2008 hade 38 procent av kvinnorna och 30 procent av männen en tidsbegränsad anställning, en skillnad på 8 procentenheter. Under 2022 skiljer det 1 procentenhet mellan andelen kvinnor och män.

Läs det statistiska meddelandet "Personal vid universitet och högskolor 2022" på SCB:s webbplats