UKÄ:s årsrapport 2023 – den senaste statistiken om högskolesektorn
Hur många studenter fanns det vid universitet och högskolor hösten 2022? Hur många forskare rekryteras internationellt? Och hur mycket kostar egentligen högskolan? De här frågorna, och många fler, besvaras i UKÄ:s årsrapport 2023 som publiceras för 40:e året i rad.
Intresset för högre utbildning ökade markant under pandemin, men har nu delvis fallit tillbaka. Men flera utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet har fortfarande många sökande. Sjuksköterskeutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningen är exempel på två stora utbildningar där antalet sökande ökade betydligt mellan höstterminerna 2019 och 2022 – med 35 respektive 18 procent.
- Pandemin bidrog till att skapa ett ökat intresse för de här utbildningarna. Det intresset verkar till stor del leva kvar, säger Johan Gribbe, utredare på UKÄ.
De olika tillfälliga och permanenta utbyggnader av högskolan som regeringen tog initiativ till med anledning av pandemin bidrog till ett ökat inflöde av studenter till högskolan, med fler antagna och nybörjare. Utbyggnaderna håller nu på att trappas ned, men antalet studenter vid universitet och högskolor är fortsatt stort. Hösten 2022 fanns totalt 372 000 studenter i högskolan. Endast under pandemiåren 2020 och 2021 har antalet varit högre.
Ökade kostnader – och intäkter
Under 2022 ökade kostnaderna för verksamheten vid universitet och högskolor med 3,9 miljarder kronor. Totalt omsatte lärosätena 84,2 miljarder kronor. De ökade kostnaderna berodde framför allt på att driftskostnader och personalkostnader ökade under året.
Lärosätenas intäkter ökade under året, men inte lika mycket som kostnaderna. Som helhet gjorde högskolan ett positivt resultat under året.
Studentmobiliteten efter pandemin
De senaste årens minskade studentmobilitet har nu till stor del återhämtat sig.
- Från Europa kommer nu fler utbytesstudenter än det gjorde innan pandemin. Det har också skett en återhämtning från andra länder, men den går långsammare. Det innebär att en högre andel av de inresande utbytesstudenterna idag kommer från Europa än före pandemin, säger Johan Gribbe.
Ökande andel internationella forskare
Det internationella inslaget i svensk forskning är stort. År 2022 arbetade omkring 6 000 internationellt rekryterade forskare vid svenska lärosäten. Andelen internationellt rekryterade har ökat från 15 procent 2012 till 23 procent 2022. Även forskarutbildningen har ett stort internationellt inslag. Under 2022 var 41 procent av nybörjarna i utbildning på forskarnivå utländska, vilket betyder att de kommit till Sverige för att genomgå en forskarutbildning. Det är en nivå som dock varit oförändrad det senaste decenniet.
Tabeller och figurer
Tabeller, figurer och statistik på lärosätesnivå hittar du i under Relaterad läsning längre ner på den här sidan.
Sidan uppdaterades den 10 januari 2024