Det har kommit in en rad frågor om självvärderingens mall, bilagor och länkar. Vi sammanfattar svaren på frågorna nedan under respektive rubrik.

Mall

Fråga: Vi får strukturera självvärderingen som vi vill. Betyder det att vi inte behöver använda självvärderingsmallen?

Svar: Den mall som skickats ut av UKÄ ska användas för självvärderingen. Dess typsnitt och teckenstorlek (Arial 11) får inte ändras. Det är inte heller tillåtet att ändra mallens radavstånd och/eller marginaler. Mallen följer vägledningens ordning vad gäller bedömningsområden, utvärderingsfrågor och aspekter. Det står dock lärosätet fritt att ändra i mallens ordning för att strukturera självvärderingen på det sätt som lärosätet finner lämpligt så länge samtliga utvärderingsfrågor och aspekter adresseras. Det måste tydligt framgå var respektive utvärderingsfråga och aspekt beaktas.

Fråga: Hur har ni funderat kring det faktum att lärosätena har väldigt olika storlek och bredd och ändå förväntas beskriva sin verksamhet på lika många sidor i självvärderingen?

Svar: Vid utformningen av självvärderingen har UKÄ utgått från att lärosätenas förutsättningar för och organisering av samverkan med det omgivande samhället varierar. Det gäller såväl omfattning som prioriteringar och avvägningar. UKÄ inser att sidantalet sätter begränsningar. Vi bedömer att en diversifiering av sidantal baserat lärosätens storlek är svår att motivera, givet att flera andra faktorer också avgör hur samverkan bedrivs vid ett lärosäte. Lärosätena avgör själva hur de disponerar självvärderingens sidor utifrån sina förutsättningar och profil.

Fråga: Hur är det med illustrationer eller schematiska bilder över organisation, uppföljningsflöden etc. är det tillåtet att klippa in?

Svar: Det går bra med illustrationer och schematiska bilder så länge de ingår i de 15 sidorna. De kan också läggas som en bilaga.

Fråga: Ni anger att all text ska läggas in i mallen utan justering av typsnitt, gradstorlek, marginaler etc. Bakgrundsbeskrivningen får omfatta högst 2 sidor. Ganska stor del av första sidan upptas ju av rubrik och ”brevhuvud” med instruktioner. Kan vår egen text bestå av 2 sidor UTÖVER den delen?

Svar: Ja, det är korrekt uppfattat.

Bilagor

Fråga: Kan ni ge mer information om de bilagor som kan skickas in tillsammans med självvärderingen? Det gäller exempelvis omfång, datering, format och annat.

Svar:

• Lärosätet får ladda upp maximalt fem bilagor som ett komplement till självvärderingen.
• Varje bilaga ska motsvara ett dokument eller ett objekt. Det går alltså inte att klippa ihop olika originaldokument och lägga dem i samma bilaga.
• Det finns inga restriktioner vad gäller bilagornas längd så länge de motsvarar en originalkälla.
• Det finns inga restriktioner eller brytpunkter bakåt i tid vad gäller när dokumenten publicerats. Det viktiga är att bilagorna bidrar till och kompletterar självvärderingens beskrivning av lärosätets nuvarande arbete med samverkan.
• Lärosätet väljer själv vilken typ av dokument som laddas upp som bilagor. Det viktiga är att ni som arbetar med självvärderingarna bedömer dem som viktiga för att förstå lärosätets arbete med samverkan. Det kan handla om fastställda centrala eller fakultets/institutionsspecifika dokument, avtal, utbildningsmaterial, fastställda rutiner för verksamheten, exempelvis rutiner för dokumentation och uppföljning, anställningsordning eller annat som lärosätet ser som viktigt.
• Om lärosätet vill bifoga en bilaga i annan form än text, exempelvis en video, ska det göras på ett sådant sätt att bilagan är lättillgänglig för bedömargruppen som ska ta del av bilagan.

Webblänkar

Fråga: Kan vi använda webblänkar i löptexten i självvärderingen?

Svar: Det är inte tillåtet att använda webblänkar i självvärderingen. Undantaget är om en bilaga är i annat format än text, exempelvis en video (se fråga ovan). Då läggs webblänken i tabellen där lärosätet listar sina fem bilagor.

Fråga: Ni anger att man inte får använda webblänkar i texten. Hur är det med referenser, som i sin tur kan utgöras av webblänkar?

Svar: Texten i självvärderingen ska kunna ”stå för sig själv”, referenser ska därför undvikas. Om en referens är viktig för förståelsen av självvärderingen bör den läggas i listan för bilagor och då i form av pdf eller annat format.

Det har kommit in några frågor och synpunkter om utvärderingens tidplan. Tidplanen upplevs av flera som utmanande. UKÄ delar den uppfattningen. Vi har gjort vårt bästa för att fördela tiden mellan de olika moment som ska genomföras inom ramen för utvärderingen. Vi besvarar frågorna nedan under rubriker som anger vilken del av tidplanen som frågan gäller. UKÄ ska senast den 31 oktober 2024 rapportera utvärderingen till regeringen.

Tid för arbete med självvärdering

Fråga: Tidplanen är snäv, självvärderingen ska skickas in ett par veckor efter veckorna för jul och nyår. Kan deadline skjutas framåt i tiden, givet detta?

Svar: Utifrån insikten att tidsplanen är snäv skickade UKÄ den 18 september 2023 utvärderingens vägledning till de lärosäten som ingår i utvärderingen. Detta för att möjliggöra för lärosätena att påbörja sitt arbete med utvärderingen. I missivet fanns även kontaktuppgifter i det fall lärosätena önskade ställa frågor om utvärderingen.

Datum för uppladdning av självvärdering och mallar på UKÄ:s samarbetsyta är den 19 november 2023. De lärosäten som utvärderas har därmed haft tillgång till utvärderingens vägledning mellan den 18 september 2023 och 19 januari 2023. Vi på UKÄ är medvetna om att ledigheterna kring jul- och nyårshelgerna inträffar i nära anslutning till det datum då självvärderingen ska lämnas in och inser att det kan innebära svårigheter. Vår förhoppning är att de lärosäten som utvärderas påbörjat sin planering av arbetet med självvärderingen då vägledningen delades (18 september). Borträknat de veckor som innehåller röda dagar (vecka 52 och vecka 1) omfattar tiden mellan upptaktsmöte och inlämning av självvärdering åtta veckor.

Tid för upptakt

Fråga: Varför är upptakten först den 10 november och inte tidigare?

Svar: Orsaken till att upptakten ligger flera veckor efter delning av vägledning (18 september) är att UKÄ bedömer det som viktigt att utvärderingens bedömargrupp är tillsatt och kvalitetssäkrad av berörda lärosäten innan ett upptaktsmöte äger rum. Lärosäten hade till den 20 september att nominera representanter till bedömargruppen. Efter sammansättning gick förslaget på bedömargrupp på delning till lärosätena den 6 oktober. Lärosätena hade sedan till den 20 oktober på sig att lämna yttrande på gruppens sammansättning. Efter justering utifrån de yttranden som inkommit fattade UKÄ beslut om bedömargruppen den 30 oktober. Veckan därefter höll UKÄ upptaktsmöte tillsammans med de lärosäten som ingår i utvärderingen.

Fråga: Det skulle vara värdefullt med mer information om de aktiviteter som är planerade att ske under våren 2024, efter att självvärderingarna är inlämnade.

Svar: Efter att självvärderingarna är inlämnade (19 januari) tar bedömargruppens arbete vid. Bedömargruppen läser de 37 självvärderingarna, gör bedömningar, formulerar yttranden innehållandes rekommendationer. Bedömargruppen får stöd av UKÄ i arbetet i form av läsningar och kommentarer på yttrandetexter. UKÄ säkerställer bland annat att bedömningar sker på ett likvärdigt sätt. När bedömning och preliminära yttranden är klara går de på delning till de lärosäten som utvärderas. Efter att lärosätena lämnat sina delningssvar fattar UKÄ beslut om yttrandena. Bedömargruppen skriver också en sammanfattning och övergripande analys utifrån de bedömningar som gjorts.

Parallellt med arbetet med självvärderingarna genomför UKÄ de workshoppar som utgör utvärderingens modul två, samt de fördjupningsstudier som omfattas av modul tre. Slutligen ställer UKÄ samman resultaten från utvärderingens tre delar i en nationell bild av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. UKÄ ska senast den 31 oktober 2024 rapportera utvärderingen till regeringen.

Tid för delning av yttrande

Fråga: Tidpunkten för lärosätena att lämna synpunkter på yttrandet infaller under semesterperioden 2024 (juli-aug). Går det att förlänga tiden för att lämna in synpunkter?

Svar: UKÄ inser och delar synpunkten att det är en utmaning att planera verksamhet kring semestermånaderna juni till augusti. UKÄ vill understryka att datum för delning av yttrande är preliminärt. Enligt den preliminära tidplanen går yttrandet till lärosätena på delning den 26 juni. Lärosäten ska ha tre veckor på sig att yttra sig över bedömargruppens yttrande om lärosätets samverkan med det omgivande samhället. UKÄ kommer att göra sitt bästa för att optimera planeringen av arbetet i relation till sommarens ledighet.

Fråga: När kommer inbjudan att skickas ut till lärosätena om lärare/forskare till workshopparna?

Svar: Inbjudan skickades ut den 19 december 2023.

Fråga: När kommer deadline vara att inkomma med svar?

Svar: Deadline att föreslå personer till workshopparna är den 15 februari 2024

Fråga: Kommer lärosätena även ombes föreslå/utse personer från samverkansparter?

Svar: Ja, vi behöver lärosätenas hjälp med att föreslå personer som de samverkar med

Fråga: Är det meningen att lärosätena ska nominera studenter till workshopparna? Eller har inbjudan att nominera studenter gått till SFS och lokala studentkårer? Ska lärare och studenter nomineras ”ihop” för att de hör till en viss utbildning?

Svar: Lärosätena är vår ingång för att få in nomineringar till workshopparna. Vi önskar att lärosätet nominerar den mix av lärare, forskare, studenter/doktorander som bäst kan dela med sig av erfarenheter från lärosätets sida inom ett visst ämnesområde eller utbildning. Alla kategorier (lärare, forskare, studenter/doktorand) behöver dock inte alltid finnas med.

Om det är möjligt ser vi gärna att representanterna från lärosätet och samverkansparten har erfarenhet av samverkan inom samma ämnesområde eller utbildning för att gynna samtalet. Detta är inget krav dock.

Syftet i workshopparna är alltså att belysa de erfarenheter som finns av samverkan utifrån lärosätets perspektiv (oavsett om det är lärare eller studenter) och från samverkanspartens perspektiv.

Fråga: Hur många personer per lärosäte får delta? Finns det några begränsningar?

Svar: Vi har inte satt någon begränsning på deltagarantal per lärosäte. När vi har fått in nomineringarna, kommer vi att bjuda in det antal deltagare till respektive workshop som ger möjlighet för kvalitativa samtal. Utöver ett erfarenhetsutbyte lärosätesrepresentanter sinsemellan och samverkansparter sinsemellan, vill vi få till ett samtal mellan lärosätesrepresentanter och samverkansparter. Så nominera gärna flera deltagare från samma samverkansobjekt, dvs. både samverkansparter och lärosätesrepresentanter.

Fråga: Kan vi nominera till flera workshoppar?

Svar: Ni är fria att nominera deltagare från flera ämnesområden respektive utbildningar.

Fråga: Kommer samtliga som är intresserade av att delta få göra det? Dvs är det ok att vi ber samtliga som vill att anmäla sig själva?

Det är ok att ni ber samtliga som vill att anmäla sig själva. Det är dock inte säkert att alla kan beredas plats, det beror på intresset för respektive workshop.

Fråga: Kommer workshopparna att hållas på svenska eller engelska?

Svar: Utgångspunkten är att hålla dem på svenska men om det finns efterfrågan på att tala engelska i någon grupp under gruppsamtal, så kan vi sätta ihop grupper för detta. Så vänligen ange om engelsktalande.

Fråga: För att kunna fylla i nomineringsformuläret skulle jag på förhand behöva se vilken information som efterfrågas om de personer som nomineras, så att rätt info kan efterfrågas direkt när personerna tillfrågas. Finns formuläret i word- eller pdf-format?

Svar: Det finns tyvärr inte dokument som visar alla olika svarsalternativ, men det är följande frågor som behöver besvaras:

Välj workshop:

Fredag 12 april 2024, kl. 9.30–14: Att samverka i forskning inom natur, teknik, medicin och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap och veterinärmedicin

Måndag 15 april 2024, kl. 9.30–14: Att samverka i utbildningar inom natur, teknik, medicin och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap och veterinärmedicin

Onsdag 17 april 2024, kl. 9.30–14: Att samverka i forskning inom samhällsvetenskap

Onsdag 17 april 2024, kl. 9.30–14: Att samverka i utbildningar inom samhällsvetenskap

Fredag 19 april 2024, kl. 9.30–14: Att samverka i forskning inom humaniora och konst

Fredag 19 april 2024, kl. 9.30–14: Att samverka i utbildningar inom humaniora och konst

Information om den som nomineras att delta i workshoppen:

För- och efternamn

E-postadress

Vid vilken organisation är den nominerade verksam?

Den nominerades befattning eller position inom sin organisation

Har den nominerade bekräftat att denne kan närvara på workshoppen?

För samverkansparter: Beskriv kortfattat den nominerades praktiska erfarenhet av samverkan inom ämnesområdet för workshoppen (exv. verksamhetsområde, typ av samverkan och med vilket lärosäte).

För deltagare från lärosätet: Beskriv kortfattat den nominerades praktiska erfarenhet av samverkan i forskning / utbildningar inom ämnesområdet för workshoppen (exv. inom vilken forskning/utbildning, typ av samverkan och samverkanspart).

Fråga: Ungefär när kommer UKÄ ta kontakt med de kandidater som väljs ut till workshopparna?

Svar: UKÄ kommer att kontakta de som väljs ut till workshopparna så snart som möjligt efter att vi fått in nomineringarna och bearbetat dem. Vår målsättning är att kontakta i slutet av februari.

Fråga: Kommer en enskild bedömare att läsa alla delar i ett lärosätes självvärdering eller kommer bedömarna att få ansvar för olika delar? Dvs behöver vi upprepa text för varje fråga i självvärderingsmallen?

Svar: Det är upp till bedömargruppens medlemmar att besluta hur de vill strukturera och fördela sitt arbete. Ni behöver dock inte upprepa text för varje fråga i självvärderingsmallen, utan kan vid behov hänvisa till tidigare svar.

Fråga: Hur definierar ni "samverkan med den enskilde medborgaren" som vi bl.a. ska beskriva i vår bakgrundbeskrivning och som ni ska undersöka i den tematiska fördjupningsstudien?

Svar: Med den enskilde medborgaren avser vi privatpersoner, alltså personer som inte samverkar med akademin genom sin professionella roll inom näringsliv eller offentlig sektor. Vi likställer den enskilde medborgaren med det som i forskningspropositionerna från 2016 och 2021 kallas allmänheten. Dessa personer kan vara organiserade genom civilsamhällesorganisationer, t.ex. en patientförening, en scoutgrupp eller en pensionärsförening. Men det kan även vara intresserade privatpersoner som samverkar med högskolan helt utan organisering, t.ex. genom att engagera sig i ett medborgarforskningsprojekt.

I propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50, s. 52) anges:

”Regeringen anser att det är viktigt att även uppmärksamma och utveckla den samverkan som sker med den enskilda medborgaren. Regeringen ser positivt på att lärosätena spelar en aktiv roll i samhället och för den enskilda medborgaren.”

I propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (2020/21:60, s. 158) anges:

”Regeringen anser att det är angeläget att lärosätenas samverkan med det omgivande samhället fortsätter att utvecklas strategiskt och att samverkan stärks ytterligare. Det gäller alla aspekter av samverkan, såväl med näringsliv och offentlig sektor på olika nivåer som med civilsamhället och allmänheten i stort”.

Fråga: Hur detaljerat ska enskilda samverkansinsatser beskrivas?

Svar: Fokus för utvärderingen ligger på hur lärosätena arbetar med att skapa och säkerställa goda förutsättningar för att samverka med det omgivande samhället. Enskilda samverkansinsatser kan beskrivas i den mån det bidrar till beskrivningen av lärosätets arbete med att skapa och säkerställa goda förutsättningar.

Fråga: Under fråga fyra ska vi ge exempel på hur information från uppföljningarna används för att stödja och utveckla miljöernas samverkan. Vad menar ni med miljöer? Forskningsmiljöer, utbildningar?

Svar: Eftersom lärosätenas interna organisering ser olika ut har UKÄ valt att använda ordet miljöer. Med miljöer menar vi exempelvis institutioner och fakulteter med olika ämnesinriktningar för forskning och utbildning.

Fråga: En aspekt som ska beaktas i självvärderingen är hur lärosätet gör avvägningar i sin samverkan med olika aktörer. Vill ni förtydliga vad som menas?

Svar: Aspekten handlar om vad lärosätet vill uppnå i sin samverkan med olika samhällssektorer samt med den enskilda medborgaren och vilka avvägningar det genererar. Aspekten handlar alltså inte om avvägningar mellan olika typer av samverkan och samverkansparter/samhällssektorer.

Fråga: En aspekt som ska beaktas i självvärderingen är hur lärosätet väger in hur samverkan sker för ömsesidigt utbyte. Kan ni förtydliga vad som menas?

Svar: Aspekten avser att fånga tillägget i högskolelagen om att samverkan ska ske för ett ömsesidigt utbyte, dvs. att det handlar om ett värdeskapande för både lärosätet och samverkansparter/det omgivande samhället. Värdeskapande för ett lärosäte kan exempelvis innebära att inhämta kunskap från det omgivande samhället/samverkanspater som leder till utveckling av utbildning i relation till samhällets behov och nya uppslag till forskningsprojekt och kunskapsutveckling av olika slag. Värdeskapande för det omgivande samhället kan vara hur den kunskap och kompetens som finns vid lärosätet kommer samhället till nytta genom samverkan. Detta är endast ett exempel på vad samverkan för ömsesidigt utbyte kan innebära. I forskningspropositionen (2020/21:60) motiveras ömsesidigt utbyte på följande sätt:

”Samverkan bör också vara en ömsesidig process där lärosätena i sina interaktioner med andra aktörer tar till sig kunskap och intryck från det omgivande samhället. På så vis leder samverkan även till att lärosätens får nya uppslag till forskningsprojekt och kunskapsutveckling och att utbildningen kan anpassas till faktiska behov i samhället”.

Fråga: Samverkan vid tekniköverföring inkluderar bl. a företagsetableringar. Inkluderas även det i denna utvärdering även om den ömsesidiga nyttan kan vara svag?

Svar: Detta är upp till lärosätet själva att avgöra och senare för bedömargruppen att bedöma.

Fråga: Kan ni ge konkret exempel på vad ni menar med att sprida "resultat av samverkan" (sista aspekten i fråga fyra)?

Svar: Aspekten knyter an till fråga fyra och berör därmed lärosätets systematiska arbete med att sprida resultat från uppföljningarna av samverkan till det omgivande samhället. Aspekten knyter an till högskolelagens formulering att högskolorna ska ”verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta” 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434).

Fråga: Formuleringen av fråga tre jämfört med den första aspekten är lite förvirrande. Kan ni förtydliga?

Svar: Fråga tre lyder: ”Hur följer lärosätet upp aktiviteter och resultat av sin samverkan med det omgivande samhället?” Aspekt ett under frågan lyder: ”Hur lärosätet följer upp och dokumenterar genomförande och resultat av samverkan med det omgivande samhället. Om indikatorer används vid uppföljning, beskriv och motivera valet av dem samt reflektera över utfallet”.

Aspekten ligger nära huvudfrågan men preciserar vilken information som efterfrågas. Aspekten handlar om hur lärosätet går tillväga för att inom ramen för den egna organisationen samla information om, dokumentera och följa upp dels de samverkansaktiviteter med det omgivande samhället som genomförs av lärosätets olika miljöer, dels resultatet av dessa aktiviteter. Om indikatorer används ber vi lärosätet att beskriva och motivera dessa, samt reflektera över utfallet.

Fråga: Förväntas det att man dokumenterar genomförandet av sin samverkan? Räcker det inte med att man dokumenterar uppföljningen och resultaten?

Svar: Fråga tre och dess första aspekt handlar om hur lärosätet följer upp och dokumenterar både de samverkansaktiviteter som genomförs och dels resultaten från dessa aktiviteter. Det handlar om hur lärosätet skaffar sig en bild av den samverkan som sker och dess resultat.

Fråga: Bör- eller kan-rekommendationer innebär att en bedömning har gjorts. Då får vi ju "straff" eller "belöningar" som kan användas av och mot oss i olika sammanhang.

Svar: Enligt det nationella systemet för kvalitetssäkring (Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning – redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 2016:15) ska en tematisk utvärdering bidra till viktig kunskap, utveckling och nationella jämförelser av hur universiteten och högskolorna arbetar och vilka resultat som har nåtts inom ett specifikt område. Rekommendationerna baseras på bedömargruppens utvärdering. Rekommendationerna är ett led i att identifiera förbättringsområden för att stötta lärosätet i arbetet med att värdera och utveckla sin samverkan. Rekommendationerna ska därför varken fungera som straff eller belöning utan som ett underlag för utveckling. Detta är rekommendationernas syfte. Rekommendationerna följs upp två år efter utvärderingen, även det som ett led i att främja kunskap och utveckling. Det är då endast bör-rekommendationerna som följs upp.

Fråga: Kan samverkan inom högskolesektorn kan vara med, ex forskning med gemensamma forskningsprogram lärosäten mellan, utbildning - lärosäten för utbytesstudier etc. Anser ni att akademiska forskningssamarbeten ingår som komponent i utvärderingen samverkan med omgivande samhället? Omgivande samhälle är ett mycket vitt begrepp. Tydliggör UKÄ?

Svar: Den tematiska utvärderingen utvärderar samverkan med det samhälle som omger högskolan. Därmed ingår inte samverkan mellan lärosäten i form av exempelvis akademiska forskningssamarbeten, förutsatt att de inte involverar parter utanför högskolesektorn.

Fråga: På ett stort lärosäte är mycket strategiskt ansvar för forskning och utbildning (inklusive samverkan) delegerat. Bör vi framför allt beskriva det (mer begränsade) övergripande systemet, eller det mer utvecklade på mellannivå?

Svar: Beskrivningen ska formuleras så att bedömargruppen kan bilda sig en förståelse för hur lärosätena arbetar med att skapa goda förutsättningar för att bedriva samverkan inom forskning och utbildning enligt högskolelagen. Det är upp till lärosätet att avgöra hur en aspekt bäst beskrivs.

Fråga: "Innan UKÄ fattar beslut kommer bedömargruppens preliminära yttrande
att skickas till lärosätet på delning." Vad är det UKÄ fattar beslut om?

Svar: Det är bedömargruppen som på uppdrag av UKÄ genomför en bedömning och formulerar ett yttrande. UKÄ fattar det formella beslutet om att fastställa yttrandet.

Fråga: Jag upplever att utvärderingen delvis har som syfte att likrikta de svenska lärosätena med avseende på samverkan. Är det så? Det vore olyckligt i så fall.

Svar: UKÄ vill understryka att lärosätenas samverkan med det omgivande samhället bör bedrivas utifrån lärosätets profil, ämnesområden och samverkansparter. Det framgår tydligt i utvärderingens förstudie, och i vägledningen. Likriktning är därmed inte ett syfte med utvärderingen.

Fråga: Som jag förstår är det inte meningen att vi som lärosäten ska bidra med inspel till fördjupningsstudierna. Är det korrekt uppfattat?

Svar: Det är UKÄ som ansvarar för fördjupningsstudierna. Metoden och upplägget ser olika ut beroende på studiens fokus. UKÄ inhämtar inspel till fördjupningsstudierna från olika aktörer vid såväl lärosäten som det omgivande samhället och kontaktar då i första hand direkt de medarbetare och personer som besitter särskild kunskap om det område som behandlas. Studiernas områden har valts efter att ha stämts av med utvärderingens rådgivande grupp samt vid rektorsmötet som ägde rum i Almedalen sommaren 2023.

Fråga: Ge oss gärna mer information om modul två och tre. Speciellt hur områdena valda för fördjupning kan ha inverkan på självvärderingen. Meritvärde kommer frekvent upp i diskussioner.

Svar: Utvärderingens tre moduler är fristående. Fördjupningsstudiernas fokus och genomförande har ingen inverkan på självvärderingarna. Däremot kan information från självvärderingarna användas i fördjupningsstudierna, men då främst som ett kunskapsunderlag på aggregerad nivå. Skulle det finnas information i en självvärdering som är särskilt intressant för en tematisk fördjupningsstudie, exempelvis i form av goda exempel, kontaktar UKÄ lärosätet för att be om en intervju eller annan form av inhämtning av fördjupad information. På samma sätt är de workshoppar som utgör modul två fristående och inte kopplade till bedömning av individuella lärosäten. Den kunskap och information som genereras används och sammanfattas på aggregerad nivå för att bidra till den nationella bilden av hur lärosätena samverkar med det omgivande samhället.

UKÄ kommer att föra dialog om fördjupningsstudierna, dess innehåll och resultat när de är färdigställda. Det sker bland annat vid återföringsträffen.

Fråga: Kan vi få en definition på samverkan?

Svar: I högskolelagens senaste skrivning om samverkan (Lag 2021:317) anges att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta, 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434). I propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (2020/21:60) som ligger till grund för formuleringen ges ingen direkt definition av begreppet samverkan. I förstudien till den tematiska utvärderingen av samverkan med det omgivande samhället valde UKÄ att utgå från Vinnovas definition där samverkan ses ”som en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta, både för lärosäten och samverkanspartners. Samverkan ses inte som en enskild verksamhet utan som integrerad i lärosätenas kärnverksamhet” (Metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle, Vinnova 2016, s 2). Den betoning på samverkan för ömsesidigt nytta som finns i Vinnovas definition ligger i linje med formuleringarna i högskolelagen.

Fråga: Vad innebär utveckling? Varför är utveckling av värde? Är utveckling önskvärt? Varför? I synnerhet i förhållande till just denna utvärdering.

Svar: Enligt det nationella systemet för kvalitetssäkring (Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning – redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 2016:15) ska en tematisk utvärdering bidra till viktig kunskap, utveckling och nationella jämförelser av hur universiteten och högskolorna arbetar och vilka resultat som har nåtts inom ett specifikt område. Syftet med den tematiska utvärderingen av samverkan är bland annat att ge lärosätena tillfälle att värdera sitt arbete med samverkan, utbyta erfarenheter samt främja kunskap och därigenom utveckling. I syftet ingår också att identifiera förbättringsområden och styrkor. För det individuella lärosätet innebär bedömargruppens yttrande och dess rekommendationer ett stöd i att värdera och förstärka (utveckla) sin samverkan med det omgivande samhället.

Fråga: Skulle myndigheter kunna samverka mer kring utvärderingar? Det går åt alldeles för mycket tid för verksamheten att genomföra utvärderingar.

Svar: I UKÄ:s instruktion från regeringen ingår ett nätverksuppdrag:

7 a § Myndigheten ska ansvara för och samordna ett nätverk mellan myndigheter som följer upp, utvärderar och analyserar verksamheten vid universitet och högskolor. Förordning (2022:1099).

Om regeringsuppdraget anges:

”Syftet med nätverket mellan berörda myndigheter (UKÄ, UHR, VR, FORMAS, Forte och Vinnova) som följer upp och utvärderar forskning och utbildning är att skapa en överblick över vilka uppföljningar, utvärderingar och andra analyser som genomförs, identifiera samarbetsmöjligheter, samt undvika överlappningar och bidra till ökad kvalitet och effektivitet. Nätverket ska även bidra till hur samordning med berörda myndigheter utanför högskoleområdet ska organiseras och hur information kan tillgängliggöras”.

Fråga 1: Vad vill lärosätet uppnå med sin samverkan med det omgivande samhället?

• Den här frågan handlar om vad lärosätet vill uppnå med sin samverkan och hur styrningen sker utifrån det.

Om aspekten: Hur betydande samhällsutmaningar har vägts in i prioriteringar och strategiska val när det gäller samverkan

• Samverkans betydelse för att lösa viktiga samhällsutmaningar är något som bland annat framgår i forskningspropositionen från 2020/2021. Där anges också att det exempelvis kan handla om att möta kommande kriser, kompetensförsörjning, klimatomställning och global hållbar utveckling. Med det sagt är samhällsutmaningar ett brett och omfattande begrepp och ni är så klart fria att göra en egen tolkning av begreppet gällande hur det vägts in i era prioriteringar och strategiska val när det gäller samverkan. Det är alltså ingen specifik samhällsutmaning som avses.

Om aspekten: Hur lärosätet gör avvägningar i sin samverkan med exempelvis näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle samt med den enskilde medborgaren

• För denna aspekt är det bra att notera att det står ”Hur lärosätet gör avvägningar i sin samverkan med” och inte mellan näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Den här aspekten handlar alltså om vad lärosätet vill uppnå i sin samverkan med de olika samhällssektorerna samt med den enskilda medborgaren och vilka avvägningar som det i sin tur genererar.

Fråga 2: Hur skapar lärosätet ramar och förutsättningar för samverkan med det omgivande samhället inom forskning och utbildning?

• Utvärderingsfråga 2 handlar om hur lärosätet skapar ramar och förutsättningar för samverkan med det omgivande samhället inom såväl forskning som utbildning.

Om aspekten: Hur lärosätet väger in hur samverkan sker för ett ömsesidigt utbyte

• Aspekten om det ömsesidiga utbytet avser fånga tillägget i högskolelagen om att samverkan ska ske för ett ömsesidigt utbyte, dvs. att det handlar om ett värdeskapande på ett eller annat sätt för både samverkansparter och för lärosätet själva. Det senare kan exempelvis innebära utveckling av utbildning i relation till samhällets behov, nya uppslag till forskningsprojekt och kunskapsutveckling av olika slag – men det är bara för att nämna några få exempel. Denna aspekt handlar alltså om hur det ömsesidiga utbytet vägs in i de ramar och förutsättningar som lärosätet skapar för samverkan.

Om aspekten: Hur lärosätet tar hänsyn till de skillnader som kan finnas mellan olika ämnesområden

• Bakgrunden till denna aspekt är att olika ämnesområden kan bedrivas på olika sätt och har skilda förutsättningar för att bedriva samverkan. Denna aspekt handlar då om hur lärosätet beaktar dessa skillnader när det skapar ramar och förutsättningar för samverkan med det omgivande samhället.

Fråga 3: Hur följer lärosätet upp aktiviteter och resultat av sin samverkan med det omgivande samhället?

• Utvärderingsfråga 3 handlar om hur lärosätet följer upp vilka samverkansaktiviteter som genomförs och vad dessa resulterar i.

Om aspekten: Hur lärosätet följer upp och dokumenterar genomförande och resultat av samverkan med det omgivande samhället. Om indikatorer används vid uppföljning, beskriv och motivera valet av dem samt reflektera över utfallet

• Denna aspekt handlar om uppföljning av lärosätets samverkansaktiviteter och vad dessa aktiviteter resulterar i samt hur denna uppföljning dokumenteras.

Om aspekten: Hur lärosätet följer upp nyttan av samverkan för den egna verksamheten samt för samverkansparterna och det omgivande samhället

• Den andra aspekten är på en liten annan nivå (jämfört med den föregående) då den handlar om hur lärosätet följer upp vilken nytta – det vill säga det som skapar värde (inte begränsat till ekonomiska värden) – som resultaten från samverkansaktiviteterna omsätts i. Aspekten avser då nyttan för både lärosätet samt era samverkansparter och det omgivande samhället. Det omgivande samhället syftar i detta fall på samhällseffekter bortom de involverade samverkansparterna. Så även om de två aspekterna kan tyckas påminna om varandra så finns det en skillnad mellan uppföljning av resultat och nytta av samverkansaktiviteter, därav att vi delat in det i två aspekter. Exempelvis kan kunskap vara ett resultat men för att skapa nytta behöver det omsättas till eller i något.

Fråga 4: Hur används information från uppföljningarna av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället?

• Till skillnad från utvärderingsfråga 3 som handlar om hur lärosätet följer upp samverkan, så handlar denna fråga om hur ni använder resultaten från dessa uppföljningar.

Om aspekten: Hur information från uppföljningarna används som underlag i strategiska beslut och prioriteringar på lärosätesövergripande nivå när det gäller samverkan med det omgivande samhället

• Denna aspekt handlar om hur ni använder information från uppföljningarna på lärosätesövergripande nivå.

Om aspekten: Ge exempel på hur information från uppföljningarna används för att stödja och utveckla miljöernas samverkan med det omgivande samhället utifrån deras olika förutsättningar, styrkor och utmaningar

• Denna aspekt handlar om hur ni använder informationen från uppföljningarna för att stärka de olika miljöernas samverkan utifrån deras specifika förutsättningar. Med miljöer avser vi exempelvis institutioner och fakulteter med olika ämnesinriktningar på sin forskning och utbildning. I den andra aspekten handlar återigen om att samverkan kan se olika ut beroende på exempelvis ämnesområde och det är det vi försöker fånga.

Om aspekten: Hur lärosätet systematiskt arbetar för att sprida resultat utanför lärosätets organisation

• Gällande denna aspekt kan det vara bra att notera att denna handlar om hur ni sprider resultat av er samverkan med det omgivande samhället. Det är alltså resultat av er samverkan som avses – det vill säga aspekten knyter an till utvärderingsfrågan.