De fyra lärarutbildningarna är sammantagna den största yrkesutbildningen i högskolan.

Hur många börjar på en lärarutbildning?

I figuren ser du hur många som påbörjade en lärarutbildning det senaste läsåret och hur utvecklingen har sett ut över tid.

Samtidigt som många tar en lärarexamen, finns det sedan länge en brist på behöriga lärare i skolan. Detta belyser både UKÄ, SCB och Skolverket i olika rapporter.

Publikationer om behovet av lärare

UKÄ publicerar regelbundet rapporter där behovet av lärare tas upp. Till exempel:

• Prognoser för behovet av högskoleutbildade (publicerad 2021)
• Lärarförsörjningen för de nationella minoriteterna – hur kan den tryggas? Redovisning av ett regeringsuppdrag (publicerad 2011)
  

Sök rapporterna på sidan Publikationer.

Kvinnor och män på lärarutbildningarna

Könsfördelningen har varit ojämn på lärarutbildningarna under lång tid. Det påverkar hur många kvinnor och män som kommer ut i läraryrket. Kvinnorna har varit i klar majoritet på utbildningarna, även om könsfördelningen ser olika ut för olika examina och inriktningar. Sedan nuvarande examina infördes 2011 har över 90 procent av nybörjarna på förskollärarutbildningen varit kvinnor. Bland nybörjarna på ämneslärarutbildningen har det däremot varit en jämn könsfördelning.

UKÄ analyserar ofta statistiken uppdelad på kvinnor och män. Publikationer med ett särskilt fokus på kvinnor och män där lärarutbildningarna ingår:

• Kvinnor och män i högskolan (publicerad 2016)
• Man ska bli lärare! — den ojämna könsfördelningen inom lärarutbildningen — beskrivning och analys (publicerad 2009)
  

Sök rapporterna på sidan Publikationer.

Sedan 2011 ger universitet och högskolor lärarutbildning som leder till fyra olika examina: förskollärar-, grundlärar-, yrkeslärar- och ämneslärarexamen. Utöver den reguljära lärarutbildningen finns andra vägar att bli lärare. Dessa styrs delvis av särskilda bestämmelser. Den som har en lärarexamen kan läsa påbyggnadsutbildningar till speciallärare och specialpedagog.

Lärarutbildningarnas innehåll regleras i examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen. Lärosätena utformar sin utbildning utifrån de krav som anges i examensbeskrivningarna och de allmänna krav som finns i högskolelagen. För ämneslärarexamen finns det särskilda bestämmelser för hur undervisningsämnena får kombineras.

I de allra flesta lärarutbildningar ingår 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och olika mycket ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier beroende på vilken utbildning det gäller.

Läs regeringens proposition som ligger till grund för dagens lärarutbildning: Bäst i klassen - en ny lärarutbildning, proposition 2009/10:89 på regeringen.se.

Andra vägar till lärarexamina

Förutom hela lärarprogram – som omfattar mellan 90 hp och 330 hp beroende på examen, inriktning och ämneskombination – finns flera andra vägar till att bli behörig lärare. Vilka vägar som är öppna för en sökande beror bland annat på personens förkunskaper och tidigare utbildning.

KPU – kompletterande pedagogisk utbildning

Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) är en utbildning för den som redan har ämneskunskaperna och vill bli lärare. Den som har minst 90 hp i ett ämne kan läsa KPU och bli ämneslärare. Ämnet måste vara ett undervisningsämne i årskurs 7–9 eller gymnasiet och får inte vara ett yrkesämne.

Studierna inom KPU omfattar 90 hp. Vanligtvis tar utbildningen tre terminer, men det finns varianter som har högre studietakt och därför tar kortare tid. En sådan KPU finns för personer som redan har en forskarutbildning. Studenter som läser den varianten får ett särskilt utbildningsbidrag.

De lärosäten som har tillstånd att ge ämneslärarexamen inom lärarprogrammet får också utfärda ämneslärarexamen till studenter som läser KPU.

UKÄ har genom åren belyst KPU i olika rapporter. Till exempel:

• Lärarutbildningarna: Studenter och examinerade 2011/12–2021/22 (publicerad 2023)
• Utvärdering av särskild KPU för personer med forskarexamen. Genomförande och resultat av en satsning på att få fler ämneslärare och lektorer i skolan (publicerad 2020)
  
• Kompletterande pedagogisk utbildning bidrar till fler ämneslärare (publicerad 2023)

Sök rapporterna på sidan Publikationer.

Utöver de grundläggande bestämmelserna finns särskilda regler för KPU och KPU för forskarutbildade i de här förordningarna:

• Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
• Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
• Förordning (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
  

På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.

KPU – försöksverksamhet med förkortad utbildning

I december 2021 beslutade regeringen att införa en försöksverksamhet med förkortad KPU som leder till ämneslärarexamen och grundlärarexamen. Utbildningen mot ämneslärarexamen omfattar 60 hp. Utbildningen mot grundlärarexamen omfattar 75 hp, men anordnas med högre studietakt och tar därför också ett år. De utbildningarna ges bara vid vissa lärosäten.

Utöver de grundläggande bestämmelserna för lärarutbildningen, finns en särskild förordning för försöksverksamheten med förkortad KPU:

• Förordning (2021:1336) om försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärarexamen eller ämneslärarexamen
  

På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.

UKÄ har sedan 2024 ett regeringsuppdrag att följa upp och utvärdera försöksverksamheten. Uppdraget består av tre delar:

• En första delredovisning ska rapporteras senast den 1 oktober 2025. Denna ska fokusera på om satsningen möjliggör att en bredare grupp akademiker yrkesväxlar och blir lärare, samt utbildningens genomförande och genomströmning.
• En andra delredovisningen berör etableringen på arbetsmarknaden för de som gått utbildningen. Denna del ska vara klar den 1 februari 2027.
• En slutredovisning lämnas till regeringskansliet senast den 1 oktober 2028 med övergripande resultat och slutsatser.

Linköpings universitet har ett särskilt uppdrag att samordna försöksverksamheten och att följa upp den kontinuerligt.

ULV – utländska lärares vidareutbildning

Den som har en utländsk lärar- eller förskollärarexamen, eller en ämnesexamen i ett ämne som motsvarar ett svenskt undervisningsämne, kan få behörighet att arbeta som lärare i Sverige genom satsningen utländska lärares vidareutbildning (ULV). Regeringen ger varje år särskilda medel till de lärosäten som har regeringens uppdrag att ge utbildningen.

ULV styrs av samma förordning som andra kompletterande utbildningar för dem som har en utländsk utbildning. Förordningen reglerar bland annat syftet med utbildningen, vad som gäller för antagningen till utbildningen och begränsar den kompletterande utbildningen till högst 120 högskolepoäng. Om utbildningen även omfattar utbildning i svenska och engelska kan den omfatta ytterligare 30 hp.

UKÄ har under lång tid haft i uppdrag av regeringen att följa och redovisa etableringen på arbetsmarknaden för personer som genomgått en utbildning som kompletterar en utländsk examen. Sök till exempel efter den här rapporten i UKÄ:s publikationsarkiv:

• Etablering på arbetsmarknaden för personer som kompletterat utländsk examen (publicerad 2023)
  

Sök rapporten på sidan Publikationer.

Läs den särskilda förordningen för de kompletterande utbildningarna där ULV ingår:

• Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
  

På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.

VAL – vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare

Den som har högskolepoäng från en lärarutbildning, men har hoppat av utbildningen och arbetar som obehörig lärare eller förskollärare, kan läsa till en examen inom satsningen vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare (VAL). Regeringen ger varje år särskilda medel till de lärosäten som har regeringens uppdrag att ge utbildningen.

UKÄ har i uppdrag att följa upp och utvärdera lärosätenas uppdrag att anordna VAL. Till exempel:

• VAL II – delrapportering av ett regeringsuppdrag – med fokus på kompetensförsörjning och resultaten hittills (publicerad 2018)
  

Sök rapporten på sidan Publikationer.

VAL styrs av en särskild förordning. Förordningen reglerar bland annat antagningen till utbildningen, vilka krav som ska vara uppfyllda för att studenten ska få en examen och begränsar den kompletterande utbildningen till högst 120 högskolepoäng.

• Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen

På riksdagen.se finns den gällande versionen av lagar och förordningar.

Arbetsintegrerad lärarutbildning – för den som vill varva studier till lärare och arbete i skolan

Arbetsintegrerade lärarutbildningar finns på flera lärosäten i landet. Formen innebär att studenten varvar studier på lärosätet med arbete i skolan under särskilda anställningsformer som bygger på att lärosätet har avtal med kommuner. Det finns inga särskilda bestämmelser för de här utbildningarna utan de grundläggande bestämmelserna om lärarutbildningen gäller även för dessa utbildningar.

I ett beslut med anledning av ett tillsynsärende 2021 skrev UKÄ att det behövs nationell lagstiftning även för arbetsintegrerad lärarutbildning. En ändring tillkom 2024 i högskoleförodningen som anger att lärosätet kan ställa krav på anställning som särskild särskildbehörighet för att antas till utbildningen. En kopia av beslutet lämnades till Utbildningsdepartementet med en förhoppning om att regeringen skulle prioritera lagstiftningsarbetet. UKÄ har på uppdrag av regeringen följt upp den pågående satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildnng.

Sommarkurser i lärarutbildningarna

De senaste åren har flera lärosäten, på uppdrag av regeringen, anordnat sommarkurser som i första hand ska kunna ingå i en lärarexamen. Syftet med sommarkurserna är att fler studenter ska nå en lärarexamen på kortare tid och att verksamma lärare ska kunna kompetensutveckla och vidareutbilda sig.

Läs rapporten:

• Uppföljning av regeringens utökade satsning på sommarkurser – redovisning av ett regeringsuppdrag (publicerades 2023)

Sök rapporten på sidan Publikationer.

Varje universitet och högskola ska ha ett kvalitetssystem för att säkra att alla deras utbildningar håller hög kvalitet. UKÄ ansvarar för att utvärdera ett urval av utbildningarna. Under 2016–2022 utvärderade UKÄ de fyra lärarprogrammen som leder till examen som förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare.

Utvärderingarna visar hur lärosätena gör det möjligt och säkerställer att studenterna når examensmålen och kan ta ut sina examina. De bedömer också vilka förutsättningar utbildningarna har för att studenterna ska kunna nå examensmålen. Syftet med utvärderingarna är också att de ska bidra till lärosätenas arbete med att utveckla kvaliteten i utbildningarna.

För att få veta hur en utbildningsutvärdering går till, läs Vägledning för utbildningsutvärderingar på grundnivå och avancerad nivå.

Du hittar vägledningen på sidan Vägledningar och mallar.

Publikationer om kvalitet i lärarutbildningen

UKÄ har utrett och utvärderat olika delar av lärarutbildningen som påverkar utbildningens kvalitet i de här de här rapporterna:

• Lärarutbildningarna: Kvalitet, utmaningar och strategier 2016–2022 (publicerad 2023)
• Hur förbereder lärarutbildningarna för arbete i den kommunala vuxenutbildningen? (publicerad 2021)
• Utvärdering av försöksverksamhet med övningsskolor 2014–2019 inom lärarutbildningarna (publicerad 2020)
• Kvalitetsförstärkning – åtgärder och effekter på utbildningskvalitet. Redovisning av ett regeringsuppdrag (publicerad 2019)
• Uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna (publicerad 2015)
  

Sök rapporterna på sidan Publikationer.

I Högskolekollen kan du söka efter resultaten av utvärderingarna.

UKÄ publicerar statistik och analyser om lärarstudenternas genomströmning, det vill säga hur snabbt lärarstudenterna genomför sin utbildning. Vi följer bland annat upp studenternas kvarvaro på utbildningarna och hur många som tar examen (examensfrekvensen). Vi följer också upp hur vanligt det är att lärarstudenter studerar utomlands eller läser sommarkurser.

Lärarstudenternas genomströmning

För att möta behovet av behöriga lärare behöver fler lärarstudenter slutföra hela utbildningen. UKÄ har statistik för hur många studenter som stannar kvar på lärarprogrammen, hur stor andel av dem som tar ut en examen och hur lång tid det tar tills de tar ut sin examen.

I utbildningsutvärderingen av förskollärar- och grundskollärarprogrammet läsåret 2018/19, beskrev lärosäten hur de arbetar för att förbättra studenternas förutsättningar att genomföra utbildningen. UKÄ har samlat lärosätenas åtgärder i en särskild rapport.

UKÄ publicerar regelbundet rapporter om studenter och examinerade på lärarutbildningarna. Några av rapporterna visar genomströmningen:

• Lärarutbildningarna: Studenter och examinerade 2011/12–2021/22 (publicerad 2023)
• För ökad genomströmning – Sammanställning av lärosätenas insatser vid förskollärar- och grundlärarutbildningar (publicerad 2020)
• Tidiga avhopp från högskolan – Analyser av genomströmning på de tio största yrkesexamensprogrammen (publicerad 2017)
  

Sök rapporterna på sidan Publikationer.

Den officiella statistiken om kvarvaro och examensfrekvens, som UKÄ ansvarar för, redovisas på SCB:s webbplats

Universitets- och högskolerådet, UHR, har vid olika tillfällen, på uppdrag av regeringen, utrett ett antagningsprov till ämneslärarutbildningen och lämplighetsprov till lärarutbildningarna:

• En modell med högre krav för särskild behörighet (publicerad 2019)
• Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslärarutbildningen? Ett förberedande uppdrag inför utvecklingen av ett särskilt antagningsprov till ämneslärarutbildningen (publicerad 2018)
• Lämplighetsbedömning av sökande till lärarutbildningar. Utvärdering genomförd av försöksverksamhet med krav på att den som antas till förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarprogram är lämplig för yrket (publicerad 2018)
  

Läs rapporterna på uhr.se.

Utlandsstudier bland lärarstudenter

Att studenter läser en del av sin utbildning utomlands är ett sätt att internationalisera högskoleutbildningen. EU har satt upp som mål att 20 procent av studenterna som tar examen från en högskoleutbildning ska ha studerat minst tre månader utomlands. UKÄ:s statistik visar att utlandsstudier inom lärarutbildningarna är ovanligt.

UKÄ publicerar regelbundet rapporter om internationell studentmobilitet i högskoleutbildningen. Till exempel:

• Studentutbytena inom Erasmus+ under pandemin (publicerad 2022)

Sök rapporten på sidan Publikationer.

I UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror hittar du uppgifter om studenternas utlandsstudier (internationell studentmobilitet).

Förutom statistiken i UKÄ:s databas, publicerar UKÄ och SCB tillsammans varje år ett statistiskt meddelande om internationell studentmobilitet. I det ingår uppgifter om lärarutbildningarna.

Gå till sidan internationell studentmobilitet på högskolan på scb.se.

UHR arbetar bland annat med internationella samarbeten och program för studentutbyten, till exempel Erasmus+. De har publicerat flera rapporter om utlandsstudier:

• Breddad rekrytering till internationell mobilitet. Lärosätenas arbete med breddad rekrytering i internationell studentmobilitet (publicerad 2021
• Linnaeus-Palme och lärarutbildningarna. Framgångsfaktorer, hinder och effekter (publicerad 2021)
  

Läs rapporterna på uhr.se.

När studenten har slutfört sina studier, tar hen ut sin examen och ansöker om en lärar- eller förskollärarlegitimation.

Skolverket utfärdar lärarlegitimationer. Legitimationen krävs för en tillsvidareanställning och för att läraren ska få sätta betyg. Skolverket utfärdar också förskollärarlegitimationer. Den krävs för att bli tillsvidareanställd som förskollärare.

På skolverket.se kan du läsa om lärar- och förskollärarlegitimationen.

Hur många nya lärare har utbildats?

I det här diagrammet syns det totala antalet lärarexamina som lärosätena har utfärdat per läsår sedan mitten av 1990-talet, totalt antal och uppdelat på kvinnor och män. I början av 2010-talet, då kravet på lärarlegitimation infördes och lärarutbildningen gjordes om, ökade tillfälligt antalet studenter som tog ut en examen.