Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet avseende utbildning vid Högskolan Väst. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• BoAnders Jönsson, professor och vicerektor vid Lunds universitet (ordförande, sakkunnig)
• Marie Ernsth Bravell, docent och vicerektor för forskning vid Högskolan i Jönköping (sakkunnig)
• Katja Grillner, professor och prefekt vid Kungl. tekniska högskolan (sakkunnig)
• JanErik Krusberg, ekonomiedoktor och strategidirektör vid Yrkeshögskolan Arkada Ab, Helsingfors, Finland (sakkunnig)
• Richard Lindström, student vid Stockholms konstnärliga högskola (studentrepresentant)
• Hannie Lundsgren, forskningschef, Region Skåne (arbetslivsföreträdare)
• Susanna Mixter, doktorand vid Högskolan i Gävle (doktorandrepresentant)
• Håkan Wiklund, professor och prorektor vid Mittuniversitetet (sakkunnig).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, doktorand- och studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med samverkansföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2. Bilaga 3 innehåller information om de fördjupningsspår som granskats vid platsbesök 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella faktafel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Bo-Anders Jönsson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Högskolan Väst

Lärosäte

Högskolan Väst ID-nr

A-2019-08-4748Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Kvalitetssystemet är tydligt beskrivet, men kan inte till fullo sägas säkerställa utbildningarnas kvalitet eftersom det saknas periodiska granskningar. Lärosätet har en kvalitetspolicy som är känd bland centrala intressenter. Kvalitetspolicyn ingår i verksamhetsplanerna på olika nivåer och är i den meningen en del av den strategiska ledningen av lärosätet. Det faktum att styrelsen ännu inte har en tydlig roll i kvalitetsarbetet gör att man inte kan säga att kvalitetspolicyn är en del av målmedveten strategisk styrning.

Lärosätets kvalitetsarbete har granskats externt 1997 och 2009, och det nuvarande kvalitetssystemet har utvecklats utifrån granskningarnas resultat och rekommendationer. Den information som lärosätets lokala kvalitetssystem genererar används i dialoger och beslut på institutionsnivå, men inte systematiskt på högsta beslutsnivå. Informationen synliggörs inte heller systematiskt i den externa kommunikationen.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Verksamhetssystemet, ledningssystemet och kvalitetssystemen är tydligt beskrivna.
• Lärosätet har infört kvalitetshjulet och det strategiska årshjulet samt en vertikal dialog med återkoppling.
• Kvalitetspolicyn är väl känd och kommunicerad samt uppmuntrar till delaktighet och engagemang bland medarbetarna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver förtydliga relationen mellan kvalitetssystemet och lärosätets övergripande mål och strategier.
• Lärosätet behöver periodiskt granska utbildningarna, med stark rekommendation om extern medverkan.
• Lärosätet behöver omformulera kvalitetspolicyn, så att den tydligt tar ställning till vilka kvalitetsaspekter som lärosätet vill utveckla och hur det ska gå till. Syftet är att skärpa den strategiska styrningen.
• Lärosätet behöver systematiskt identifiera hur den information som kvalitetssystemet genererar används och kommuniceras, både internt och speciellt externt.
• Lärosätet behöver skapa en tydlig incitamentsstruktur för att säkerställa ett engagemang för planerings och utvecklingsarbetet bland studenter och doktorander.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

Motivering: Lärosätet har ett kvalitetssystem som inkluderar både utbildning och forskning och som bryts ner i lokala kvalitetssystem. I lärosätets kvalitetssystem ingår enligt självvärderingen ett verksamhetssystem, som beskriver processer för styrning och ledning, och ett ledningssystem, som beskriver hur verksamheten styrs och vem som har ansvar för vad. Kvalitetssystemen för institutioner och övriga arbetsenheter bildar en form av distribuerat kvalitetssäkringsansvar som ska fånga upp lokala behov och förhållanden. På institutionsnivå finns årliga, interna uppföljningar av utbildningens kvalitet, där programrapporterna har en central roll. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå är uppföljningarna organiserade i ett-, två-, tre- och femårscykler men hittills är det bara uppföljningar inom ramen för ettårscykeln som genomförts och det är därmed för tidigt att uttala sig om de övriga uppföljningarnas ändamålsenlighet. År ett omfattar en nybörjarenkät, studentbarometer, programenkäter och programrapporter. År två är tänkt att omfatta uppföljning av uppragsutbildning och fristående kurser, år tre alumnuppföljning och år fem extern granskning av lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Bedömargruppen anser att resultaten och slutsatserna i programrapporterna på ett ändamålsenligt sätt beaktas i de årliga verksamhetsplanerna och den övergripande verksamhetsplanen för lärosätet. Bilden skärptes vid intervjuerna. För utbildning på forskarnivå följer kvalitetssäkringsarbetet en sexårscykel som har varit i drift i fem år. En rad tematiska granskningar har genomförts samt en studierektorsrapport. Periodiska granskningar saknas för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen är medveten om att UKÄ inte kräver externa granskningar men menar att lärosätet på grund av sin storleksmässigt begränsade miljö starkt rekommenderas att hämta ämnessakkunniga utifrån den egna miljön för att granska utbildningarna.

Bedömargruppen instämmer i självvärderingens beskrivning av att lärosätet har en dokumenterad historia av systematiskt kvalitetsarbete. Resultaten av tidigare lärosätesgranskningar är beaktade i det kvalitetssystem som lärosätet beskriver i självvärderingen och som beslutades hösten 2018 och där vissa delar systematiskt har utvecklats sedan 2013. Utbildningarna har dock ännu inte som helhet utsatts för granskningar och lärosätet arbetar fortfarande med att ta fram styrdokument som är avsedda att utveckla lärosätets kvalitetssystem. Av den anledningen och med hänvisning till bedömningarna under bedömningsområde 3.5 är säkerställandet av utbildningarna ännu inte tillräckligt skarpt.

Kvalitetssäkringen av utbildningsprogram bygger på det lokala kvalitetssäkringsarbetet som finns beskrivet i institutionernas kvalitetssystem. Kvalitetssystemen följer de gemensamma riktlinjer som forsknings- och utbildningsnämnden har tagit fram (nämnden etablerades 2019). Bedömargruppen konstaterar, utifrån fördjupningsmaterial och intervjuer, att genomförandet fortfarande varierar mellan institutionerna, men som helhet fungerar uppföljningen av utbildningarna på institutionsnivå.

Genom ledningssystemets systematik finns kopplingen mellan mål, vision och uppföljning i utbildningsverksamheten, enligt självvärderingen. Ledningssystemets systematik finns överskådligt beskrivet i självvärderingen och relaterar till lärosätets övergripande mål och visioner. Eftersom ledningssystemet är en del av högskolans kvalitetssystem relaterar det per definition till strategisk ledning och styrning. Det förblir ändå oklart för bedömargruppen hur utvecklandet av kvalitetssystemet stödjer högskolans strategiska utveckling.

Högskolans kvalitetssystem för forskning och utbildning är uppbyggda enligt Demings PDSA-cykel, där förutsättningar är en accentuerad fas i cykeln, som normalt brukar vara en del av planeringen. Detta är ett innovativt sätt att använda sig av PDSA-cykeln, som poängterar ledarskapets roll i den strategiska styrningen av kvalitetsarbetet. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet kunde ha gett större utrymme för att beskriva fasen i självvärderingen, speciellt med tanke på kopplingen mellan kvalitetsledning och strategisk ledning.

Ett viktigt kriterium för ett fungerande kvalitetssystem är att det är anpassat till ändamålet. Bedömargruppen konstaterar att utformningen av kvalitetssystemet är något överdimensionerat med hänsyn till resursutnyttjande och ekonomi, inte minst med hänsyn till antalet kvalitetssystem inom utbildningen och kvalitetssäkringen inom forskningen inom högskolan som helhet. Samtidigt saknas periodiska externa granskningar av utbildningarna. Att knyta ihop flera system är en tids- och resurskrävande aktivitet. Av den anledningen är det en förbättring att de lokala kvalitetssystemen har fått enhetliga riktlinjer för genomförandet från och med 2019.

Sammanfattningsvis har lärosätet utvecklat sitt nuvarande kvalitetssystem utifrån resultat och rekommendationer i tidigare lärosätesgranskningar. Verksamhetssystemet, ledningssystemet och de lokala kvalitetssystemen finns väl beskrivna inom ramen för lärosätets övergripande kvalitetssystem. På institutionsnivå fungerar säkerställandet av kvaliteten med stöd av årliga, interna uppföljningar av utbildningens kvalitet, där programrapporterna har en central roll. Däremot saknas periodiska granskningar av utbildningarna, och det finns inte tillräckliga belägg för hur utvecklandet av kvalitetssystemet som helhet bidrar till att utveckla kvaliteten i utbildningarna. Inte heller finns det belägg för hur kvalitetssystemet i praktiken stöder den strategiska styrningen och utvecklingen av lärosätet.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Motivering: Lärosätet har en publik kvalitetspolicy som rektorn fastställde i april 2018. Enligt självvärderingen är lärosätets kvalitetskultur förankrad i strategier, i effektiva interna beslutsprocesser och strukturer och alltså stödjer kvalitetsarbetet. Av kvalitetspolicyn framgår att lärosätets kvalitetskultur är effektiv i den meningen att den är baserad på dialog och öppenhet som engagerar alla högskolans anställda, studenter och samverkansparter. Bedömargruppen har inte under intervjuerna funnit belägg för om kvalitetskulturen har förändrats i önskad riktning. Hur det övergripande ansvaret och rollerna samt de konkreta arbetsformerna ser ut för kvalitetsarbetet, framgår inte av kvalitetspolicyn, utan beskrivs i styrdokumentet Övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning.

Bedömargruppen uppfattar att kvalitetspolicyn är välkänd bland medarbetare och att den tar ställning till vilken typ av kvalitetskultur som högskolan vill ha med dialog, öppenhet och engagemang. Bedömargruppen anser också att det är en uppenbar styrka att högskolans kvalitetspolicy systematiskt ingår i verksamhetsplanerna på övergripande nivå, på arbetsenhetsnivå och i verksamhetsplanerna för forskningsmiljöerna. Både självvärderingen och intervjuerna bekräftar att medarbetarna väl känner till kvalitetspolicyn. Intervjuerna bekräftar också att dialogerna inom organisationen förverkligas systematiskt och öppet, vilket visar att medarbetarna, studenterna och samarbetspartnerna i arbetslivet är engagerade. Bedömargruppen anser dock att policyn inte tar en tillräckligt tydlig ställning till hur kvalitetssäkringen ska gå till, exempelvis vilka kvalitetsaspekter lärosätet vill prioritera och utveckla.

Lärosätet identifierar i självvärderingen att styrelsens delaktighet i kvalitetsarbetet är ett utvecklings-område. Det håller bedömargruppen med om. Bedömargruppen anser att det förblir öppet hur ledningen vet att en tillräckligt stor del av medarbetarna, studenterna och doktoranderna tar det ansvar som kvalitetspolicyn föreskriver, speciellt med tanke på lärosätets strategiska utveckling.

Bedömargruppen anser att ett sätt för lärosätet att stärka och utveckla det övergripande kvalitetssystemet kan vara att omarbeta styrdokumentet Övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning till en kvalitetssäkringspolicy (inte att förväxla med kvalitetspolicy), och arbeta fram vägledningar med riktlinjer och kriterier för att säkra och utveckla utbildningen vid de fyra institutionerna och deras vitala forskningsmiljöer.

Sammanfattningsvis har lärosätet en uttalad kvalitetspolicy som är välkänd bland medarbetarna och som bidrar till att skapa en fungerande kvalitetskultur. Kvalitetspolicyn stödjer aktivt planerings- och utvecklingsarbetet vid lärosätet. Däremot ger policyn inte tydliga riktlinjer och kriterier för arbetsformer och hur kvalitetssäkringsarbetet ska utvecklas och strategiskt styras.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Motivering: Högskolans ledningssystem är en del av det övergripande kvalitetssystemet för forskning och utbildning samt beslutat av rektor. I självvärderingen beskrivs vem som har ansvar för ledning och styrning inom olika delar av verksamheten. Kvalitetssystemet för utbildningen är också beslutat av rektor och anger vem som har ansvar för olika delar av kvalitetsarbetet. Rektor har det yttersta ansvaret för verksamhetens kvalitet och skapar förutsättningar genom beslut om resurser och arbetsledning enligt delegationsordning och arbetsbeskrivningar. Bedömargruppen konstaterar att allt detta är dokumenterat och beskrivet, liksom ansvarsfördelningen inom organisationen som helhet. Delegationsordningarna förtydligar också helhetsbilden.

Bedömargruppen anser att roll- och ansvarsfördelningen för kvalitetssäkringen och ledningssystemet finns beskrivna. I självvärderingen noterar lärosätet att det ännu återstår arbete med att göra riktlinjerna och arbetsbeskrivningarna kända och tydliga i vardagen. Självvärderingen konstaterar att det ibland fortfarande finns en osäkerhet om vilka frågor som ska behandlas av nämnden och vilka frågor som ska behandlas av linjeorganisationen. Det här visar bara att förändringar tar sin tid, inte på svagheter i systemen.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att den nya nämndorganisationen är en styrka. Bedömargruppen konstaterar att det är för tidigt att värdera, eftersom den nya nämndstrukturen bara verkat sedan början av juli 2019. Bedömargruppen anser att lärosätets beslut att omorganisera nämndorganisationen har gått i rätt riktning. Både självvärderingen och intervjuerna visar att den nya forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) har hunnit dra upp riktlinjer för ett enhetligare kvalitetssäkringsarbete. Bland annat har institutionerna börjat använda den mall för programrapporteringen som FUN tagit fram under hösten 2019, även om utformningarna fortfarande varierar något. Som intervjuerna med institutionsrepresentanter under intervjuerna visar, är programrapporterna kärnan i kvalitetssäkringsarbetet för utbildningen. Bedömargruppen konstaterar att kvalitetssäkringen fungerar på institutionsnivå.

Sammanfattningsvis har lärosätet en tydlig roll- och ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet. Ansvarsfördelningen har klart förtydligats via den förnyade nämndstrukturen. Kvalitetsarbetet stödjs också av ett fungerande ledningssystem och en tydlig delegationsordning.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Motivering: Enligt självvärderingen utformades den nya nämndorganisationen bland annat för att öka nämndernas legitimitet och uppmuntra till kollegiala arbetssätt. En orsak till omorganiseringen var det tidigare upplevda avståndet mellan nämndorganisationen och linjeorganisationen. Bedömargruppen anser att den beslutade omställningen stämmer överens med lärosätets kvalitetspolicy.

I självvärderingen noterar lärosätet att det ytterligare behöver förtydligas att också verksamhets?planering och verksamhetsuppföljning är kvalitetsarbete. Lärosätet konstaterar i självvärderingen att det inte räcker att studenter och doktorander deltar i dialoger eller svarar på utvärderingar – de behöver också engagera sig i planering och uppföljning. Bedömargruppen fann vid intervjuerna belägg för att studenter och doktorander får goda förutsättningar för engagemang, närmast via representation och via olika enkäter och dialoger. Bedömargruppen konstaterar att studenterna och doktoranderna är representerade i centrala högskoleorgan, och att åtminstone det formella inflytandet är på plats. Intervjuerna visade också att studenterna är nöjda och att studentinflytandet fungerar, även om något svagare bland doktorander. Doktoranderna saknar struktur för engagemang och systematisk mötesplanering.

Bedömargruppen anser att förutsättningarna finns och medvetna åtgärder har genomförts för att öka engagemanget i och förståelsen för kvalitetsarbetet, men det är för tidigt att bedöma om det leder till faktiskt och bestående engagemang och delaktighet. Lärosätets sammanfattande omdöme i självvärderingen tyder på att ett genuint och engagerat utvecklingsarbete är på gång. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet inför tydliga och öppet utformade incitament för delaktighet och engagemang, t.ex. i form av timresurser för doktorander, tillsammans med en tillräckligt långsiktig plan för studenternas och doktorandernas medverkan i planerings- och utvecklingsarbetet.

Sammanfattningsvis har lärosätet en öppen och aktiv dialogkultur, som engagerar lärare, studenter och doktorander och övriga medarbetare. Årshjulen skapar systematik i arbetet och kvalitetspolicyn uppmuntrar till ansvarstagande och medverkan. Incitamenten för delaktighet och engagemang kan däremot förtydligas.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

Motivering: Självvärderingen och intervjuerna visar att lärosätet vill styra utvecklingen med stöd av sin vision, sin verksamhetsidé och sina strategier som styrelsen beslutar om. Utifrån dem beslutar rektor om en övergripande verksamhetsplan och budget för tre år. Varje arbetsenhet beslutar i sin tur om verksamhetsplaner för samma period, med koppling till den övergripande verksamhetsplanen. Ledningssystemet ska säkra att hela organisationen arbetar mot visionen och de strategiska målen. Vid intervjuerna har bedömargruppen inte fått belägg för om styrelsen och lärosätets ledning tar tillvara de resultat och slutsatser som kvalitetssystemet genererar i sina beslut om strategisk utveckling av verksamheten.

Den vertikala dialogen beskrivs i självvärderingen och illustrerar hur resultaten är avsedda att samlas in och analyseras, hur slutsatserna förs vidare till nästa nivå och hur systemet är avsett att säkerställa att analyserna och utvecklingsområdena tas tillvara på institutionsnivå, arbetsenhetsnivå och högskoleövergripande nivå. Enligt självvärderingen har högskolans styrelse inte hittills haft en tydligt uttalad roll i kvalitetsarbetet, trots att den äger strategin. Bedömargruppen konstaterar att det inte finns en tillräcklig koppling mellan utvecklingen av kvalitetssystemet och högskolans strategiska styrning, men att det finns planer på att rektor, ordföranden för forsknings- och utbildningsnämnden samt kvalitetschefen framöver ska rapportera till styrelsen. Bedömargruppen anser att högskolans vision med fördel kan kompletteras med tydliga strategiska mål för själva kvalitetsarbetet, i syfte att inkludera styrelsen i kvalitetsarbetet mer effektivt. Högskolans samlade ledningsgrupp kunde här få ett större strategiskt ansvar.

Lärosätet beskriver sitt kvalitetssystem på ett sätt som innebär att utvecklingen av kvalitetssystemet bör inkludera en samtidig översyn av högskolans verksamhetssystem, ledningssystem och kvalitetssystem. Bedömargruppen har inte under intervjuerna funnit belägg för hur lärosätet systematiskt använder de resultat och slutsatser som kvalitetssystemet genererar för att utveckla kvalitetssystemet som helhet. Däremot utnyttjar man de resultat som kvalitetssystemet på institutionsnivå genererar, för att utveckla utbildningarnas kvalitet.

Sammanfattningsvis finns det ännu inte belägg för att lärosätet använder de resultat och data som kvalitetssystemet genererar för att utveckla det högskoleövergripande kvalitetssystemet eller för högskolans strategiska styrning. Däremot tar institutionerna tillvara de resultat och slutsatser som kvalitetssystemet generar i kvalitetsutvecklingen.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Inte uppfylld

Motivering: Resultat publiceras och kommuniceras, men de resultat som kvalitetssystemet genererar har inte legat i fokus i vare sig den interna eller externa kommunikationen enligt självvärderingen. Bedömargruppen delar den bedömningen. Förutom de resultat som de olika uppföljningscyklerna genererar anser bedömargruppen att det behövs sammanställningar över hur själva systemet har utvecklats, hur styrkor och utvecklingsområden som utvärderingarna lyfter fram beaktas i kvalitetsutvecklingsarbetet och hur lärosätet strategiskt avser utveckla kvalitetssäkringen.

Information om kvalitetsarbetet, inklusive kvalitetspolicyn, finns samlad på högskolans webbplats. Den information som den vertikala dialogen genererar är fungerande inom och mellan enheterna och finns tydligast dokumenterad i programrapporterna. Programrapporterna och verksamhetsplanerna är belägg för att informationen rör sig internt, men informationen är inte alltid heltäckande och publik.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet inte tillräckligt tydligt har identifierat vilken typ av information om kvalitetsarbetet som centrala intressenter förväntar sig. Den externa kommunikationen blir därför rätt generell. Kommunikationen är för närvarande snarast en förteckning över gjorda och kommande kvalitetsutvärderingar, inte en fråga om hur kvalitetsarbetet stärker lärosätets utbildningsprofil. Högskolan är på god väg, men kommunikationen behöver enligt bedömargruppen systematiseras och tydligt riktas till centrala intressenter.

Bedömargruppen anser därför att lärosätet, med hög prioritet, behöver skapa riktlinjer för vilken grad av öppenhet om informationsinnehållet i och resultaten av kvalitetsarbetet som lärosätet vill uppnå. Ett sätt att hantera öppenhet är att relatera kvalitetsarbetet och kvalitetssäkringen till en systematisk utveckling av lärosätets varumärke.

Sammanfattningsvis noterar bedömargruppen att den information och de resultat som kvalitetssystemet genererar fortfarande inte publiceras på ett ändamålsenligt sätt, vare sig internt eller externt.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredställande

Lärosätet beskriver olika typer av förutsättningar för utbildningen, både teoretiskt men även praktiskt och konkret till viss del. Bedömargruppen anser att lärosätet i viss mån säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, även om uppföljningen av detta inte sker på ett övergripande och systematiskt sätt. När det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning så har bedömargruppen intrycket av att lärosätet erbjuder en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens, men även här saknas en övergripande och systematisk uppföljning. Systemet med kompetensförsörjningsplaner och meriteringsprogram verkar vara relativt nytt, vilket kanske kan förklara att det saknas uppföljning och påföljande åtgärder.

Lärosätets infrastruktur, studentstöd och läranderesurser beskrivs på ett adekvat sätt, men bedömningsgrunden bedöms inte som uppfylld eftersom uppföljning i princip saknas. Bedömargruppen kan därför inte säga att lärosätet fullt ut säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att lärosätet använder dem på ett effektivt sätt. För doktorander och för distansstudenter är det ett utvecklingsområde.

Förutsättningarna, processerna och rutinerna för att säkerställa att studenter och doktorander kan genomföra utbildningen inom planerad studietid bedöms som tillfredsställande, där lärosätet har flera studiestödjande aktiviteter för studenter på grundnivå och avancerad nivå. För doktoranderna bedöms arbetet med individuella studieplaner som tillfredsställande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet arbetar strukturerat med kompetensförsörjning och kompetensutveckling, både för ämneskompetens och pedagogisk kompetens.
• Lärosätet har flera processer och aktiviteter för att säkerställa att studenter får goda förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad studietid.
• Lärosätet erbjuder en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens, bland annat genom en bred portfölj av högskolepedagogiska kurser och tid för kompetensutveckling.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver göra en systematisk kartläggning, analys och uppföljning av personalens kompetens och behov av utveckling, utifrån både ämnesspecifik och pedagogisk kompetens kopplat mot utbildningens behov.
• Lärosätet behöver göra en lärosätesövergripande, strukturerad uppföljning av kompetensförsörjning och meriteringsprogram.
• Lärosätet behöver ta fram en strukturerad process för doktorander som får problem med att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
• Lärosätet behöver utveckla infrastruktur och stöd för distansstudenter och doktorander (inklusive administrativt stöd).
• Lärosätet behöver göra en systematisk, övergripande uppföljning av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser för alla studenter och doktorander.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Motivering: Lärosätets arbete med kompetensförsörjningsplaner och meriteringsprogram verkar fungera bra utifrån den undervisande personalens kompetens och kompetensutveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet att de arbetar med kompetensförsörjningsplaner, och att det är prefekterna som ansvarar för att ta fram dem på institutionsnivå, i samarbete med avdelningscheferna och med stöd från HR-avdelningen. Vid intervjuerna kom det fram att planerna ska följas upp i det nya kvalitetssystemet, vid behov och i samband med institutionens årliga verksamhetsplanering. Uppföljningen ingår i det nyligen införda årshjulet för högskolans ledningsgrupp, vilket bedömargruppen tycker är bra.

I självvärderingen framgår däremot inte hur kompetensförsörjningsplanerna matchas mot utbildningarnas behov på ett övergripande, systematiskt sätt. Uppföljningen blev inte heller klargjord vid intervjuerna även om det nämndes att lärosätet arbetar dialektiskt med gemensamma processer, exempelvis genom dialoger i programråd och avdelningsmöten samt öppna diskussioner om resursbehov. Kompetensutveckling hos medarbetarna planeras och följs i huvudsak upp vid medarbetarsamtal, enligt självvärderingen, fördjupningsmaterialet och intervjuerna. Personalomsättningen är låg och institutionerna samverkar så att lärarna undervisar i varandras utbildningsprogram utifrån sin speciella ämneskompetens, men bedömargruppen menar ändå att det kan vara svårt för lärosätet att säkerställa att personalens kompetens, både den pedagogiska och vetenskapliga, motsvarar utbildningarnas behov. Sammantaget är det dock bedömargruppens intryck att lärosätet är på väg mot ett sammanhållet kompetensförsörjningssystem och att det är ett prioriterat utvecklingsområde, men det behöver följas upp mer systematiskt mot utbildningens behov.

Enligt självvärderingen har lärosätet också infört meriteringsprogram för att öka antalet docenter och professorerna får tid i sin tjänstefördelning för att vara mentorer åt mer juniora forskare, vilket bedömargruppen anser bra. I intervjuerna bekräftade lärosätet bilden, och beskrev systemet där samtliga medarbetare har tio procent kompetensutvecklingstid i sin tjänstefördelning, och kan ansöka om ytterligare tio procent. Det finns områden som är prioriterade, exempelvis arbetsintegrerat lärande (AIL), men inte heller här sker det någon övergripande uppföljning när det gäller meriteringsprogrammen, utan det görs enbart på individnivå i medarbetarsamtalen. Meriteringsprogrammen verkar mest riktade mot forskning, där medarbetarna har möjlighet att fördjupa sig i sin forskning.

De olika institutionerna har också kommit olika långt, och mallen för kompetensförsörjningsplanerna är också relativt ny. Det finns alltså få belägg för hur kompetensförsörjningen och meriteringsprogrammen bidrar till att säkra kvaliteten i verksamheten, och framför allt hur den motsvarar utbildningens behov, även om det beskrivna arbetet verkar lovande. Vid intervjuerna betonades att det finns en stabilitet i lärarbesättningen.

Sammanfattningsvis är bedömargruppens intryck att arbetet med kompetensförsörjningsplaner och meriteringsprogram är berömvärt, men bedömargruppen rekommenderar samtidigt att lärosätet utvecklar sitt arbetssätt för en övergripande uppföljning. Bedömargruppen ser också ett behov av en övergripande systematik för att säkerställa att kompetensen hos lärarna motsvarar utbildningens behov.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Motivering: Bedömargruppen anser att lärosätet erbjuder en främjande miljö, som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens.

Lärosätets lärare arbetar enligt det lokala arbetstidsavtalet med både undervisning, forskning och kompetensutveckling. Enligt självvärderingen avsätter institutionerna sammanlagt 20 procent av den totala årsarbetstiden till kompetensutveckling. Vid intervjuerna framgår också att samtliga medarbetare har tio procent kompetensutvecklingstid i sin tjänstefördelning, och kan ansöka om ytterligare 10 procent, som följs upp på individnivå vid medarbetarsamtalet. Enligt självvärderingen erbjuder lärosätet kontinuerligt flera högskolepedagogiska utbildningar, varav vissa har fokus på inkluderande undervisning exempelvis Arbetsintegrerat lärande – på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, normkritisk pedagogik i högre utbildning och digitala verktyg i högre utbildning. Kurskravet för den undervisande personalen är 15 högskolepoäng, vilket bedömargruppen anser är utmärkt. Av självvärderingen framgår dessutom att medarbetarnas ämneskompetens främjas genom regelbundna forskningsseminarier vid de fyra institutionerna, via de vitala forskningsmiljöerna och lärosätets centrumbildningar.

Lärosätet kräver att all undervisande personal ska gå högskolepedagogiska kurser om minst 15 högskolepoäng samtidigt som den undervisande personalen består av drygt 350 personer, enligt lärosätets årsredovisning. I ljuset av det tycker bedömargruppen att antalet godkända på kurserna höstterminen 2019 är lågt. Det framgår också av studentinlagan att studenterna ser detta som ett problem. Lärosätet har uppmärksammat problemet i självvärderingen där de skriver att de behöver arbeta mer med kartläggning, analys och utvärdering av personalens samlade kompetens för både vetenskaplig, ämnesspecifik och pedagogisk kompetens, vilket även bekräftades vid intervjuerna. Lärosätet uppger också i självvärderingen att de vill utveckla den högskoleövergripande uppföljningen av hur kompetensutvecklingstiden används, och hur den kommer till nytta. Enligt fördjupningsmaterialet ska det ske en översyn av tjänsteplaneringen, men det är oklart vad som mer konkret avses, vilket intervjuerna inte heller gav något uttryck för. Sammanfattningsvis arbetar lärosätet strukturerat med kompetensutveckling, både när det gäller ämneskompetens och pedagogiska kompetens, vilket bedömargruppen anser bra. Lärosätet erbjuder en också en bred portfölj av högskolepedagogiska kurser, där vissa är anpassade till lärosätets profil, vilket ger möjlighet till individuell kompetensutveckling. Lärosätet skulle dock gynnas av en systematisk kartläggning, analys och utvärdering av personalens kompetens och behov av utveckling, både när det gäller ämnesspecifik och pedagogisk kompetens. Även en övergripande uppföljning av hur kompetensutvecklingstiden används för att mer systematiskt planera framåt har betydelse för lärosätets kvalitetsutveckling.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Inte uppfylld

Motivering: Av självvärderingen och intervjuerna framgår att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser fungerar ändamålsenligt för studenter på grundnivå och avancerad nivå på campus. För distansstudenter och doktorander går det däremot inte att bedöma. Bedömargruppen kan inte heller avgöra om det är säkerställt att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser används på ett övergripande effektivt sätt eller om det är ändamålsenligt, eftersom insatser inte följs upp systematiskt.

Lärosätet skriver i självvärderingen att de har ett funktionellt campus med ändamålsenliga lokaler, och genom det pågående campusutvecklingsprojektet fortgår ett aktivt förbättringsarbete. Det finns många och olika fysiska lärandemiljöer. Biblioteket arbetar med forskningsstöd i nära kontakt med lärosätets utbildningar på forskarnivå.

Lärosätet beskriver utvecklade stödfunktioner för studenternas lärande. Studentstödet följs upp genom olika enkäter, enligt självvärderingen. Där anger lärosätet också att de har återupptagit arbetet med att systematiskt samla in data om och från studenterna, men bedömargruppen menar att systematiken och strukturen behöver utvecklas för att säkerställa att resultaten används systematiskt. Det är också låg svarsfrekvens i de olika enkäterna, vilket komplicerar uppföljningen. Vid intervjuerna framgick också att det var få studenter som kände till Studentbarometern, där infrastruktur och stöd bland annat finns med som uppföljning.

Vid intervjuerna framkom att studenterna på campus är nöjda med studentstödet, men att stödet till doktorander och distansstudenter är ett utvecklingsområde för lärosätet. Det är till exempel inte självklart att doktoranderna får tillgång till studenthälsan, eller att distansstudenterna får tillgång till infrastruktur som biblioteket. Bedömargruppens intryck är även att doktoranderna skulle behöva ett administrativt stöd. Doktorandbarometern visar också på relativt låg skattning på faktorer som har med infrastruktur och stöd till doktorander att göra.

Varken i självvärderingen, intervjuerna eller fördjupningsmaterialet framgår någon uppföljning i vidare bemärkelse av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser, eller åtgärder som en följd av uppföljningen. Det innebär att det inte går att säkerställa att de är ändamålsenliga och används på ett effektivt sätt, enligt bedömargruppen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att infrastruktur och studentstöd fungerar ändamålsenligt för studenter på grundnivå och avancerad nivå på campus, men bedömargruppen uppmanar lärosätet att arbeta med att utveckla infrastruktur och studentstöd för distansstudenter och för doktorander, inklusive administrativt stöd för doktorander. Bedömargruppen menar att ett utvecklingsområde för lärosätet är att arbeta fram en systematisk, övergripande uppföljning av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser för att säkerställa att de är ändamålsenliga och används på ett effektivt sätt.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Motivering: Bedömargruppen bedömer att förutsättningarna, processerna och rutinerna för att säkerställa att studenter och doktorander kan genomföra utbildningen inom planerad studietid är tillfredsställande. Lärosätet har flera berömvärda processer för att säkerställa studenternas genomströmning, som till exempel Framgångsrika studier, som är en permanent arbetsgrupp som tagit vid efter avslutandet av det så kallade Trackit-konceptet (ett projekt initierat av European University Association för att utveckla högskolors fokus på breddad rekrytering och breddat deltagande).

Gruppen Framgångsrika studier leds av chefen för studentstöd och bibliotek. Övriga som deltar i gruppen är vice ordföranden vid studentkåren, högskolans kvalitetschef och representanter från institutionerna, delar av förvaltningen samt studentstöd och bibliotek. Gruppen arbetar med att skapa förutsättningar för alla studenters framgångsrika studier under hela utbildningsresan genom studiefrämjande aktiviteter och stöd till programansvariga och lärare. Ett annat utmärkt exempel är systemet Early Alert, som syftar till att tidigt upptäcka studenter som har svårt att klara studierna. Early Alert används i liten skala men självvärderingen beskriver ambitioner om att införa det på lärosätet. Det genomförs också analyser av genomströmning på utvalda kurser.

På doktorandnivå följs doktorandernas studietid och progression upp genom de individuella studieplanerna och målmatriser. I självvärderingen skriver däremot lärosätet att systematiken behöver utvecklas men i studentinlagan står inget om bedömningsgrunden. Vid intervjuerna framgick att det saknas rutiner för att ge stöd till doktorander som upplever problem att genomföra utbildningen. Problemen behandlas från gång till gång. Syftet med målmatriserna är heller inte förankrat fullt ut. I fördjupningsmaterialet Kvalitetssäkringssystem för de olika institutionerna framgår det däremot tydligt att uppföljningen av doktorandernas individuella studieplaner är en del i kvalitetssystemet, enligt bedömargruppens uppfattning.

Bedömargruppen ser en styrka i arbetssättet med arbetsgruppen Framgångsrika studier, som genom studiefrämjande aktiviteter och stöd till programansvariga och lärare skapar förutsättningar för att alla studenter ska få framgång i sina studier. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att införa ett system som Early Alert övergripande för hela lärosätet. Andra utvecklingsområden för lärosätet är att ta fram en strukturerad process för doktorander som får svårigheter att genomföra utbildningen inom planerad tid och se till att handledare och examinatorer på forskarnivå ökar doktorandernas förståelse för målmatrisernas användning.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätets kvalitetssystem har i flera avseenden en tillfredsställande grundläggande struktur för utbildningarnas utformning, genomförande och resultat. Det finns en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för att utforma, inrätta och lägga ned utbildningar. Lärosätet arbetar systematiskt för att involvera studenterna i lärprocesserna, vilket även återspeglas i examinationen, samt för att skapa goda samband mellan utbildning och forskning. Men eftersom kvalitetssystemet är nytt och flera aktiviteter i systemet inte har genomförts, är det i dagsläget för tidigt att uttala sig om systemets ändamålsenlighet i sin helhet.

Bedömargruppen anser det bekymmersamt att lärosätet inte har valt att genomföra periodiska externa granskningar av utbildningen inom ramen för sitt kvalitetssystem. Bedömningsgrund 3.5, som rör periodiska granskningar, är därmed inte uppfylld. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utnyttja influenser och rekommendationer från kollegor från andra lärosäten, eftersom det är en viktig del av den kollegiala kvalitetskulturen. Lärosätet behöver även säkerställa att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Ändamålsenliga rutiner för att utforma, inrätta och avveckla utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå finns på plats.
• Det arbetsintegrerade lärandet genomsyrar lärosätets utbildningar och stimulerar studenternas lärande.
• Utbildning på alla nivåer utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål samt lärandeaktiviteter.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Periodiska externa granskningar av utbildningarna rekommenderas starkt.
• Det behövs en kommunikationsplan för det övergripande kvalitetssystemet och för de olika lokala kvalitetssystemen.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Motivering: När det gäller inrättande av utbildningar så konstaterar bedömargruppen att lärosätet har beslutade riktlinjer för att inrätta nya utbildningsprogram och huvudområden där ansvarsfördelning och bedömningsgrunder inför beslut om inrättande framgår. Detta gäller även för att inrätta ämnen på forskarnivå. Det sammantagna intrycket utifrån de skriftliga underlagen och intervjuerna är att lärosätets rutiner inför beslut om att inrätta nya utbildningsprogram och forskarutbildningsämnen är tydliga och ändamålsenliga.

Forsknings- och utbildningsnämnden har beslutat om riktlinjer för att utforma kurs- och utbildningsplaner på grundnivå och avancerad nivå (Regler och riktlinjer för utbildning på grund- och avancerad nivå), medan de lokala institutionsnämnderna är de organ som fattar beslut om kurs- och utbildningsplanerna. Lärosätets akademistöd bidrar genom att säkerställa att formella krav på rättssäkerhet och fastställda riktlinjer följs. För lärosätets utbildning på forskarnivå finns interna rutiner för utformning, både när det gäller allmänna studieplaner och för kurser. Bedömargruppen har utifrån intervjuerna fått intrycket av att dessa rutiner fungerar tillfredsställande.

Lärosätets rutiner för att utveckla utbildningarna på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå följer de uppföljningsrutiner som framgår av lärosätets och institutionernas kvalitetssäkringssystem. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen för att utveckla utbildningarna är relativt tydlig. Däremot är ändamålsenligheten i rutiner och processer inte är lika tydlig, främst eftersom lärosätet saknar rutiner för periodisk granskning av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå.

Lärosätet har fastställda riktlinjer för att ställa in och avveckla program, men lärosätet konstaterar i självvärderingen att riktlinjerna inte alltid följs och att det inte är tydligt när en utbildning är nedlagd eller bara inställd. Lärosätets verksamhetssystem innehåller enligt självvärderingen dock ingen process för att avveckla (lägga ned) program som motsvarar den för att inrätta program. Under tiden mellan de två intervjutillfällena har bedömargruppen tagit del av reviderade riktlinjer för att ställa in och avveckla utbildningsprogram (rektorsbeslut 2020-03-31) som förhoppningsvis gör att processen tydliggörs och efterlevs i högre utsträckning.

För utbildning på forskarnivå har det tidigare saknats riktlinjer för att lägga ned ämnen, men även här har bedömargruppen nyligen tagit del av beslutade (2020-04-02) regler för att avveckla ämnen på forskarnivå. Detta innebär att det nu finns rutiner, men att det är för tidigt att utvärdera dem.

Sammanfattningsvis har lärosätet ändamålsenliga rutiner för att utforma, inrätta och avveckla utbildning. Det finns tydliga rutiner för att utveckla utbildningarna genom uppföljningar men bedömargruppen ser det som problematiskt att det saknas externa periodiska granskningar av utbildning, och rekommenderar starkt att lärosätet inför detta.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Motivering: I de strategier som antogs av högskolestyrelsen 12 oktober 2017 framgår att det arbetsintegrerade lärandet (AIL) är lärosätets profil och målet är att vara nationellt ledande inom området. Enligt självvärderingen, student- och doktorandinlagan och intervjuerna används den pedagogiska modellen AIL för att stärka studenternas lärandeprocesser genom att systematiskt koppla teoretiska kunskaper till praktiska tillämpningar.

Bedömargruppens samlade intryck från intervjuerna är att AIL och den pågående AIL-certifieringen av utbildningarna har en positiv inverkan på studenternas delaktighet i de olika lärandeprocesserna. I övrigt tillämpas olika utbildningsspecifika former för studentinvolvering, som fallstudiemetodik, projektarbeten och rollspel. Lärosätet tillämpar olika examinationsformer som i olika grad stimulerar till aktiva lärprocesser. Genom de årliga programenkäterna följer lärosätet även upp i vilken utsträckning studenterna upplever att undervisningen på deras program är utformad för att uppmuntra en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket är en styrka.

Sammanfattningsvis är bedömningen att lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa att studenterna tar en aktiv roll i lärandeprocesserna.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Motivering: Lärosätets strategier och självvärderingen betonar betydelsen av ett nära samband mellan utbildning och forskning, och av självvärderingen framgår att forskningsanknytning av utbildningen kan ske på tre olika sätt: genom den miljö utbildningen ingår i, genom det kursinnehåll som studenterna får möta och genom det vetenskapliga förhållningssätt studenterna lär sig under utbildningen. Baserat på intrycken från intervjuerna så konstaterar bedömargruppen att exempel på de tre dimensionerna finns i lärosätets utbildningsprogram. Forskningsanknytningen är även ett av kriterierna när lärosätet inrättar nya program. Bedömargruppen upplever också att kraven på och ambitionerna med forskningsanknytning är kommunicerade inom lärosätet, inte minst i ljuset av lärosätets strävan mot kompletta akademiska miljöer.

För att kunna bekräfta att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan utbildning och forskning, så anser bedömargruppen att det krävs etablerade och ändamålsenliga processer för att följa upp sambanden. Det kan nämnas att lärosätet genomförde en kartläggning och analys av sambanden mellan utbildning och forskning för några år sedan och att institutionerna därefter har arbetat vidare med frågan. Från hösten 2019, dvs. inom ramen för det nya kvalitetssystemet, följs forskningsanknytningen upp i programrapporterna. Institutionsnämnderna lämnar därefter en samlad rapport till forsknings- och utbildningsnämnden som i sin tur ska presentera en samlad bild av alla programrapporter för lärosätets ledningsgrupp. I den övergripande kvalitetsrapport som beslutades i forsknings- och utbildningsnämnden 2 april 2020 konstateras att forskningsanknytning sker i större eller mindre utsträckning inom alla program, men att alla program i dagsläget inte har en relevant forskningsmiljö inom sitt profilområde kopplad till sig. Trots dessa identifierade utvecklingsbehov så ser bedömargruppen positivt på att nämnden genom sitt arbete har fångat upp bristerna.

Sammanfattningsvis är bedömningen att lärosätet arbetar systematiskt för att uppnå ett nära samband mellan forskning och utbildning, även om det finns utvecklingsområden. Bedömargruppen vill samtidigt poängtera att om lärosätet hade inkluderat periodiska granskningar av utbildningarna i sitt kvalitetssystem så hade sannolikt granskningarna även omfattat utbildningarnas forskningsanknytning. Bedömargruppens anser att forskningsanknytningen av utbildningen skulle gynnas av kvalitetsdrivande processer baserade på peer-review med externt rekryterade bedömare.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Motivering: Inom ramen för det kvalitetssystem som lärosätet har tillämpat sedan 2018 och de lokala uppföljningssystem som finns på institutionsnivå, genomförs uppföljningar av utbildningarnas koppling mellan nationella mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Uppföljningen innebär att varje utbildningsprogram utformar en årlig programrapport för att säkra att programmen utformas och genomförs utifrån de nationella målen. Trots att arbetet med programrapporter med tillhörande examensmålmatriser och progressionsmatriser fortfarande är under uppstart, så känner bedömargruppen förtroende för det nya arbetssättet och bedömer att arbetssättet kommer vara en bra grund för att säkerställa att utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen ser också positivt på att lärosätet driver ett utvecklingsarbete om konstruktiv länkning, för att stärka kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

För utbildningen på forskarnivå tillämpas sedan 2014/15 målmatriser som länkas till de individuella studieplanerna. Målmatriserna avser att följa doktorandernas progression och ska säkerställa att de nationella målen är uppnådda innan doktoranderna tar sin examen. Bedömargruppen delar den uppfattning som framgår av Universitetskanslersämbetens tidigare utvärderingar av utbildningen på forskarnivå och ser i grunden mycket positivt på detta arbetssätt. Samtidigt noterade bedömargruppen vid intervjuerna att målmatrisernas syfte ibland upplevs otydligt och av tveksamt värde. Inte minst kan processen för själva ifyllandet av matrisen upplevas som ad-hoc. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att se över hur arbetet med målmatriserna kan bli mer värdeskapande för de inblandade.

Sammanfattningsvis ser bedömargruppen att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med att utforma och genomföra utbildningarna med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviter och examinationer. På forskarnivå är det ett utvecklingsområde att förankra syftet med målmatriserna.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Motivering: I lärosätets kvalitetssystem ingår flera återkommande uppföljningsaktiviteter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. De är organiserade i ett-, två-, tre- och femårscykler. Av de skriftliga underlagen och intervjuerna framgår att programrapporterna är en viktig del i de årliga uppföljningarna av utbildningen, och bedömargruppen har fått intrycket av att det lärosätesinterna arbetet med uppföljningen av programrapporterna i programråd, institutionsnämnder, forsknings- och utbildningsnämnden och högskolans ledningsgrupp fungerar väl. Det ska dock påpekas att rutinerna med programrapporterna fortfarande är i sin linda, och att lärosätet i dagsläget är inne på den andra omgången av denna cykel.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att lärosätet hittills bara har genomfört uppföljningar inom ramen för ettårscykeln, medan aktiviteterna i två-, tre- och femårscyklerna ännu inte har genomförts. Det medför att det i dagsläget är för tidigt att uttala sig om uppföljningarnas ändamålsenlighet i kvalitetssystemet, och därför går det inte att verifiera om uppföljningarna leder till kvalitetshöjande åtgärder.

Lärosätets kvalitetssystem för forskarnivån följer en sexårscykel och har varit i drift i fem år. Hittills har en rad tematiska och interna granskningar genomförts sedan 2015 och resultaten har diskuterats och behandlats i berörda forum. Under våren 2020 genomfördes den första omgången av Doktorandbarometern, vars syfte är att undersöka hur doktoranderna upplever den fysiska och sociala arbetsmiljön. Planen är att resultaten från Doktorandbarometern ska presenteras för studierektorn, ämnesområdena, högskolans ledningsgrupp och förvaltningens ledningsgrupp.

Bedömargruppen ser det som problematiskt att lärosätet inte väljer att införa periodiska externa granskningar av utbildningen enligt de europeiska standarder och riktlinjer som fastställts för kvalitetssäkring av högre utbildning (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the Higher Education Area, ESG-standard 1.9). Detta trots att lärosätet i sitt övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning har angett ESG som utgångspunkt för kvalitetssystemet för utbildning. Under intervjuerna motiverade lärosätet valet att inte genomföra periodiska granskningar med att det var tveksamt om sådana granskningar skulle ha någon inverkan på kvalitetsutvecklingen och att de resurser och den arbetsmängd som granskningarna skulle generera knappast skulle vägas upp av dess nytta. Bedömargruppen delar inte den ståndpunkten, utan rekommenderar starkt lärosätet att initiera externa granskningar baserade på peer-review. Detta är viktiga delar av ett offensivt kvalitetsarbete som präglas av att byta erfarenheter och dela goda exempel.

Sammanfattningsvis noterar bedömargruppen att lärosätet har många olika uppföljningsaktiviteter vars ändamålsenlighet det ännu är för tidigt att uttala sig om. Men det saknas periodiska granskningar, vilket bedömargruppen anser är ett viktigt moment för att säkerställa utbildningarnas kvalitet, och gärna då med externt deltagande.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Motivering: När det gäller de utbildningsutvärderingar och tematiska utvärderingar som genomförs av Universitetskanslersämbetet så informerar lärosätet om dem på både intranätet och webbplatsen, men publicerar inte vilka åtgärder som har genomförts med anledning av utvärderingarna enligt självvärderingen. För övriga uppföljningsresultat hänvisar lärosätet till att kvalitetssystemet är nytt och att man därför inte hunnit med kommunikationsinsatserna i någon större omfattning. Med anledning av att lärosätet inte genomför egeninitierade periodiska granskningar av utbildningen finns heller inga granskningsresultat eller därpå följande åtgärder att kommunicera. Lärosätet nämner själva i självvärderingen att rutiner för att kommunicera vissa uppföljningsresultat och åtgärder behöver tas fram, vilket är en uppfattning som bedömargruppen delar. I dagsläget finner bedömargruppen brister i hur uppföljnings- och granskningsresultaten kommuniceras på ett systematiskt sätt, internt men framför allt externt. I detta sammanhang vill bedömargruppen särskilt poängtera att återkopplingen till studenterna behöver förbättras.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att det finns behov av en kommunikationsplan både för det övergripande kvalitetssystemet och för de lokala kvalitetssystemen, där informationen målgruppsanpassas. I dag kommuniceras resultat från vissa uppföljningar, men lärosätet behöver utveckla tydligare rutiner för att kommunicera vilka åtgärder som planeras eller genomförts med anledning av uppföljningar och granskningar.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen har identifierat många goda exempel på ett välintegrerat jämställdhetsarbete vid Högskolan Väst när det gäller både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet har en hög ambitionsnivå och förefaller vilja arbeta för att höja kunskapsnivån om jämställdhet och genus bland sina medarbetare, för att detta även ska återspeglas i utbildningarna. Bedömargruppen har däremot identifierat att det finns skillnader och lokala avvikelser mellan institutionerna som behöver överbryggas för att bedömningsområdet ska anses vara tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla strategier för kunskapsöverföring. Ett annat område där bedömargruppen ser utvecklingspotential är alternativa vägar för att utvärdera i vilken utsträckning jämställdhet i utbildningarna beaktas.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Jämställdhetsarbetet är inkorporerat i styrning och ledning och följs upp varje år.
• Lärosätet arbetar aktivt med att förändra normer i innehåll, planering och genomförande av utbildning.
• Lärosätet arbetar aktivt för att motverka könsbundna studieval.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver utveckla strategier för att överbrygga skillnader i de olika institutionernas ambitions och kunskapsnivå för jämställdhet i utbildningarna.
• Lärosätet behöver på ett mer strategiskt sätt säkerställa att studenter och doktorander har kännedom om vart de kan vända sig om de blir utsatta för eller får kännedom om diskriminering eller kränkande särbehandling.
• Lärosätet behöver utveckla uppföljning av jämställdhet i utbildningarna.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Motivering: Lärosätet har höga ambitioner för jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbetet är inkorporerat i styrning och ledning och följs upp varje år. Bedömargruppen ser positivt på att arbetet med jämställdhet inte ses som något som ska ske vid sidan av det ordinarie arbetet. Lärosätet pekar i självvärderingen ut tre viktiga områden i jämställdhetsarbetet: att motverka könsbundna studieval, att förbättra genomströmningen i utbildningarna och att motverka ojämställda karriärvägar inom akademin. Detta kommer att genomföras med fyra piloter, där syftet är att dra nytta av de erfarenheter som kommer fram. Exempel på pilotprojekt på utbildningssidan är det arbete som har genomförts på sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna, där man aktivt arbetat med normkritik i till exempel lärandemål.

Lärosätet har flera högskolepedagogiska kurser i normkritik som erbjuds till all undervisande personal, vars betydelse framgår av både självvärderingen och intervjuerna. Bedömargruppen ser positivt på detta, eftersom det kan bidra till att förbättra för lärare att beakta jämställdhetsaspekter i planering och utförande av kurser och program. Lärosätet arbetar kontinuerligt med hur utbildningsprogram framställs i olika publika och interna texter för att motverka skev könsfördelning av studenter. Detta har framgått både av självvärderingen och intervjuerna. Lärosätet arbetar även aktivt för att säkerställa jämställdhet i utbildningens genomförande genom att utveckla könsneutrala examinationsformer och praktiska moment, åtminstone vid vissa institutioner. När lärosätet rekryterar ny personal förordas det underrepresenterade könet.

Vid intervjuerna framgick att flera institutioner arbetar aktivt med utbildningarnas innehåll och genomförande för att öka normmedvetenheten. På institutionen för hälsovetenskap har man till exempel arbetat aktivt på alla utbildningar med normmedvetenhet integrerat i lärandemål och undervisningsformer, vilket bedömargruppen ser positivt på. Systematisk uppföljning av utbildningarnas arbete med jämställdhet sker via kvalitetssystemet genom programrapporterna.

Trots att det finns många goda exempel på flera institutioner vid lärosätet när det gäller att säkerställa arbetet med jämställdhet i utbildningarna, så är det relativt stora skillnader mellan de olika institutionernas ambitions- och kunskapsnivåer. Både av självvärderingen, fördjupningsmaterialet och intervjuerna framgår att det finns många lokala skillnader i jämställdhetsarbetet vid de olika institutionerna och att det behövs ett mer strategiskt sammanhållet arbete. Vid intervjuerna framgick att forsknings- och utbildningsnämnden kan vara en viktig aktör, eftersom de ska börja följa upp arbetet mer systematiskt. De har arbetat med att skapa mer specifika frågor för att mäta jämställdhet i programrapporterna som ska testas i nästa omgång. En workshop är planerad om jämställdhet och hållbarhet för att identifiera ytterligare utvecklingsbehov.

Av intervjuerna framgår att det pågår ett visst utbyte mellan ytterlighetsinstitutionerna. Att lärosätet har kommit olika långt med jämställdhetsarbetet på de olika institutionerna återspeglas i bland annat institutionernas verksamhetsplaner, enligt fördjupningsmaterialet. För att säkerställa ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhetsfrågorna i utbildningarna behöver skillnaderna överbryggas genom att lärosätet utvecklar strategier för kunskapsöverföring.

Enligt rapporten om doktorandbarometern 2020, så framkommer det att det finns skillnader mellan de olika forskarstudiemiljöerna i förtroendet för hur lärare och anställda agerar om de får kännedom om kränkande eller diskriminerande behandling. I rapporten för Studentbarometern 2019 framgår att ett utvecklingsområde är att en majoritet av studenterna inte känner till hur de ska agera vid diskriminering och kränkande behandling. Detta är även något som har fångats upp vid intervjuerna. Även här behöver skillnaderna mellan de olika utbildningsmiljöerna överbryggas. Lärosätet nämner själv vid intervjuerna och i självvärderingen att ledare och chefer bör få mer kunskap och stöd. Det bör på ett mer strategiskt sätt säkerställas att studenter och forskarstuderande får kännedom om var de kan vända sig om de blir utsatta för eller får kännedom om kränkande eller diskriminerande särbehandling.

Uppföljning av jämställdhetsarbetet vilar till stor del på enkäter (till exempel Studentbarometern och programenkäten). Lärosätet bör utveckla andra sätt att samla in information om i vilken utsträckning jämställdhetsmålen i utbildningarna efterlevs.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt säkerställer ett systematiskt arbete med att ge studenterna och doktoranderna möjligheter och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Även om de faktiska möjligheterna att ha inflytande i ganska hög grad skiljer sig åt mellan studenter på campus och distansstudenter respektive mellan studenter i gemen och lärosätets doktorander, är bedömargruppens samlade intryck att lärosätet visar ett påtagligt engagemang för alla de frågor som rör inflytandet över utbildningen och studiesituationen.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• En lyhörd kultur präglar dialogen mellan studenterna, studentkåren och lärosätet.
• Lärosätet har arbetat och arbetar för att förbättra svarsfrekvensen på lärosätets många enkäter.
• Studentstödet fungerar mycket väl.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver förbättra villkoren för doktorander att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.
• Lärosätet behöver öka representationsgraden i de organ där studenter och doktorander har rätt att utöva inflytande.
• Lärosätet behöver öka svarsfrekvensen på lärosätets många enkäter och i arbetet med detta utgå från de goda exempel som redan finns på lärosätet.
• Lärosätet behöver säkerställa att distansstudenterna har samma möjligheter till inflytande som studenterna på campus.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Motivering: Grunden för studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation består på övergripande nivå av ett antal styrdokument, bland annat lärosätets arbetsordning och dess kvalitetssystem. Studentkåren fyller en viktig funktion i påverkansarbetet och dess roll och villkor regleras i avtal med lärosätet. Av självvärderingen framgår att studenterna kan ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation dels genom informella dialoger i det dagliga mötet med lärosätets personal, dels genom de två instrument som är formellt integrerade i lärosätets kvalitetssystem.

Studenterna har för det första möjlighet att genom studentkåren representeras i de organ som bereder och beslutar i frågor som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Vid intervjuerna har framkommit att studenterna i allmänhet upplever att lärosätet är mån om deras åsikter. Även studentkåren upplever att lärosätet överlag tar hänsyn till de synpunkter som studentkåren för fram. Studentkåren tycker också att de blir informerade om de ärenden som ska behandlas i organen i god tid. Den här lyhörda kulturen vill bedömargruppen lyfta som en styrka. Av självvärderingen och delar av fördjupningsmaterialet framgår dock att det är långt ifrån alla organ som har fasta studentrepresentanter och att studenternas engagemang varierar kraftigt mellan institutionerna. Intervjuerna har bekräftat den bilden och visat på att dessa förhållanden har potential att undergräva kontinuiteten i, och därmed också förutsättningarna för, studenternas påverkansarbete. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde och noterar att lärosätet delar den bilden.

En åtgärd som lyftes fram i samtalen under intervjuerna är att lärosätet tydligare borde informera studentrepresentanterna om vad uppdraget innebär och vilka förväntningar som ställs på dem. Detta menar bedömargruppen skulle kunna öka representationsgraden. En god förberedelse och förståelse för uppdraget, tillsammans med ett adekvat stöd under uppdragets gång, borde enligt bedömargruppens mening inte bara öka förutsättningarna för att utöva inflytande, utan även göra uppdraget som studentrepresentant mer attraktivt. En sådan åtgärd borde dessutom ligga i linje med lärosätets kvalitetspolicy, som betonar studenternas eget ansvar för kvalitetssäkringsarbetet.

Utöver möjligheten att representera kan studenterna påverka utbildningen och sin studiesituation genom att svara på kurs- och programvärderingar, Studentbarometern med mera. Studentkåren har enligt vad som står i dess inlaga varit mycket och kontinuerligt delaktig i utformningen av enkäterna. Det vill bedömargruppen lyfta som en styrka i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Om enkäterna kan däremot även sägas att svarsfrekvensen generellt sett är låg, även om lokala variationer förekommer. I och med att en övervägande del av det förändringsarbete som sker på kurs- och programnivå inom ramen för lärosätets kvalitetssystem tar sin utgångspunkt i kursvärderingarna, är den låga svarsfrekvensen något som bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen vill dock i denna del också tillstå och berömma att det övergripande intrycket är att både lärosätet samt dess personal och studenter har ett mycket starkt engagemang i den här frågan. Intervjuerna visar att det pågår en intensiv dialog om hur lärosätet ska nå studenterna och öka svarsfrekvensen. Lärosätet vill hitta nya vägar och studenterna är inbjudna till samtal om det. En av de åtgärder som diskuterats är en förbättrad tillgänglighet och publicering av kursvärderingarna via lärplattformen Canvas. Bedömargruppen tror att det kan vara ett betydelsefullt arbete i rätt riktning. Vid intervjuerna framkom nämligen att vissa grupper av studenter inte nås av enkäterna och att andra grupper av studenter upplever att det är svårt att urskilja dem i flödet av information. Bedömargruppen vill därför understryka vikten av att alla studenter nås av enkäterna, och att enkäterna ska utmärka sig i informationsflödet. Detta är två väsentliga förutsättningar för studenternas påverkansarbete. Bedömargruppen har också noterat i fördjupningsmaterialet att vissa program och kurser har en betydligt högre svarsfrekvens än andra och vill uppmuntra lärosätet till att lära av de institutioner där arbetet med och om enkäterna fungerar mer optimalt.

Intervjuerna visade även att den undervisande personalen på vissa kurser och program samlar in studenternas åsikter om upplägg och innehåll muntligt, som ett komplement till den ordinarie kursvärderingen eller som ersättning för den. Det är ett informellare tillvägagångssätt som vid flera tillfällen har lett till sämre eller till och med obefintlig dokumentation och återkoppling. Det samlade intrycket från intervjuerna är att dialogerna visserligen är uppskattade, inte minst eftersom de sker nära studenterna, men bedömargruppen anser ändå att det är angeläget att arbetet med att engagera studenterna i att påverka sin utbildning sker likartat över hela högskolan, som en del av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet. Efter intervjuerna stod det klart att återkopplingen kanske är det viktigaste incitamentet som studenterna känner till för att svara på lärosätets enkäter. Saknas det systematik för återkopplingen verkar studenterna mindre angelägna att fylla i enkäten. Bedömargruppen vill därför uppmana lärosätet att ta hänsyn till detta i det fortsatta arbetet med att öka svarsfrekvenserna på lärosätets enkäter.

Som en förutsättning för att bedriva sin undervisning, men också för att påverka sin utbildning och sin studiesituation spelar utöver de formella kanalerna studentstödet en stor roll. Bedömargruppen noterar efter intervjuerna att studentstödet i form av bibliotek och karriärvägledning är mycket välfungerande. Det är en styrka i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. En rekryteringsgrupp för att tillsätta ett studentombud har nyligen satts samman, vilket bedömargruppen ser som en mycket positiv åtgärd. Även studenthälsans arbete upplevs som gott, inte minst dess insatser mot psykisk ohälsa. Av studentkårens inlaga och intervjuer har däremot framgått att studenthälsans arbete inte följs upp systematiskt, trots att studenterna ofta har synpunkter på det arbete som studenthälsan bedriver. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen har under intervjuerna noterat att det finns en inte obetydlig skillnad i förutsättningar mellan lärosätets distansstudenter och studenterna på campus. Den information som ges, det stöd som erbjuds och de enkäter som sänds ut skiljer sig åt mellan dessa grupper på ett sätt som inte kan förklaras av studenternas studieort eller studieupplägg. Det anser bedömargruppen är ett förbättringsområde som lärosätet bör prioritera.

När det gäller doktorandernas möjligheter och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation uppfattar bedömargruppen det som väsentligen sämre än studenternas. Det samlade intrycket är att lärosätets doktorander i stor utsträckning saknar både möjligheter och förutsättningar för att utöva inflytande på utbildningen och sin studiesituation. Intervjuerna visar att den instrumentella struktur som präglar studenternas påverkansarbete i ganska stor omfattning saknas för doktoranderna. Deras möjligheter att ha inflytande är nästan uteslutande begränsade till informell dialog med medarbetare och lokal ledning, även om bedömargruppen noterar att en första doktorandbarometer nyligen har genomförts. Intervjuerna har dessutom visat att doktorandernas möjligheter att representera i de organ som bereder och beslutar i frågor som berör dem är kraftigt kringskurna, inte minst på grund av att det saknas rutiner för anpassad schemaläggning och tjänsteplanering. Bedömargruppen vill understryka vikten av att allt detta ses över i samråd med doktoranderna.

Något ytterligare som bedömargruppen uppfattar som ett utvecklingsområde är det faktum att det under intervjuerna har framkommit att rutinen för att byta eller diskutera relationella problem med en handledare är till stor del beroende av vem man har som handledare och vilken kultur som präglar institutionen eller forskningsmiljön. Några övergripande rutiner som säkerställer lika möjligheter och förutsättningar för alla doktorander finns inte i det här avseendet. Även detta vill bedömargruppen lyfta fram som ett akut utvecklingsområde.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att verka för studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Bland utvecklingsområdena finns den låga svarsfrekvensen och den bitvis låga representationsgraden, vilka bedömargruppen visserligen är medveten om är vanliga utmaningar för ett lärosäte. Dock finns det redan i dagsläget goda exempel på lärosätet, och bedömargruppen vill uppmuntra till ett större utbyte och ett mer lärosätesövergripande, systematiskt arbete med dessa två utvecklingsområden. Distansstudenternas skilda villkor bör skyndsamt ses över, så att deras förutsättningar i största möjliga mån likställs med dem som gäller för lärosätets campusstudenter. Till sist anser bedömargruppen att det är ytterst viktigt att doktorandernas möjligheter och förutsättningar för att påverka utbildningen förbättras på ett lärosätesövergripande och systematiskt sätt.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden på ett tillfredsställande sätt. Samverkan bedöms fungera mycket väl och samverkansparterna menar att utbildningen har hög samhällsrelevans. Det lärosätet kan förbättra är att dokumentera, tydliggöra och synliggöra de olika samverkansprocesserna så att de tydligare knyter an till kvalitetssystemet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har en väl fungerande samverkan med sina samverkansparter.
• Lärosätet arbetar aktivt på att ytterligare fördjupa och förbättra samverkan med sina samverkansparter.
• Lärosätet har inrättat arbetsintegrerat lärande (AIL) som ett forskningsområde och arbetar med att AILcertifiera sina utbildningar.
• Samverkansparterna menar att utbildningarna har hög samhällsrelevans.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver beskriva och synliggöra begreppen AIL och verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
• Lärosätet behöver strukturera och synliggöra struktur och uppföljning för samverkan och dialog med samverkansparterna om VFU och AIL.
• Samverkan fungerar mycket bra, men lärosätet behöver utveckla och tydliggöra en process för detta som på ett tydligt sätt knyter an till kvalitetssystemet.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Motivering: Lärosätet har som övergripande profil arbetsintegrerat lärande (AIL) som också är värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling, och ska genomsyra all verksamhet, enligt självvärderingen. Många av lärosätets utbildningar har en tydlig yrkesprofil, t.ex. lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Samverkan uppges vara en inbyggd dimension i kvalitetssystemet – det är ett systematiskt och strukturerat arbetssätt på hela högskolan och det utgår från vision och strategier. Grundidén är kunskap i samverkan, där akademin och det omgivande samhället möts och formulerar forskningsproblem och metoder tillsammans. Bedömargruppen bedömer att samverkan med det omgivande samhället är väl fungerande.

AIL är ett sätt att utveckla studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Självvärderingen ger flera exempel på hur den samverkan sker och hur AIL är utformat. Lärosätet har tre s.k. AIL-plattformar som ska vara en viktig grund för högskolans samverkan och ger koppling till arbetslivet: Kommunakademin Väst, Produktivtekniskt Centrum och Fyrbodals hälsoakademi. Till dessa plattformar kopplar högskolan samverkansprojekt mellan studenter, doktorander och organisationer. Lärosätet har en lång tradition av ett nära samarbete med sina samverkansparter som ständigt fördjupas, vilket bedömargruppen tycker är bra.

Lärosätet har representation av externa parter i högskolestyrelsen och forsknings- och utbildningsnämnden. Många av utbildningsprogrammen har branschrepresentanter eller specifika branschråd knutna till programråden, vilket enligt lärosätet bidrar till omvärldsbevakning och utveckling av utbildningarna. Vid intervjuerna framkom att lärosätet har en väl utvecklad modell för dialog med sina externa samverkansparter om utbildningarnas innehåll och samverkan. Det kom också fram att den dialogen har lett till att lärosätets samverkansparter ansåg att lärosätet blivit mer öppet och transparent samt att studenternas kunskaper blivit mer relevanta för arbetslivet. Lärosätet skulle ytterligare kunna stärka denna samverkan genom att tydliggöra processen för arbetet och synliggöra resultatet.

Det framgår av självvärderingen, att AIL-inslagen skiljer sig mellan utbildningarna och varierar stort. Personalvetarprogrammet erbjuder studenterna externa mentorer, lantmäteriutbildningen använder samma dataprogram som på samhällsbyggarens arbetsplats, i sjuksköterskeprogrammet sker lärandet i verklighetstrogen vårdmiljö, kliniskt lärandecentrum. Fem program arbetar med Co-operative education, där studenterna varvar studier med tre till fyra betalda arbetsperioder på företag, organisationer eller offentlig sektor som är relevanta för utbildningen. Av självvärderingen framgår också att kvalitetssystemet med kursvärderingar, kursuppföljningar, programenkäter och programrådens arbete med programrapporter och krav på uppföljning och återkoppling från nämnderna säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. De olika programmen arbetar med AIL på olika sätt. Inom forskarutbildningen präglas, enligt självvärderingen, AIL-perspektivet metoderna och sättet att forska genom att forskningen bedrivs i samverkan. Detta är bra, men vid intervjuerna framkom att AIL-perspektivet kan bli ännu tydligare i forskarutbildningskurserna.

Lärosätet anger i självvärderingen att styrelsen har beslutat att alla utbildningsprogram och samverkan ska ha en AIL-certifiering, för att utveckla och förtydliga arbetslivsperspektivet i lärosätets utbildningar. De framgår inte utförligare vad som menas, men innebär att lärosätet ska utveckla och säkra AIL ytterligare så att lärandemål, läraktiviteter och examinationsformer tydliggörs och säkrar det arbetsintegrerade lärandet som via progression i utbildning och program tränar studenterna att bli stärkta och trygga i sin roll på väg in i arbetslivet. Målet är att samtliga utbildningsprogram ska vara certifierade 2023. Arbetsintegrerat lärande har dessutom nyligen införts som forskningsämne på forskarnivå. Lärosätet har en vicerektor för AIL, som leder arbetet med AIL-certifieringen genom fyra pilotprogram. Detta är ett viktigt utvecklingsarbete som lärosätet bör kunna använda för att stärka sin AIL-profil.

Slutligen använder sig lärosätet av Open Lab och uppger i självvärderingen att de årliga arbetsmarknadsdagarna INWEST för möten i samverkan med det omkringliggande samhället är en viktig möjlig AIL-aktivitet för studenterna.

Utifrån självvärderingen framgår det inte hur lärosätets AIL-profil förhåller sig gentemot den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Hur lärosätet arbetar med VFU och hur den kvalitetsmässigt följs upp framgår inte heller av självvärderingen. Vid intervjuerna framkom det dock att lärosätet har en bra pågående dialog med sina externa samverkansparter om de båda begreppen VFU och AIL, och att dessa moment anses som relevanta för samverkansparterna på de olika programmen. Även dialog om uppföljning av både VFU och AIL fördes. En rekommendation är att lärosätet tydliggör dessa begrepp och synliggör strukturen för hur man följer upp arbetet med samverkansparterna.

Studenterna skriver i studentbilagan att AIL i grundutbildningen ur ett studentperspektiv är en stor fördel. Vid intervjuerna framkom att studenterna menar att AIL-profilen har stor betydelse för de som inte har någon erfarenhet. De menar att det är viktigt att under utbildningen få se vad man gett sig in på. Det uppskattades även att lärosätet regelbundet bjöd in föreläsare från yrkeslivet. Enligt studentinlagan framkom det att förmedlingen av begreppet AIL var bristfälligt, vid en workshop som genomfördes under hösten 2019 med studentrepresentanter från lärosätets institutionsnämnder. Studenterna på grundnivå och avancerad nivå tycker också att det är svårt att avläsa hur AIL som forskningsområde gör utbildningen unik och att lärosätets AIL-profil i relation till utbildning och forskning skiljer sig åt. En rekommendation är att lärosätet tydliggör vad som menas med AIL.

Lärosätet framhåller i sin självvärdering en rad olika sätt där samverkan sker med olika samverkansparter, men det framgår inte om samverkan följs upp på ett strukturerat sätt utifrån de externa samverkansparternas perspektiv. Vid intervjuerna framkom att dialoger förs regelbundet och strukturerat om den information som samverkansparterna efterfrågar. Bedömargruppen menar att samverkan fungerar mycket bra, men rekommenderar lärosätet att tydliggöra en process för detta som tydligt knyter an till kvalitetssystemet.

Samlat omdöme: Godkänt med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet bara kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena styrning och organisation och jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i de bedömningsområden som inte är tillfredsställande inom två år.

Bedömningsområdet styrning och organisation bedöms som inte tillfredsställande. Kvalitetssystemet är tydligt beskrivet, men kan inte till fullo sägas säkerställa utbildningarnas kvalitet eftersom det saknas periodiska granskningar. Bedömargruppen rekommenderar att högskolan inför periodiska externa granskningar på grund av lärosätets storleksmässigt begränsade miljö. Lärosätet har en kvalitetspolicy som är känd bland centrala intressenter. Kvalitetspolicyn ingår i verksamhetsplanerna på olika nivåer och är i den meningen en del av den strategiska ledningen av lärosätet. Det faktum att styrelsen ännu inte har en tydlig roll i kvalitetsarbetet gör att man inte kan säga att kvalitetspolicyn är en del av målmedveten strategisk styrning.

Lärosätets kvalitetsarbete har granskats externt 1997 och 2009, och det nuvarande kvalitetssystemet har utvecklats utifrån granskningarnas resultat och rekommendationer. Den information som lärosätets lokala kvalitetssystem genererar används i dialoger och beslut på institutionsnivå, men inte systematiskt på högsta beslutsnivå. Informationen synliggörs inte heller systematiskt i den externa kommunikationen.

Bedömningsområdet förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Lärosätet beskriver olika typer av förutsättningar för utbildningen, både teoretiskt men även praktiskt och konkret till viss del. Bedömargruppen anser att lärosätet i viss mån säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, även om uppföljningen av detta inte sker på ett övergripande och systematiskt sätt. När det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning så har bedömargruppen intrycket av att lärosätet erbjuder en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens, men även här saknas en övergripande och systematisk uppföljning. Systemet med kompetensförsörjningsplaner och meriteringsprogram verkar vara relativt nytt, vilket kanske kan förklara att det saknas uppföljning och påföljande åtgärder.

Lärosätets infrastruktur, studentstöd och läranderesurser beskrivs på ett adekvat sätt, men bedömningsgrunden bedöms inte som uppfylld eftersom uppföljning i princip saknas. Bedömargruppen kan därför inte säga att lärosätet fullt ut säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att lärosätet använder dem på ett effektivt sätt. För doktorander och för distansstudenter är det ett utvecklingsområde.

Förutsättningarna, processerna och rutinerna för att säkerställa att studenter och doktorander kan genomföra utbildningen inom planerad studietid bedöms som tillfredsställande, där lärosätet har flera studiestödjande aktiviteter för studenter på grundnivå och avancerad nivå. För doktoranderna bedöms arbetet med individuella studieplaner som tillfredsställande.

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat bedöms som tillfredsställande. Lärosätets kvalitetssystem har i flera avseenden en tillfredsställande grundläggande struktur för utbildningarnas utformning, genomförande och resultat. Det finns en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för att utforma, inrätta och lägga ned utbildningar. Lärosätet arbetar systematiskt för att involvera studenterna i lärprocesserna, vilket även återspeglas i examinationen, samt för att skapa goda samband mellan utbildning och forskning. Bedömargruppen vill framhålla detta arbetssätt som ett gott exempel. Men eftersom kvalitetssystemet är nytt och flera aktiviteter i systemet inte har genomförts, är det i dagsläget för tidigt att uttala sig om systemets ändamålsenlighet i sin helhet.

Bedömargruppen anser det bekymmersamt att lärosätet inte har valt att genomföra periodiska externa granskningar av utbildningen inom ramen för sitt kvalitetssystem. Bedömningsgrund 3.5, som rör periodiska granskningar, är därmed inte uppfylld. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utnyttja influenser och rekommendationer från kollegor från andra lärosäten, eftersom det är en viktig del av den kollegiala kvalitetskulturen. Lärosätet behöver även säkerställa att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Bedömningsområdet jämställdhet bedöms som inte tillfredsställande, även om bedömargruppen har identifierat många goda exempel på ett välintegrerat jämställdhetsarbete vid Högskolan Väst när det gäller både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet har en hög ambitionsnivå och förefaller vilja arbeta för att höja kunskapsnivån om jämställdhet och genus bland sina medarbetare, för att detta även ska återspeglas i utbildningarna. Bedömargruppen har däremot identifierat att det finns skillnader och lokala avvikelser mellan institutionerna som behöver överbryggas för att bedömningsområdet ska anses vara tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla strategier för kunskapsöverföring. Ett annat område där bedömargruppen ser utvecklingspotential är alternativa vägar för att utvärdera i vilken utsträckning jämställdhet i utbildningarna beaktas.

Bedömargruppen anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt säkerställer ett systematiskt arbete med att ge studenterna och doktoranderna möjligheter och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Även om de faktiska möjligheterna att ha inflytande i ganska hög grad skiljer sig åt mellan studenter på campus och distansstudenter respektive mellan studenter i gemen och lärosätets doktorander, är bedömargruppens samlade intryck att lärosätet visar ett påtagligt engagemang för alla de frågor som rör inflytandet över utbildningen och studiesituationen.

Bedömningsområdet arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. Det lärosätet kan förbättra är att dokumentera, tydliggöra och synliggöra de olika samverkansprocesserna så att de tydligare knyter an till kvalitetssystemet. Bedömargruppen vill framhålla arbetet med att integrera AIL i utbildningarna som ett gott exempel.