Transkribering Podden Ämbetet #1 Mikromeriter

Musik

Programledare Varmt välkommen till Ämbetet. Universitetskanslersämbetets allra första poddavsnitt och där vi ger oss in i svensk högre utbildning genom att belysa specifika händelser och utmaningar inom universitets- och högskolevärlden. Jag heter Urban Göranson. Premiäravsnitt för Ämbetet alltså. Så vad kan du förvänta dig av Universitetskanslersämbetets kunskapspodd? Säkert är vi många som funderar över frågor som rör högskolan och universiteten i Sverige. Vad som sker inom olika utbildningar. Går examinationerna rätt till eller hur står det till med svensk forskning? Använder lärosätena sina resurser på ett effektivt sätt och hur står det egentligen till med den akademiska friheten? Varför kvalitetsgranskar Universitetskanslersämbetet våra lärosäten och ser till att de följer lagar och förordningar? Detta och mycket mer ska vi i Ämbetet ge oss an. Här i vårt första poddavsnitt tänker vi dyka ned i något som vi känner till som det livslånga lärandet, nämligen mikromeriter. Och till vår hjälp för detta har vi besök av Ulf Hedbjörk som jobbar på Universitetskanslersämbetet som utredare inom internationalisering av högre utbildning. Välkommen Ulf!

Ulf Hedbjörk Tack så mycket för att jag får komma.

Programledare Härligt! Det är så skönt att ha dig här men vet du, du är ju vår allra första gäst. Hur känns det att vara inbjuden som första gäst i Universitetskanslersämbetets podd?

Ulf Hedbjörk Det känns väldigt hedrande och lite nervöst också kanske. Det ska bli roligt att få prata om just om mikromeriter, som jag tror är ett ämne som många funderar över.

Programledare Vem är du då? Vad gör du här, Ulf, på Universitetskanslersämbetet?

Ulf Hedbjörk Jag är utredare. Jobbar med vår kvalitetssäkringsverksamhet med särskilt fokus på våra internationella samarbeten och internationell samverkan. Så jag arbetar mycket ute i Europa i olika sammanhang och i arbetsgrupper och projekt och så vidare. Representerar Sverige och UKÄ inom just kvalitetssäkring inom Bologna-samarbetet i det europeiska högskoleområdet.

Programledare Om vi ska närma oss mikromeriter. Ska vi börja med en slags definition av vad vi menar. Vad menas med mikromeriter, Ulf?

Ulf Hedbjörk Ja, definitionen är ju en knepig fråga därför att det här är ju som term ganska nytt. Svenska språket har då fått låna in det engelska micro credentials som många också säger, men ganska snart har det ändå satt sig i just termen mikromeriter. Det är viktigt att komma ihåg att det finns ingen officiell definition av detta. Vare sig i Sverige eller i Europa. Utan det är mycket ett rörligt föremål så. Men vi brukar ju betrakta mikromeriter som någon form av dokumenterade bevis. Intyg som bekräftar en persons läranderesultat i en utbildning av mindre omfattning och enligt en bedömning som är gjord utifrån transparenta standarder och krav. Så, kort utbildningsinsats, någon form av intyg på detta. Kvalitetssäkring, standarder och krav ligger till grund för detta då som erkända och det ligger också väldigt nära digitaliseringen. Det finns ett digitaliseringsmoment i detta som är viktigt. I en mikromerit som intyg så anges olika typer av vems mikromeriten är. Det är den lärandes egen egendom och vilka uppnådda läranderesultat och vilka bedömningsmetoder, hur många poäng till exempel, om man nu pratar högskolepoäng och så vidare. Och även på vilket sätt den har kvalitetssäkrats.

Programledare Kan du ge några exempel på vad som skulle kunna vara konkreta mikromeriter?

Ulf Hedbjörk Ja, om vi tar det vidare perspektivet så är det här mycket större än högre utbildning och är ju inte heller någonting nytt som fenomen, att man på olika sätt kan gå kortare kompetenskurser eller insatser. Jag tänkte på ett exempel när jag var på väg hit idag, det här så kallade datakörkortet som en del av oss tog för rätt många år sedan nu. Det var ett ganska tidigt initiativ inom det europeiska samarbetet att lyfta kunskapsnivån relativt snabbt, på ett attraktivt sätt på någonting som arbetsgivare också snabbt tog till sig. Det var väl sådant som, kanske inte idag men för några decennier sedan, blev gångbart. Så det är ju en typ av tydlig som jag tror många kommer ihåg och kan relatera till.

Programledare Syftet då? Varför lyfter man upp mikromeriter nu? Jag menar den här slags kunskap har ju funnits, åtminstone i Sverige, väldigt länge. I decennier. Varför är det här aktuellt nu och varför jobbar man för det?

Ulf Hedbjörk Ja, det är bra att du lyfter det här med den tradition som vi har i Sverige och i de nordiska, skandinaviska länderna, av det livslånga lärandet. Vi har folkbildningen som är viktig och som spelar en viktig roll i våra länder och vår högre utbildning är också genomsyrad av det livslånga lärandet i hur den är uppbyggd. Så det är viktigt. Att det nu finns ett tryck när det gäller mikromeriter just, det är väl så att det är en nästa våg av digitaliseringen. Vi hade MOOCs-frågan för snart tio år sedan.

Programledare MOOCs ja?

Ulf Hedbjörk Ja, alltså sådana här fristående online-kurser som man kunde ta. Dem definierade vi i Sverige som inte som högre utbildning för man kan ju ta dem utan att vara student och i Sverige är man student om man är registrerad för någon kurs inom högre utbildning. Så det är en av frågorna. Sedan måste man se till såna saker i vår omvärld. Finanskrisen för en sju åtta år sedan satte ju fingret på stora behov av kompetensutveckling och omställning och det har vi fortsatt. Vi har agenda 2030 som definierar också social hållbarhet och mål kring detta. Vi har ett snabbt föränderligt arbetsliv där många individer och arbetsgivare behöver snabba insatser för omställning och för kompetens. Att fylla på helt enkelt och kanske ställa om helt och där kommer den frågan in då kring mikromeriter.

Programledare Finns det någon mobil tanke med det här också? Jag menar självklart ett syfte att kunna ställa om. Världen förändras och vi måste också uppdatera vår kunskap och så men finns andra tankar, som att man vill få en mycket enklare rörlighet i Europa till exempel?

Ulf Hedbjörk Ja, inom det europeiska samarbetet har man kommit ganska långt inom högre utbildning när det gäller att strömlinjeforma utbildningssystemen och examen så att man ska kunna ta med sig examen och få de erkända utan att börja om så att säga i ett nytt land. Mikromeriterna är ju en typ paket av utbildning och paket av kompetens som man tänker också att man ska kunna ta med sig och därför är ju intresset stort att försöka standardisera på något sätt vad detta är. Också en form av portföljtanke som ligger i utbildningsfrågor. Att individen och individdriven kompetensutveckling innebär att jag själv äger mina kursintyg, mina bevis på kompetens. Vare sig om dem då är en formell utbildning. Det gäller också då icke-formell och informell utbildning och vi kommer in på frågor som bedömning av reell kompetens och validering och så vidare. Det är viktigt här. Så det är så att säga, att mikromeriterna blir som ett koncentrat av många frågor som bollas där ute nu i Europa. Kring hur vi ska kunna föra över och få erkänt det vi kan och därmed stärka möjligheterna att jobba utomlands, studera utomlands, få en rörlighet och internationell mobilitet.

Programledare Det låter ju som att det här är en ganska stor fråga som man jobbar stort för på politisk nivå inom EU. Till exempel EU-kommissionen.

Ulf Hedbjörk Jo, men kommissionen har ju engagerat sig mycket i detta och tagit fram både rekommendationer som egentligen ministrar har antagit. Man har tagit fram olika typer av definition till exempel. Rekommendationer hur man kan arbeta med mikromeriterna, erkännandefrågor, överförbarhetsfrågor och så vidare. Så EU-kommissionen lägger rätt mycket energi på detta och nästa år 2024 är det mycket som ska gå i mål inom det europeiska samarbetet och det här är ju en av frågorna som kommissionen tänker sig att man ska nått långt. Det drivs av, som sagt, både av de omställningsbehov som finns, reella behov som finns på arbetsmarknaden, men också en politisk tanke kring att ytterligare integrera utbildning. Och man har som mål att skapa det europeiska utbildningsområdet, det så kallade European Education Area inom 2024, 2025. Det här blir en pusselbit i detta.

Programledare Vet du Ulf hur det är från svenskt håll? Tillför vi mycket till EU-kommissionen i den här frågan med tanke på vår kunskap och långa tradition av kortkurser i det här landet?

Ulf Hedbjörk Ja, det tror jag att vi gör men jag tror också att vi skulle kunna göra mer. Det är precis som vi varit inne på, så har ju vi och de skandinaviska länderna en lång tradition av en öppen, om vi nu pratar inom den högre utbildningen, en öppen högskola där man kan ta kurser genom hela livet. Det kan vara för personlighetsutveckling. Det kan vara för behov man har i sitt arbetsliv och det är ju inte vanligt, utan det livslånga lärandet är ofta i många av dessa länder så är det någonting som man hanterar vid sidan om den formella utbildningen. Vi har ju så att säga detta inbakat och genomsyrar en öppen högskola till exempel. Vi har också det faktum att vår högskola är väldigt modulärt uppbyggd. Kursen är ju kärnan i den svenska högre utbildningen och kurser kan bakas ihop till program, leda till examen. Kandidat-, magister-, master- och doktorsexamen och så vidare. Men grundelement det är kursen och på det sättet så har vi en lagstiftning här också som är förberedd på många sätt för mikromeriter som fenomen. I många andra länder så har man kanske mer monolitiska examenssystem och jobbar väldigt hårt nu, kan man säga. Hur man kan modularisera sina utbildningar. Där ligger ju vi väldigt nära och där kan vi inspirera och visa på vårt exempel att det här fungerar.

Programledare Men här hemma i Sverige då? Hur ser det ut? Vet folk vad mikromeriter är och hur pågår arbetet här på hemmaplan?

Ulf Hedbjörk Det är ju en spännande fråga. För man kan nog säga att just termen mikromeriter ställer sig nog många ganska frågande inför om de får höra det. Liksom micro credentials om någon säger det. Vi har tittat lite på det där. Vi har inte gjort någon djupare undersökning men ändå tittat lite grand på vem som använder det här. Inom den högre utbildningen, högskolan universiteten i sitt erbjudande, är det någonting man marknadsför? Då kan man säga att det är väldigt få som gör det uttalat under någonting som man kallar för mikromeriter. Utan det är väl som vi har varit inne på, att kursen i högskolan uppfattas motsvara, är på många sätt redan. Det finns exempel, och det är ju ofta då att man paketerar fler kurser i specifika paket. Gärna på avancerad nivå då. På masternivå och ofta är det då i samarbete med näringslivet och det rör sig ofta om inom civilingenjörsutbildningar eller ekonomi och det är ju där man också traditionellt, jag tänker även globalt, har en lång tradition av certifieringar och det som man kallar för Educational Badges och Micro Degrees och så vidare. Man skulle samla på sig.

Programledare Det var väldigt inne ett tag att gå kurser på nätet och få digitala diplom.

Ulf Hedbjörk Ja, vi var ju inne på det här datakörkortet förut. Det är ju lite det, och det kommer ju från den anglo-sachsiska världen som på många sätt är drivande. Det finns också en stor kommersiell sida av detta som är lite främmande för europeisk högre utbildning, som ju normalt är skattefinansierad och inte förenad med kostnader att man betalar för det. Här finns det en marknad då, att köpa moduler som man behöver. Och det väl också något man brottas med. Om det finns ett intresse för andra än de europeiska lärosätena att ta fram att leverera mikromeriter, hur ska man förhålla sig till det? Så kallade Alternative Providers som vi gärna pratar om då.

Programledare Blir det en syn på kunskapsfrågan då eller vad som ska räknas som kunskap då, och vem ska i så fall validera den?

Ulf Hedbjörk Ja, alltså kvalitetssäkring om vi tänker lite vad jag, vi framförallt arbetar med på UKÄ, så är ju det en fråga så att säga. Därför att kvalitetssäkring inom det europeiska högre utbildningsområdet vilar ju på en stadig grund av överenskomna standarder och värderingar. De så kallade European Standards and Guidelines. Där finns ett ramverk som resten av världen också tittar mycket på, kan man säga. Där både lärosäten, kvalitetssäkringsorgan, som vi då, studentorganisationer och andra intressenter är i högsta grad involverade på olika nivåer. Det finns ju inte på samma sätt förstås i en mer kommersiell utbildningsmarknad och det är en utmaning. Behöver inte betyda att man ska stänga den dörren men det är system som kan vara svår att hantera tillsammans.

Programledare Om vi konkretiserat det här. Hur skulle mikromeriter kunna fungera för var och en så att säga? Är det tänkt till exempel att man har en molntjänst där man samlar sitt utvecklade CV och fyller på med de olika utbildningar och kortkurser som man har? Som kanske ligger öppet sökbar? Finns sådana möjligheter idag?

Ulf Hedbjörk Ja, det finns ju på det sättet, att om man tar ett europeiskt perspektiv så känner ju säkert många till initiativet Europass som har funnits ganska länge. Framför allt språkkunskaper, språkfärdigheter som många använder sig av att visa vilken nivå man ligger på. Det har ju utvecklats mycket och där tänker man sig ju, då återkommer vi till det här portföljtänkandet. Alltså en lärandeportfölj. Att jag som lärande äger mina, vare sig dem då är högskole- eller yrkesutbildning eller någon annan typ av icke-formell, informell kompetens som jag har. Där finns initiativ och vi kan ju säga, att där är ju Sverige också relativt väl förberett. Vi har ju sedan länge inom högskolan Ladok då som registrerar alla kurser och poäng som man har gått och det pågår även diskussioner där hur den typen av studieadministrativa system som vi använder, Ladok, ska kunna kopplas samman med europeiska motsvarigheter. Om det blir då någonting som gäller hela Europa eller andra länders system. Så att där finns det ju. Det är en förutsättning för det som vi var inne på tidigare, att det ska vara lätt att ta med sig, det ska vara lätt att få det erkänt. Man ska veta i Italien, Portugal, Slovenien vad ett svenskt utbildningspaket, som man har gått, vad det innebär. Att inte behöva få det värderat och validerat igen och så har man kommit ganska långt när det gäller kandidat- och masterexamen, som alla känner till och är bekväma med. Här är ett fenomen, som sagt, som slår lite olika i olika länder beroende på hur väl förberedda och vilka traditioner man har.

Programledare Men det låter ju som att mycket av dessa mikromeriter, som då är meriterande, att de är väldigt teoretiska. Jag tänker att det finns ju ohyggligt mycket praktiska kunskaper också. Hur ser man på sådan kunskap och hur valideras sådan?

Ulf Hedbjörk Ja, där kommer du in på en intressant fråga som jag tycker mikromeriter sätter fingret på. Det är ju förstås gränsdragningsfrågor mellan olika delar av utbildningssystem. Vi pratar högre utbildning. UKÄ arbetar ju med den högre utbildningen men mikromeriter skär ju så att säga både tvärsöver högre utbildning och yrkeshögskolan och andra typer av kompetensinsatser som arbetsgivare, arbetstagare kan vara inblandade i. Uppdragsutbildning förstås på olika sätt inom högskolan men även annan typ av uppdragsutbildning. Det är intressant och kanske naturligt

att yrkeshögskolan i Sverige driver många projekt och initiativ kring det här. Det finns bland ett annat initiativ som heter Kompetenspasset som Arbetsförmedlingen, finansierat av Vinnova. Det är Arbetsförmedlingen. Det är Myndigheten för yrkeshögskolan, det är RISE, Research Institute of Sweden, som arbetar med och då är ju fokus starkt förstås på yrkeskompetens riktade insatser. Jag skulle ska säga att inom yrkesutbildningen eller annan eftergymnasial utbildning än högskolan har man ju kommit kanske längre. För att det här ligger väldigt naturligt inom deras härad. Så jag tänker en utmaning och något spännande som vi hoppas kunna se de närmaste åren. Det är väl just att mikromeriter som arbetsmodell för hur man kan hitta samverkan och hitta förbindelselänkar mellan högre utbildning och annan eftergymnasial utbildning. Det blir intressant och det pågår mycket där redan mellan till exempel SUHF och yrkeshögskolans representanter.

Programledare Vilka är SUHF?

Ulf Hedbjörk Den svenska intresseorganisationen för universitet och högskolor.

Programledare Du har nämnt oss själva som UKÄ flera gånger. Det är alltså Universitetskanslersämbetet. Ulf, hur ser det ut inom vår verksamhet och vårt uppdrag så att säga? Hur landar mikromeriter i våra händer?

Ulf Hedbjörk Ja, då ska vi väl konstatera att vi har ju inte några direkta uppdrag från regeringen kring detta som specifikt pekar ut mikromeriter men det finns intresse för det. Vi kan väl säga att om vi nu då, UKÄ, har verksamheter inom lagstiftningsområdet och rättsliga frågor. Vi har kvalitetssäkring. Vi följer upp högskolans verksamhet och är nationellt ansvarig för högskolans statistik. Då kan man väl säga att inom de verksamhetsområdena som UKÄ har så är det framför allt för närvarande inom kvalitetssäkring som vi agerar. Det gör vi dels genom samtal med SUHF, eller Myndigheten för Yrkeshögskolan och andra som är inblandade. Så inom och även inom högre utbildningssektorn, men också med de andra sektorerna. Det sker ju inom samtalsform så att säga inom detta. Mycket av det vi gör är ju inom internationell samverkan, som vi varit inne på, och där ingår vi på olika sätt inom Bologna-samarbete. Bologna-samarbetet är ju på olika sätt hur man vill ensa högre utbildnings- och forskningsvillkor inom det högre utbildningsområdet. Så att det är ju Europa, men ändå lite större än så. Vi arbetar och där representerar vi Sverige i olika arbetsgrupper kring kvalitetssäkring och mikromeriter kommer in där. Vi arbetar inom ENKA, den europeiska organisationen för kvalitetssäkringsorganisationen där UKÄ är med sedan 2020. Och även inom det europeiska registret för kvalitetssäkringsfrågor som heter EQAR. Vi sitter med där i olika projekt och arbetsgrupper och påverkar. Då har vi ju snävat in till kvalitetssäkringsperspektivet. När du och jag pratar här så är ju mikromeriter ett fenomen som sträcker sig in i allt från erkännandefrågor, som inte riktigt är våra frågor men som vår systermyndighet UHR har hand om. Där har vi mycket dialog med dem då. Därför att kvalitetssäkring, -erkännande, ligger ju extremt nära varann och framförallt kanske i den här typen av fenomen som mikromeriter utgör.

Programledare Men Ulf, kvalitetssäkrar Universitetskanslersämbetet mikromeriter?

Ulf Hedbjörk Nej, det gör vi inte och vi har inte några planer på att gå in i den typen av detaljerade granskningar. Vi har ju lärosätesgranskningar där vi granskar att lärosätenas egen kvalitetssäkring och de processer man har fungerar. Vi har utbildningsutvärderingar och man skulle kunna säga, att mikromeriter skulle kunna tillämpa någon form av utbildningsutvärderingsmetodik då, men det är ingenting vi funderar över. Utan den bärande idén för oss här är ju att lärosätena är fria att erbjuda mikromeriter, eller någonting som motsvarar det, och att det viktiga för oss är att vi granskar att de har processer för att kvalitetssäkra sitt utbildningsutbud. Det kan ju vara så att i framtiden skulle kunna bli intressant att följa upp på något sätt. Antingen inom kvalitetssäkring eller inom vår analys- och statistikverksamhet hur det här fenomenet utvecklas. Det skulle kunna vara intressant för en bedömargrupp hos UKÄ i en lärosätesgranskning att välja särskilt att titta på hur man härbärgerar detta. Just för att det ligger lite utanför och riktar sig mera specifikt utåt arbetsmarknad kanske. Men det är ingenting vi har planer på idag.

Programledare Universitetskanslersämbetet jobbar också med lagstiftning kring det här. Vad handlar det om, varför är det så viktigt?

Ulf Hedbjörk Ja, vi kan väl säga att det finns ett par saker där att säga. Dels kan vi säga att om mikromeriter på något vis ska kvalitetssäkras och de är en del av ett europeiskt samarbete. Vi kan säga att det handlar om kvalitetssäkring över gränserna, transnationell kvalitetssäkring, då blir det liknande frågor som nu är väldigt inom Europa-universiteten och kvalitetssäkringen av dem. Det vill säga vilka möjligheter har UKÄ, Universitetskanslersämbetet, att agera med kvalitetssäkring utomlands, i andra länder? Vi är en statlig myndighet och kringgärdas av särskilda regleringar kring det. Omvänt, om andra länders kvalitetssäkringsorganisationer ska ha rätt eller om lärosätena ska kunna välja dem, och det gäller ju många frågor i kvalitetssäkring över gränserna och mikroliter är ju liksom någonting som också finns med i detta. Det är en del. Det andra när det gäller lagstiftningen, att svensk högskolelagstiftning, högskolelagen, är väldigt öppen för den här typen av fenomen. Många länder i Europa arbetar hårt för att förändra sin lagstiftning för att man ska kunna härbärgera modulära system som det här. Men eftersom den svenska högskolan är kursuppbyggd och modulär redan så finns det ingenting som hindrar lärosätena att erbjuda, paketera, erbjuda och kalla det för mikromeriter eller någonting annat.

Programledare Om du får önska, Ulf. Vad ser du med mikromeriter, hur den utvecklingen och vad den kan betyda så att säga? Vad ser du framför dig 2025, 2030?

Ulf Hedbjörk Ja, jag ska vara ärlig och säga att som många fenomen som dyker upp och blir väldigt heta så kommer nog hettan att svalna något när man får klart för sig vart det tar vägen och i vilken mån det faktiskt rör sig om något nytt. Hur det flyttar fram några spektra av utbildningen, den högre utbildningen i det här fallet. Jag tror kanske inte att svensk högre utbildning, att lärosätena i Sverige, kommer att börja använda termen mikromeriter för saker i första hand. Däremot så tror jag att man och vet att man redan gör saker som är inom mikromeritens område. Om man då som inom högre utbildning så tänker jag att den här utvecklingen kommer att påverka så att man funderar mer hur man eventuellt kan paketera olika kurser. Kanske kurser från olika ämnesområden och så. På sätt som kan uppfylla de behov som arbetsmarknaden har eller som individer har. Det skulle kunna utmana och kanske främja den utvecklingen av tvärvetenskapliga paketeringar. Väldigt svårt att säga naturligtvis.

Programledare Det är en väldigt fin tanke här tycker åtminstone jag själv, att kunna samla på sig. Först kanske en grundutbildning och sedan fylla på med olika kortkurser eller olika kunskaper i kortväg. Just det här att man kan ha en grund och sedan kan fördjupa sig väldigt specifikt inom någonting och sedan kunna nå ut, ja, till och med över hela världen och synas med de här unika kunskaperna man har. Apropå det här livslånga lärandet, att man kan och kanske också måste eller behöver förändra sig, så de här möjligheterna låter ju fantastiska egentligen.

Ulf Hedbjörk Jag tänker också att mikromeriter, när det gäller högre utbildning, så kan man ju se det på tre olika sätt. Det kan handla om förstås om kurserna, som redan finns i högskolan, hur jag kombinerar dem till en examen och hur de paketeras. Kanske på lite nya sätt, skulle kunna vara. Men man kanske kan tänka på mikromeriterna som en väg in i högre utbildning. Då närmar vi oss frågor som breddad rekrytering. Vi var inne på det här med validering av reell kompetens, hur man än har skaffat den. Det är en stor fråga framförallt för de som jobbar med erkännandefrågor. Jag tänker då på universitet- och högskolerådet, UHR, men även andra. Därför att för lärosätena är det en stor utmaning att erkänna eller validera individuella prestationer och kunskaper. Det behöver göra så mycket där om fenomenet mikromeriter ska kunna fungera. Det kan ju utmana tillträdesregler, antagningsfrågor och sådant. Vad man har med sig in när man vill in i högre utbildning. Sedan är det det som du är inne på. Det är ju efter den högre utbildningen, efter en traditionell examen. Hur jag bygger min portfölj och hur det kan tillföra någonting, om det nu gör det. Där kommer vi in på efterfrågan kanske och vad det här fyller för behov då. Vem som efterfrågar det här och som inte redan får det man får av högre utbildning idag. Där finns ju stora förhoppningar knutna, uppfattar man i den politiska diskussionen i Europa och de initiativ som EU-kommissionen har tagit, som jag varit inne på, och när man arbetar med de här frågorna att man tänker sig att detta ska bli erkänt och efterfrågat. Men jag ser ju inte att det finns än idag en stor efterfrågan på den typen av erbjudande för just högre utbildning. Vi var inne på yrkeshögskolan och yrkesutbildningen. Arbetsmarknaden är ju van vid att ha en stor palett av olika insatser att välja mellan och vi har en öppen högskola som också är en del av det. Så där blir det väl en knäckfråga. Kommer det här efterfrågas av arbetsgivare och arbetstagare, och då pratar vi just om det här med omställning och kompetensutveckling. Men också när det gäller personlig utveckling. Tycker medborgaren eller jag eller du att vi får någonting mer av det här än vi redan kan få inom folkhögskolan eller studieförbunden eller högskolan. Det tror jag, för svensk del, om det här blir en fråga, om det här kommer att leva som begrepp då. Det skulle jag säga är knäckfrågor.

Programledare Stort tack Ulf Hedbjörk för att du kom hit och berättade för oss i Ämbetet om vad som händer inom området livslångt lärande, och vinkeln här då mikromeriter.

Ulf Hedbjörk Tack för att jag fick komma.

Musik

Avannons Du har lyssnat på Ämbetet - en podd om högre utbildning. Ämbetet produceras av Universitetskanslersämbetet och i redaktionen ingår Leila Zoubir, Urban Göranson och jag, Karl Edqvist. I nästa avsnitt besöker Ämbetet Sveriges yngsta universitet och träffar rektor Martin Hellström vid Mälardalens universitet. Vill du kontakta Ämbetet skriver du till e-postadressen press@uka.se, och besök gärna vår hemsida uka.se. Tack för att du lyssnat och vi hörs snart igen.