Universitet och högskolor arbetar på många håll med att utveckla samverkan om lärarutbildningarnas utbud och dimensionering. Arbetet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och bygger ofta vidare på samarbeten som redan finns. Det visar UKÄ:s första redovisning inom regeringsuppdraget att följa upp den reformerade lärarutbildningen.

I december 2025 beslutade regeringen om en reformerad lärarutbildning. Som en del av reformen fick lärosätena i uppdrag att samverka så att lärarutbildningarnas utbildningsutbud och dimensionering svarar mot studenternas efterfrågan och skolhuvudmännens behov på regional och nationell nivå. Samverkan förväntas leda till en koncentration av resurser och därmed högre kvalitet och bättre resursutnyttjande.

UKÄ har samlat in information från samtliga lärosäten som bedriver lärarutbildning. Resultaten ger en första bild av hur arbetet med samverkan utvecklas.

Flera exempel på att samverkan ger studenter ett bredare utbildningsutbud

Samverkan om utbildningsutbud har hittills fått mer konkreta uttryck än samverkan om dimensionering. En återkommande form av samverkan är att studenter kan läsa delar av sin utbildning vid ett annat lärosäte. Det gäller framför allt ämneslärarstudenter som läser ett undervisningsämne som det egna lärosätet inte erbjuder. På flera håll arbetar lärosäten också med att anpassa studiegångar och programstrukturer för att underlätta för studenter att röra sig mellan lärosäten. Samverkan om dimensionering handlar än så länge oftare om dialog och delaktighet i beslutsfattande.

Kommunernas behov kan påverka utbildningsutbudet

Informationsinsamlingen visar att flertalet lärosäten samverkar med kommuner för att fånga upp behovet av utbildade lärare och förskollärare. Kommunernas behov kan påverka vilka utbildningar som erbjuds och hur de dimensioneras. Samtidigt motsvaras kommunernas efterfrågan på lärarutbildning inte alltid av ett tillräckligt studentunderlag.

Samordning behöver inte minska den geografiska tillgängligheten

Lärarutbildningarna har en stark regional studentrekrytering, vilket gör den geografiska tillgängligheten viktig. Samtidigt behöver en ökad samordning eller koncentration av utbildningsutbudet inte innebära att utbildningen blir mindre tillgänglig.

Distansutbildning, lärcentrum och andra distributionsformer kan bidra till geografisk tillgänglighet även om utbildningsutbudet samordnas. Vilka former för samverkan som är lämpliga beror bland annat på de regionala förutsättningarna.

Reguljär lärarutbildning är den vanligaste utbildningsvägen

UKÄ har också följt upp antalet studenter på lärarutbildningarna. Den reguljära lärarutbildningen är den klart vanligaste utbildningsvägen, från sökande och antagna till registrerade och examinerade. De alternativa utbildningsvägarna har störst betydelse för ämneslärarutbildningen, där framför allt kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) utgör en viktig alternativ väg.

UKÄ kommer att följa utvecklingen av lärosätenas samverkan årligen till och med 2031.

Läs rapporten Uppföljningen 2026 av den reformerade lärarutbildningen – Lärosätenas samverkan om utbildningsutbud och dimensionering samt uppföljning av antalet studenter. pdf, 731 kB.