Statistik

UKÄ har i uppdrag av regeringen att ansvara för den officiella statistiken inom högskoleområdet. Statistiska centralbyrån, SCB, samlar in uppgifter från universitet och högskolor på uppdrag av oss. När det är möjligt är uppgifterna könsuppdelade. Arbetet med officiell statistik styrs av lag och förordning.

Du hittar den officiella statistiken bland annat i statistikdatabasen Högskolan i siffror och i statistiska meddelanden som vi publicerar tillsammans med SCB. Vid sidan av den officiella statistiken publicerar UKÄ löpande också andra rapporter på sidan Publikationer.

Gå till sidan Högskolan i siffror.

Läs statistiska meddelanden om högskoleväsendet på SCB:s webbplats.

Sök efter rapporter på sidan Publikationer.

Om statistiken

Information om hur statistiken har tagits fram, kvalitetsdeklarationer, ämneslistor och beskrivningar av de begrepp och metoder som vi använder i statistiken.

Dokumentation om statistiken

Här finns information om kvalitetsdeklarationer för UKÄ:s statistik och hur statistiken har tagits fram.

Kvalitetsdeklarationer

För att statistiken ska kunna tolkas och användas på rätt sätt dokumenterar vi hur den tagits fram. I kvalitetsdeklarationerna beskrivs resultatets kvalitet för respektive statistikprodukt. Deklarationen kompletteras också av dokumentationen om statistikens framställning.

 


Statistikens framställning

Dokumentationen av statistikens framställning beskriver den undersökning – en eller eventuellt flera – som leder fram till en viss statistik, ofta en statistikprodukt. Dokumentation av statistikens framställning publiceras från och med statistikåret 2018. Dokumentationen av statistikens framställning kompletteras av kvalitetsdeklarationerna för respektive statistikprodukt.

Information om statistiken

Här hittar du ämneslistor och beskrivningar av de begrepp och metoder som UKÄ använder i statistiken.

Ämneslistor och huvudområden

Här kan du se sammanställningar över de ämnen som redovisas i statistiken om högskolan. Universiteten och högskolorna har rapporterat sina ämnen till Statistiska centralbyrån, SCB, som i statistiken har fört ihop dem till 180 ämnesgrupper. Ämnesgrupperna slås i sin tur samman till cirka 40 ämnesdelområden som i sin tur delas in i 8 ämnesområden.

Läs ämneslista från och med 2009. Excel, 17 kB.

Läs ämneslista till och med 2008. Excel, 28 kB.

Forskningsämnen används vid redovisning av statistik om utbildningar på forskarnivå, forskning och personal i högskolan. Klassifikationen eller ämneslistan Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 bygger på en internationell förlaga, OECD:s klassifikation över forskningsämnen.

I ämneslistan redovisas forskningsämnena på tre nivåer:

Forskningsämnesområden, ensiffernivå (6 stycken)
Forskningsämnesgrupper, tresiffernivå (42 stycken)
Forskningsämnen, femsiffernivå (250 stycken)

Läs forskningsämnen från och med 2011. Pdf, 237 kB.

Läs forskningsämnen från och med 2011. Excel, 51 kB.

Läs forskningsämnen till och med 2010. Excel, 26 kB.

Översättningsnyckel för forskningsämnen

UKÄ har, tillsammans med SCB, tagit fram en översättningsnyckel för forskningsämnen eftersom en ny indelning infördes i statistiken 2011. Med hjälp av översättningsnyckeln kan universitet och högskolor och andra användare se vilken kod och benämning ett forskningsämne har enligt den nuvarande standarden. Det är en hjälp för lärosätena som ska rapporterna in statistik utifrån forskningsämnen. Översättningsnyckeln gör det även möjligt att följa statistik över doktorander, lärosätenas personal och FoU-intäkter över en längre tid.

Läs översättningsnyckel för forskningsämnen. Pdf, 278 kB.

Läs översättningsnyckel för forskningsämnen. Excel, 53 kB.


Översättningsnyckel för personalstatistik

Den här översättningsnyckeln är anpassad till statistik om universitetens och högskolornas personal. Den kan användas för att jämföra uppgifter enligt de gamla och nya indelningarna.

Läs översättningsnyckel för personalstatistik. Pdf, 142 kB.

Läs översättningsnyckel för personalstatistik. Excel, 22 kB.

Generella och konstnärliga examina har ett visst huvudområde. För konstnärliga examina och den tvååriga högskolexamen är huvudområdet det område som examensarbetet görs inom. För kandidat-, magister- och masterexamen ska även en succesiv fördjupning göras inom huvudområdet för examen. För statistikändamål sammanförs dessa huvudområden i huvudområdesgrupper och redovisas enligt SUN 2000, som är en svensk standard för klassificering av all utbildning i Sverige.

Läs huvudområdesgrupper och SUN-klassificering. Excel, 31 kB.

 

Om statistiken

Att det finns gemensamma och tydliga definitioner av de begrepp som används i den officiella statistiken inom högskolan är en förutsättning för att kunna göra olika jämförelser och sammanställningar av hög kvalitet. I begreppsmanualen har vi samlat förklaringar av de begrepp som används i UKÄ:s publiceringar och databaser som innehåller officiell statistik.

Läs mer om statistikbegrepp i Begreppsmanualen. Pdf, 287 kB.

Att beskriva antagningsprocessen till högskolan med statistik är komplicerat. Mycket händer mellan söktillfälle och terminsstarten. Alla som söker blir inte antagna och alla som antas påbörjar inte utbildningen. Det sker också efteranmälningar till utbildningar även långt efter terminsstart. Statistik som sammanställs vid en tidpunkt kommer därmed sannolikt skilja sig från statistik som sammanställs vid en annan tidpunkt på grund av den utgår från olika populationer.

UKÄ:s statistik över sökande, antagna och nybörjare i högskolan ger en bild av denna komplexa och ständigt föränderliga process och av inflödet i högskolan.

Läs Beskrivning av statistiken om sökande och antagna. Pdf, 129 kB.

Den här listan över alla universitet och högskolor beskriver även organisatoriska förändringar över tid som påverkar statistiken, till exempel sammanslagningar eller när en högskola blev universitet. Intill varje lärosätes namn finns information om eventuella förändringar som inträffat för respektive universitet och högskola. Det kan vara en bra hjälp om man studerar långa tidsserier av statistik och vill ha hjälp att förstå förändringar eller olika brott i statistiken.

Läs Lärosäten och förändringar över tid. Excel, 22 kB.

Uppgifterna i statistiken om antalet nybörjare, registrerade studenter och helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå för läsåren 2006/07-2011/12 har varit något överskattade. Detta beror på att studenter som gjort tidiga avbrott i studierna oavsiktligt inkluderats i statistiken. Övertäckningen motsvarar i allmänhet mellan en och två procent på nationell nivå.

UKÄ:s statistikdatabas är korrigerad. Även vissa av våra statistiska analyser har korrigerats. Statistiska meddelanden samt våra årsrapporter som publicerats under den här perioden har inte ändrats eftersom övertäckningen bedöms som ringa. I senare publicerade statistiska meddelanden, efter den 31 oktober 2013, är alla tidsserier korrigerade för läsåren 2006/07–2011/12.

SCB har gjort en rapport som beskriver övertäckningens storlek och effekterna av korrigeringen:

Läs SCB:s rapport Övertäckning i statistiken. Pdf, 510 kB.

Lärosätena rapporterar in uppgifter om registrerade studenter en gång per termin till SCB. Dessa uppgifter blir sen en del av den officiella statistiken. Under 2015 fick SCB i uppdrag av UKÄ att granska kvaliteten på dessa inrapporterade uppgifter.

För att utvärdera kvaliteten i de rapporterade uppgifterna har UKÄ och SCB tittat närmare på uppgifter för höstterminen 2013. Den ordinarie rapporteringen för denna termin gjordes i februari 2014. Ett nytt uttag för denna termin gjordes i maj 2015 och dessa uppgifter jämfördes sedan med den ordinarie rapporteringen, det vill säga den rapportering som gjordes cirka ett år tidigare.

UKÄ och SCB drar slutsatsen att de insamlade uppgifterna håller en god kvalitet och resulterar i statistik av hög kvalitet. Skillnaderna mellan insamlingarna påverkar inte den officiella statistiken i någon större omfattning. Brister som funnits i ordinarie insamling har till stor del tagits om hand i samband med den statistikproduktion som SCB utför på uppdrag av UKÄ och uppgifter korrigeras också under kommande insamlingar.

Läs Efterrapporteringar i Ladok – Konsekvenser för den officiella statistiken om registrerade studenter. Pdf, 518 kB.

UKÄ:s officiella statistik över sökande och antagna baserar sig helt på uppgifter från UHR:s samordnade antagningssystem NyA. En viss andel av de som registrerar sig på utbildning på grund- och avancerad nivå har emellertid inte ansökt via NyA, och kommer därmed inte med i UKÄ:s statistik över sökande och antagna. Det kan till exempel röra sig om studenter på vissa mindre högskolor eller på vissa utbildningar och/eller program på större högskolor.

Hur stor denna undertäckning är, om den varierar mycket mellan olika år, eller vilka högskolor och utbildningar det rör sig om, har vi dock i dagsläget inte särskilt mycket kunskap om.

För att få en bättre bild av undertäckningen i statistiken har UKÄ genomfört en kvalitetsstudie som redovisas i denna PM. Uppgifter och bearbetningar har genomförts av Statistikmyndigheten SCB. Studien ska ge underlag till bättre kunskap om hur väl UKÄ:s officiella statistik täcker in det faktiska antalet sökande och antagna i högskolan, som sedan kan kommuniceras i den kvalitetsdeklaration som avser statistiken.

Läs Kvalitetsstudie av sökande- och antagningsstatistiken. Pdf, 491 kB.

 

Mått och metoder

UKÄ publicerar rapporter om hur snabbt nyutexaminerade studenter blir etablerade på arbetsmarknaden. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden krävs att personen uppfyller ett antal kriterier, till exempel sysselsatt i november månad det aktuella uppföljningsåret och att inkomsten under året ska överstiga en viss nivå. Man kan etablera sig efter examen som egen företagare eller som anställd, eller en kombination av dessa (kombinatör).

För vissa grupper är vårt etableringsmått mindre lämpligt att använda, till exempel inom det konstnärliga området där det bland annat är vanligt med stipendier, vilket inte räknas som inkomst.

Läs Beskrivning av etableringsmåttet. Pdf, 307 kB.

UKÄ följer upp studenters prestationsgrad, det vill säga i vilken utsträckning studenterna tar de högskolepoäng de varit registrerade för ett visst läsår. Om en student tar alla sina registrerade poäng är prestationsgraden 100 procent.

2013 vidareutvecklade UKÄ metoden för att följa upp detta. Studenternas prestationer följs upp under aktuell termin och följande tre terminer. När vi räknar ut prestationsgraden räknas studenternas kursregistreringspoäng om till helårsstudenter och deras avklarade poäng till helårsprestationer. Prestationsgraden beräknas sedan som kvoten mellan antalet helårsprestationer och antalet helårsstudenter och uttrycks i procent.

Läs Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Sveriges officiella statistik

Sveriges officiella statistik (SOS) är statistik som är särskilt viktig för att beskriva Sverige. Den bidrar till utvecklingen av vårt samhälle genom att vara objektiv och relevant.
Universitetskanslersämbetet är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom högskoleväsendet. Vi ansvarar bland annat för att statistiken är

  • objektiv
  • dokumenterad
  • kvalitetsdeklarerad.

Den officiella statistiken ska finnas tillgänglig på internet och du får använda den kostnadsfritt. All officiell statistik ska bära texten Sveriges officiella statistik och, eller märkas med symbolen:

Logotyp för Sveriges officiella statistik.

Du får inte använda symbolen eller texten Sveriges officiella statistik om du har bearbetat den officiella statistiken.

Nätverk av myndigheter

Det finns ett trettiotal myndigheter i Sverige som är ansvariga för den officiella statistiken. SCB samordnar och stödjer systemet för den officiella statistiken.

Läs mer om vad officiell statistik är och vilka myndigheter som ingår i nätverket på SCB:s webbplats scb.se/sos.

Sidan uppdaterades den 13 december 2023

Etiketter: Statistik