Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Antal behöriga förstahandssökande till yrkesexamensprogram per termin.

Individerna har i sitt förstahandsalternativ sökt till och uppfyller behörighetsvillkoren för ett program som leder till en yrkesexamen. De kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan.

Från och med 2004 avses endast sökande bosatta i Sverige (sökande med fullständiga personnummer). Utöver denna grupp finns ett antal sökande från andra länder (sökande med ofullständiga personnummer). Dessa ingår inte i redovisningen från och med 2004. Observera: I statistik om sökande och antagna som publicerats av UKÄ i andra sammanhang gäller istället att sökande med ofullständiga personnummer inte ingår i redovisningen från och med 2002. Därför kan uppgifter för 2002 och 2003 skilja sig något jämfört med statistik som publicerats i andra sammanhang.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 3). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR, tidigare VHS) samordnade antagningssystem NyA. Uppgifter t.o.m. höstterminen 2006 har inhämtas från de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen (H91 och LANT). Utbildningar till vilka antagningen skett utanför såväl NyA som (t.o.m. höstterminen 2006) de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Ett antal personer förekommer som behöriga förstahandssökande till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, dvs. antalet behöriga förstahandssökande till samtliga yrkesexamensprogram aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin. Innan 2003 anges dock ålder för det aktuella året (31 december) även för vårterminen.

Antal antagna till yrkesexamensprogram per termin.

Med antagna till yrkesexamensprogram avses personer som blivit erbjudna utbildningsplats på ett visst yrkesexamensprogram, vilket inte är liktydigt med att den antagna verkligen påbörjat utbildningen. De kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan.

Från och med 2004 avses endast antagna bosatta i Sverige (antagna med fullständiga personnummer). Utöver denna grupp finns ett antal antagna från andra länder (antagna med ofullständiga personnummer). Dessa ingår inte i redovisningen från och med 2004. Observera: I statistik om sökande och antagna som publicerats av UKÄ i andra sammanhang gäller istället att antagna med ofullständiga personnummer inte ingår i redovisningen från och med 2002. Därför kan uppgifter för 2002 och 2003 skilja sig något jämfört med statistik som publicerats i andra sammanhang.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 3). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR, tidigare VHS) samordnade antagningssystem NyA. Uppgifter till och med höstterminen 2006 har inhämtats från de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen (H91 och LANT). Utbildningar till vilka antagningen skett utanför såväl NyA som (t.o.m. höstterminen 2006) de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Ett antal personer förekommer som antagna till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till och blivit antagna i olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, det vill säga antalet antagna till samtliga yrkesexamensprogram aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin. Innan 2003 anges dock ålder för det aktuella året (31 december) även för vårterminen.

Antal behöriga förstahandssökande till program som leder till en generell examen per termin.

Individerna har i sitt förstahandsalternativ sökt till och uppfyller behörighetsvillkoren för ett program som leder till en generell examen. Programmen består av en, för en viss högskola fastställd, kombination av kurser och har i denna redovisning grupperats till cirka 90 grupper. Grupperingen har gjorts enligt standarden för klassificering av svensk utbildning (SUN 2020). År 2019 har antal behöriga förstahandsökande kodats om enligt den nya SUN 2020-nomenklaturen. I samband med denna kodades även tidigare år om enligt SUN 2020.

De sökande kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan. Endast sökande med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Generella examina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.
Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Ett antal personer förekommer som behöriga förstahandssökande till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, dvs. antalet behöriga förstahandssökande till samtliga generella program aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifter om antal under 5 individer redovisas inte. Dessa antal visas som 0.

Antal antagna till program som leder till en generell examen per termin.

Med antagna till generella program avses personer som blivit erbjudna utbildningsplats på ett visst program som leder till generell examen. Programmen består av en, för en viss högskola fastställd, kombination av kurser och har i denna redovisning grupperats till cirka 90 grupper. Grupperingen har gjorts enligt standarden för klassificering av svensk utbildning (SUN 2020). År 2019 har antal antagna kodats om enligt den nya SUN 2020-nomenklaturen. I samband med denna kodades även tidigare år om enligt SUN 2020.

De antagna kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan. Endast antagna med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Att en person blivit erbjuden studieplats är inte liktydigt med att den antagna verkligen påbörjat utbildningen.

Generella examina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.
Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen antagna i riket.

Ett antal personer förekommer som antagna till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till och blivit antagna i olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, det vill säga antalet antagna till samtliga generella program aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifter om antal under 5 individer redovisas inte. Dessa antal visas som 0.

Behöriga sökande som ej varit registrerade på högskoleutbildning tidigare.

Individerna har sökt till och uppfyller behörighetsvillkoren för ett program eller en kurs på grundnivå eller avancerad nivå. De har inte varit studenter i den svenska högskolan vid något tidigare tillfälle. Endast sökande med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Samma person kan ha sökt utbildningar på olika lärosäten och återfinns därmed i statistiken under samtliga dessa lärosäten. Uppgifterna för olika lärosäten kan därför inte summeras eftersom individer då kan dubbelräknas. Totaluppgiften är nettoräknad, dvs. varje individ förekommer där endast en gång. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Antal behöriga förstahandssökande per antagen, oavsett tidigare högskolestudier.

De som har antagits på ett visst program behöver inte ha valt detta program som sitt förstahandsalternativ. Detta kan få till följd att söktrycket understiger 1 i de fall det finns färre förstahandssökande än antagna till ett program.

Avser antal behöriga förstahandssökande per antagen, oavsett tidigare högskolestudier. De som har antagits på ett visst program behöver inte ha valt detta program som sitt förstahandsalternativ. Detta kan få till följd att söktrycket understiger 1 i de fall det finns färre förstahandssökande än antagna till ett program.

Antagna som ej varit registrerade på högskoleutbildning tidigare.

Individerna har antagits till ett program eller en kurs på grundnivå eller avancerad nivå. De har inte varit studenter i den svenska högskolan vid något tidigare tillfälle. Endast antagna med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen antagna i riket.

Samma person kan ha blivit antagen på olika lärosäten och återfinns därmed i statistiken under samtliga dessa lärosäten. Uppgifterna för olika lärosäten kan därför inte summeras eftersom individer då kan dubbelräknas. Totaluppgiften är nettoräknad, det vill säga varje individ förekommer där endast en gång. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (det vill säga personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna i indikatorn kan skilja sig något jämfört med publicerade excel-tabeller vilket i huvudsak beror på att registren uppdateras kontinuerligt och uttagen gjorts vid olika tillfällen.

Antal högskolenybörjare per studieform och termin. Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram. De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med vårterminen 2007 men särredovisas från och med höstterminen 2007.

Uppgifterna avser termin. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller studieform samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal högskolenybörjare per län och kommun samt per termin. En högskolenybörjare är en student som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning (sedan 1977). Län och kommun anger var den studerande var folkbokförd den 31 december året före påbörjandet av studierna.

Uppgifterna avser termin och kan summeras per högskola för att få antalet nya studenter (högskolenybörjare) per läsår eller budgetår. Summering av flera högskolor kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara högskolenybörjare vid mer än en högskola samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Vissa kommuner har under åren tillhört olika län vilket kan påverka jämförbarheten.

Nybörjare på yrkesexamensprogram per termin. Nybörjare på yrkesexamensprogram är studenter som för första gången är registrerad på något utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen. Student som byter högskola inom ramen för samma yrkesexamensprogram räknas inte till på nytt, men student som byter yrkesexamensprogram på samma högskola räknas på nytt. Det innebär att programnybörjare blir man bara en gång per yrkesexamensprogram oberoende av högskola och oberoende av eventuella byten av studieinriktning inom ramen för denna examen.

Från och med vårterminen 2021 kodas ULV- och VAL-studenter som övrig lärarutbildning. Det innebär att de syns som programnybörjare även om de tidigare betecknats som nybörjare på program mot gamla lärarexamen. Därför är det totala antalet programnybörjare något missvisande. En historisk justering kommer göras till kommande publicering.

Uppgifterna avser termin. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller program samma termin.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antalet nybörjare på högskola per studieform. En nybörjare på högskola eller högskolanybörjare är en student som aldrig tidigare varit registrerade vid den aktuella högskolan. På riksnivån anger uppgiften antalet studenter som registrerat sig vid en högskola som de tidigare inte varit registrerad vid. En högskolanybörjare kan men behöver inte vara högskolenybörjare (student som aldrig varit registrerad i den svenska högskolan).

Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram. De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med vårterminen 2007 men särredovisas från och med höstterminen 2007.

Uppgifterna avser termin. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller studieform samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antalet nybörjare på högskola per län och kommun samt per termin. En nybörjare på högskola eller högskolanybörjare är en student som aldrig tidigare varit registrerade vid den aktuella högskolan. På riksnivån anger uppgiften antalet studenter som registrerat sig vid en högskola som de tidigare inte varit registrerad vid. En högskolanybörjare kan men behöver inte vara högskolenybörjare (student som aldrig varit registrerad i den svenska högskolan). Län och kommun anger var den studerande var folkbokförd den 31 december året före påbörjandet av studierna.

Uppgifterna avser termin och kan summeras per högskola för att få antalet nya studenter per läsår eller år. Summering av flera högskolor kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Vissa kommuner har under åren tillhört olika län vilket kan påverka jämförbarheten.

Nybörjare på lärarutbildning är studenter som för första gången är registrerade på något utbildningsprogram som leder till en förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen eller ämneslärarexamen, eller en äldre lärarexamen av något slag. En student som byter lärosäte räknas inte som nybörjare på nytt. Brytpunkter för reformer är läsåren 2000/01 samt 2011/12. Av registertekniska skäl samt med anledning av att studenter kan ges anstånd med studierna, förekommer det nybörjare som registreras på studier enligt äldre examensordningar.

Studenter som läser en KPU enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen registreras som nybörjare på program mot ämneslärarexamen. Studenter som läser en KPU enligt förordningen (2021:1336) om försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärarexamen eller ämneslärarexamen registreras som nybörjare antingen på program mot grundlärarexamen eller mot ämneslärarexamen. Studenter som studerar inom vidareutbildning för obehöriga lärare (VAL) enligt förordningen (2011:689) registreras i viss utsträckning på lärarexamen (även efter 2010/11). Detsamma gäller studenter som studerar inom ULV enligt förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning

Uppgifterna avser läsår. Om uppgifterna summeras över flera läsår och reformer finns risk för dubbelräkning av individer.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal högskolenybörjare per studieform och läsår. Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram. De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med läsåret 2006/7 men särredovisas från och med läsåret 2007/8.

Uppgifterna avser läsår. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller studieform samma läsår.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal registrerade studenter som har varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under den aktuella terminen.

Från och med 2007 finns fördelningen enligt ämnesklassificeringen (se Information om statistiken – Ämnen på grundnivå och avancerad nivå på UKÄ:s statistiksida), som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan också vara registrerade på mer än ett ämne eller högskola under samma termin och summering av uppgifter utanför databasen medför risk för dubbelräkning av individer.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal studenter som varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på en kurs som ingår i ett program som normalt leder till en viss yrkesexamen.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas. En student kan också förekomma på mer än ett program och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal studenter som varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under den aktuella terminen.

Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram.

De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med vårterminen 2007 men särredovisas från och med höstterminen 2007.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan även förekomma på mer än en högskola och studieform och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal studenter som varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under den aktuella terminen. Uppgifterna är fördelade per utbildningsnivå: Grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Ej klassad nivå utgörs av studenter som är registrerade på en kurs som inte kan hänföras varken till grundnivå eller avancerad nivå.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan även förekomma på mer än en högskola och utbildningsnivå och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Tidigare har UKÄ kallat denna statistik för "Studenter med kursregistreringar omfattande minst 30 HP alt. mindre än 30 HP".

Antal studenter med kursregistreringar omfattande minst 30 högskolepoäng (HP) eller mindre än 30 högskolepoäng (HP). Antalet studenter omfattar samtliga studenter som har varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på en eller flera kurser som högskolan givit någon gång under den aktuella terminen.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan även vara registrerad på mer än en högskola och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antalet registrerade på basårsutbildningar under det aktuella läsåret.

Basårsutbildningar är en delmängd av behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar som, enligt Förordningen om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning (SFS 2018:1519), syftar till att rekrytera personer till högskoleutbildning och ska avse utbildning som ger behörighet eller introduktion till högskoleutbildning som börjar på grundnivå och vänder sig till nybörjare. I denna indikator ingår uppgifter från utbildningar som kunnat identifieras som basårsutbildning.

Förordning om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning (SFS 2018:1519) ersätter Förordning om högskoleintroducerande utbildning (SFS 2002:763) och Förordning om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2007:432), vilka upphävdes 1 januari 2019.

Antal registrerade studenter som har varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under det aktuella läsåret.

Från och med 2007 finns fördelningen enligt ämnesklassificeringen (Se ”Ämnen på grundnivå och avancerad nivå”) som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp.

Uppgifterna avser läsår, en student kan vara registrerade på mer än ett ämne eller högskola under samma läsår och summering av uppgifter utanför databasen medför risk för dubbelräkning av individer.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal nya inresande studenter till Sverige per läsår fördelat på lärosäte, grupp och land. Omfattar inresande studenter som studerar vid ett svenskt lärosäte för första gången. Dessa studenter delas in i två grupper: utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor, och freemover-studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand. I gruppen nya inresande studenter ingår även studenter som studerar på distans från ett annat land.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med. För freemover-studenterna avser det medborgarskapsland för de studenter som angivit studier som grund för bosättning hos Migrationsverket och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades, alternativt födelseland för de studenter som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten. Okänt land anges då uppgift saknas, exempel kan vara studenter från övriga Norden eller ett EU/EES-land.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal inresande studenter till Sverige per läsår fördelat på lärosäte, grupp och land. Omfattar samtliga inresande studenter som studerar vid ett svenskt lärosäte. Dessa studenter delas in i två grupper: utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor och freemover-studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand. I gruppen inresande studenter ingår även studenter som studerar på distans från ett annat land.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med. För freemover-studenterna avser det medborgarskapsland de studenter som angivit studier som grund för bosättning hos Migrationsverket och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades, alternativt födelseland för de studenter som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten. Okänt land anges då uppgift saknas, exempel kan vara studenter från övriga Norden eller ett EU/EES-land.
Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal inresande utbytesstudenter till Sverige per läsår fördelat på lärosäte, utbytesprogram och land.

Uppgifter om utbytesprogram redovisas i tre grupperingar. Bilaterala program är ordnade inom ramen för samarbetsavtal mellan enskilda svenska och utländska universitet och högskolor. EU-program har EU inrättat för att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen, exempelvis Erasmus+ för studier och praktik i Europa (till EU-länderna samt Norge, Island, Liechtenstein, Makedonien och Turkiet). Det finns också ett begränsat antal Erasmusstipendier för studier i princip i samtliga övriga länder i världen. Nordplus är Nordiska ministerrådets ramprogram för samarbete mellan de fem nordiska länderna, de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland, samt de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med.
Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal från Sverige utresande studenter per läsår fördelat på lärosäte, grupp och land. Land visas endast för gruppen utbytesstudenter och avser det land som utbyte sker med.
Utresande studenter är svenska studenter som åker utomlands för att studera. Gruppen består utbytesstudenter och freemover-studenter. Utbytesstudenter deltar i utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet och högskolor. Freemover-studenter ordnar sina studier på egen hand och har studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Uppgifter om utbytesstudenter rapporteras av högskolorna via deras studiedokumentationssystem Ladok sedan 1996. De högskolor som inte rapporterar in via Ladok har lämnat uppgifter om utbytesstudenter från och med början av 2000-talet.
Uppgifter om freemover-studenter rapporteras av CSN. Eftersom CSN inte har uppgifter om vilket svenskt lärosäte freemover-studenter tillhör så visas endast antalet utbytesstudenter vid fördelning på lärosäte. Freemover-studenter som reser utomlands för att studera utan studiemedel från CSN ingår inte i statistiken.

I tidigare statistiska publiceringar, från läsåret 2014/15 och bakåt, har svenska studenter som läser språkkurser utomlands ingått bland utresande studenter. Innan höstterminen 2015 klassificerades alla språkkurser som utbildning på eftergymnasial nivå, där huvuddelen dock inte gavs på högskolenivå. CSN ändrade nivåkodningen inför höstterminen 2015 och nu bedömer de innehållet i språkkurserna utefter om det är studier på gymnasienivå eller eftergymnasial nivå som ger högskolepoäng och bedrivs vid universitet och högskola. Därmed ingår inte längre de studenter som läser språkkurser som klassas som gymnasial nivå i redovisningen för något läsår.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal från Sverige utresande studenter som deltar i utbytesprogram per läsår fördelat på lärosäte, utbytesprogram och land.

Utresande utbytesstudenter är svenska studenter som åker utomlands för att studera inom ramen för ett utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet eller högskolor. Uppgifter om utbytesstudenter rapporteras av högskolorna via studiedokumentationssystemet Ladok sedan 1996. De högskolor som inte rapporterar in via Ladok har lämnat uppgifter om utbytesstudenter från och med början av 2000-talet.

Uppgifter om utbytesprogram redovisas i tre grupperingar. Bilaterala program är ordnade inom ramen för samarbetsavtal mellan enskilda svenska och utländska universitet och högskolor. EU-program har EU inrättat för att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen, exempelvis Erasmus+ för studier och praktik i Europa (till EU-länderna samt Norge, Island, Liechtenstein, Makedonien och Turkiet). Det finns också ett begränsat antal Erasmusstipendier för studier i princip i samtliga övriga länder i världen. Nordplus är Nordiska ministerrådets ramprogram för samarbete mellan de fem nordiska länderna, de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland, samt de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Antal examina per läsår. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan (lärarexamina per läsår redovisas särskilt i en annan fråga).

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Antal examina per år. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan (lärarexamina per år redovisas särskilt i en annan fråga).

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Samtliga utfärdade lärarexamina per läsår. Uppgifterna är fördelade på förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen, ämneslärarexamen samt lärarexamen, där lärarexamen innefattar examina enligt 2001 års reform och tidigare.

För grundlärarexamen och ämneslärarexamen är uppgifterna även indelade per inriktning enligt högskoleförordningen (1993:100) – bilaga 2. Lärarexamina enligt 2001 års reform och tidigare har fördelats på 11 olika områdesinriktningar.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Samtliga utfärdade lärarexamina per år. Uppgifterna är fördelade på förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen, ämneslärarexamen samt lärarexamen, där lärarexamen innefattar examina enligt 2001 års reform och tidigare.

För grundlärarexamen och ämneslärarexamen är uppgifterna även indelade per inriktning enligt högskoleförordningen (1993:100) – bilaga 2. Lärarexamina enligt 2001 års reform och tidigare har fördelats på 11 olika områdesinriktningar.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Antal generella examina enligt SUN per läsår. Uppgiften är fördelad på högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen.

Inriktningar och huvudsakliga områden (huvudområden) har klassificerats till huvudområdesgrupper med utgångspunkt i svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2020). År 2019 har alla examina, även de äldre, kodats om enligt den nya SUN 2020-nomenklaturen.

Mer information om huvudområdesgrupper och SUN-klassificeringen (klicka på Information om statistiken och därefter på Huvudområden)

Se även informationen om SUN på SCB:s hemsida

De olika examina och kraven för en examen specificeras i högskoleförordningen, SFS 1993:100.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Antal examinerade per år. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan.

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna är nettoräknade. Det innebär att en examinerad räknas en gång vid varje summeringsnivå. Exempelvis förekommer en person som under samma år har avlagt både en yrkesexamen och en generell examen en gång på totalnivån och en gång i examenskategorierna. Därmed summerar inte värdena för examenskategorierna till det totala antalet examinerade. Nettoräkningen gäller för varje summeringsnivå.

Antal examinerade per läsår. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan.

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna är nettoräknade. Det innebär att en examinerad räknas en gång vid varje summeringsnivå. Exempelvis förekommer en person som under samma år har avlagt både en yrkesexamen och en generell examen en gång på totalnivån och en gång i examenskategorierna. Därmed summerar inte värdena för examenskategorierna till det totala antalet examinerade. Nettoräkningen gäller för varje summeringsnivå.

Antal helårsstudenter (HST) per studieform och läsår. Uppgifterna är även fördelade enligt ämnesklassificeringen som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning).

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsnivå och läsår. Uppgifterna är även fördelade enligt ämnesklassificeringen som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antalet helårsstudenter (HST) per studieform, utbildningsnivå och läsår. Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal helårsstudenter per yrkesexamensprogram per läsår. Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 3).

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antalet helårsstudenter (HST) i distansutbildning per studieform, utbildningsnivå och läsår. Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram. Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften avser all utbildning på distans på grundnivå och avancerad nivå. En student kan vara registrerad både på distansutbildning och campusutbildning samtidigt, i denna uppgift ingår dock bara den del som avser distansutbildning.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal helårsstudenter (HST) i distansutbildning per utbildningsnivå, ämnesområde och läsår. Ämnesklassificeringen utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften avser all utbildning på distans på grundnivå och avancerad nivå. En student kan vara registrerad både på distansutbildning och campusutbildning samtidigt, i denna uppgift ingår dock bara den del som avser distansutbildning.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal helårsstudenter (HST) i distansutbildning per studieform, ämnesområde och läsår. Ämnesklassificeringen utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram. Uppgiften avser all utbildning på distans på grundnivå och avancerad nivå. En student kan vara registrerad både på distansutbildning och campusutbildning samtidigt, i denna uppgift ingår dock bara den del som avser distansutbildning.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal helårsprestationer (HPR) per studieform, ämnesområde och läsår. Ämnesklassificeringen utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning). Uppgiften finns endast för Ladok-anslutna lärosäten.

Helårsprestation utgörs av summan av avklarade högskolepoäng under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal helårsprestationer per utbildningsnivå och läsår. Uppgifterna är även fördelade enligt ämnesklassificeringen som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften finns endast för Ladok-anslutna lärosäten.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsprestation utgörs av summan av avklarade högskolepoäng under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Antal helårsprestationer (HPR) per studieform, utbildningsnivå och läsår. Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften finns endast för Ladok-anslutna lärosäten.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsprestation utgörs av summan av avklarade högskolepoäng under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Uppgiften anger andelen av samtliga examinerade från yrkesexamensprogram per läsår som tidigare avlagt examen vid universitet/högskola i Sverige.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Med förstagångsexaminerade menas antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola per läsår. En förstagångsexaminerad har inte tidigare avlagt examen vid universitet/högskola i Sverige. Skillnaden mellan antalet avlagda examina och antalet första gången examinerade individer skiljer stort mellan olika lärosäten, bland annat beroende på skillnader i praxis när det gäller hanteringen i utfärdandet av examensbevis.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel förstagångsexaminerade av samtliga examinerade per läsår. Med förstagångsexaminerade menas antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola per läsår. En förstagångsexaminerad har inte tidigare avlagt examen vid universitet/högskola i Sverige. Andelen skiljer sig stort mellan olika lärosäten, bland annat beroende på skillnader i praxis när det gäller hanteringen i utfärdandet av examensbevis.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel av programnybörjarna på yrkesexamensutbildningar som började på den utbildning de hade valt i första hand. Uppgiften avser programnybörjare under läsåret och anges i procent. För alla programnybörjare, vilka fanns med som behöriga sökande i UHR:s antagningssystem, har undersökts om de har börjat på den utbildning de valde i första hand eller på ett lägre prioriterat alternativ. Den andel nybörjare på förstahandsval som redovisas är antalet nybörjare på förstahandsvalet av alla som fanns med i UHR:s antagningssystem.

Uppgift redovisas inte för de utbildningar där färre än 70 procent av programnybörjarna på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) finns med i UHR:s antagningssystem, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte för utbildningar där färre än 70 procent av programnybörjarna av ett visst kön på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) finns med i UHR:s system. Uppgift redovisas inte heller om det totala antalet programnybörjare på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) som sökt via UHR:s system är mindre än 20, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte om antalet programnybörjare av ett visst kön på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) är mindre än 20.

Nyckeltalet är baserat på uppgifter som kommer ifrån UHR:s antagningssystem samt de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

I nyckeltalet definieras lärosätet av där studenten var registrerad under sin första termin. Om studenten varit registrerad på flera lärosäten under sin första termin väljs det lärosäte som studenten hade flest registreringspoäng på. Vid lika antal poäng så väljs ett av lärosätena slumpmässigt ut. En student representerar således bara ett lärosäte.

Poängen räknas sedan oavsett vilket lärosäte poängen tas på. Endast poäng på lärosäten anslutna till Ladok räknas med (samt Handelshögskolan från och med läsåret 2011/12).

Andel studenter med högutbildade föräldrar bland högskolanybörjare. Inresande studenter är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolanybörjare avses student som första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid ett visst lärosäte.

Med högutbildade föräldrar avses att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå har hämtats från Registret över befolkningens utbildning (UREG) och klassificerats enligt nivå i Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I första hand hämtas föräldrauppgifterna då nybörjarna var 12 år. Saknas det uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå vid denna ålder används istället uppgiften vid 13 års ålder och därefter vid 11 års ålder, 14 års ålder etc. enligt detta sicksackmönster för att komma så nära 12 års ålder som möjligt. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas utbildningsnivå som avgör om föräldrarna är högutbildade.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel studenter med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjare. Inresande studenter är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige. För uppgifterna per lärosäte innebär det således att beräkningen görs för nybörjare som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet och dessutom inte tidigare hade studerat vid något annat lärosäte (högskolenybörjarna vid ett lärosäte är således en delmängd av antalet som är nybörjare vid lärosätet).

Med högutbildade föräldrar avses att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå har hämtats från Registret över befolkningens utbildning (UREG) och klassificerats enligt nivå i Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I första hand hämtas föräldrauppgifterna då nybörjarna var 12 år. Saknas det uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå vid denna ålder används istället uppgiften vid 13 års ålder och därefter vid 11 års ålder, 14 års ålder etc. enligt detta sicksackmönster för att komma så nära 12 års ålder som möjligt. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas utbildningsnivå som avgör om föräldrarna är högutbildade.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andelen kurser med jämn könsfördelning vid lärosätet. Uppgiften baseras på registrerade kurspoäng för kvinnor respektive män. Andelsuppgiften anger andel kurser av alla kurser vid lärosätet där andelen registrerade kurspoäng för kvinnor och män ligger inom intervallet 40-60 procent.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel av högskolenybörjare som var registrerade på samma lärosäte termin 3 (inklusive inresande studenter).

Medianålder för högskolenybörjare per läsår. En högskolenybörjare är en student som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning (sedan 1977). Uppgiften redovisas om antalet högskolenybörjare är fler än 30.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Medianåldern för nybörjare på yrkesexamensprogram (programnybörjare). Nybörjare på yrkesexamensprogram är studenter som för första gången är registrerad på något utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen. Student som byter högskola inom ramen för samma yrkesexamensprogram räknas inte till på nytt, men student som byter yrkesexamensprogram på samma högskola räknas på nytt. Det innebär att programnybörjare blir man bara en gång per yrkesexamensprogram oberoende av högskola och oberoende av eventuella byten av studieinriktning inom ramen för denna examen.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Uppgiften anger andel av högskolanybörjarna som föregående läsår studerade vid annat svenskt lärosäte. En nybörjare på högskola eller högskolanybörjare är en student som aldrig tidigare varit registrerade vid den aktuella högskolan. På riksnivån anger uppgiften andelen studenter som registrerat sig vid en högskola som de tidigare inte varit registrerad vid.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Vissa kommuner har under åren tillhört olika län vilket kan påverka jämförbarheten.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel av de examinerade från yrkesprogram som under läsåret har avlagt examen inom ”normalstudietid”. Normalstudietid är den nominella studietiden (antal högskolepoäng i examen) + en termin.

Andel av högskolenybörjarna som började på den utbildning de hade valt i första hand. För alla högskolenybörjare på program under höstterminen vid respektive lärosäte, vilka fanns med som sökande i UHR:s antagningssystem, har man undersökt om de har börjat på den utbildning de valde i första hand eller på ett lägre prioriterat alternativ. Den andel nybörjare på förstahandsval som redovisas är antalet nybörjare på förstahandsvalet av alla som finns med i UHR:s system.

Uppgift redovisas inte för de lärosäten där färre än 70 procent av högskolenybörjarna finns med i UHR:s antagningssystem, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte där färre än 70 procent av högskolenybörjarna av det aktuella könet finns med i UHR:s antagningssystem. Uppgift redovisas inte heller om det totala antalet högskolenybörjare vid lärosätet som sökt via UHR:s system är mindre än 20, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte om antalet högskolenybörjare vid lärosätet av det aktuella könet som sökt via UHR:s system är mindre än 20.

Nyckeltalet är baserat på uppgifter som kommer ifrån UHR:s antagningssystem samt de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel studenter med högutbildade föräldrar bland nybörjare på yrkesexamensprogram. De inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, program, lärosäte och kön.

Nybörjare på yrkesexamensprogram innebär att en student för första gången har registrerats på en kurs inom ett utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen.

Med högutbildade föräldrar avses att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå har hämtats från Registret över befolkningens utbildning (UREG) och klassificerats enligt nivå i Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I första hand hämtas föräldrauppgifterna då nybörjarna var 12 år. Saknas det uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå vid denna ålder används istället uppgiften vid 13 års ålder och därefter vid 11 års ålder, 14 års ålder etc. enligt detta sicksackmönster för att komma så nära 12 års ålder som möjligt. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas utbildningsnivå som avgör om föräldrarna är högutbildade

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andelen av samtliga examinerade ett visst läsår som under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers). Nyckeltalet ger en bild av hur stor andel av de examinerade som har en period av studier utomlands i sin utbildning. Uppgiften anges i procent.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel personer bland samtliga examinerade från yrkesexamensprogram ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Antal personer bland de som examinerades för första gången ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Antal personer bland de som examinerades för första gången från yrkesexamensprogram ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Antal personer bland samtliga examinerade ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel studenter med utländsk bakgrund bland högskolanybörjare. Högskolanybörjarna är under 65 år och de inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolanybörjare avses student som första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid ett visst lärosäte.

Med utländsk bakgrund avses personer som antingen är utrikes födda eller som är födda i Sverige men båda föräldrarna är utrikes födda. Utrikes födda personer som har två svenska föräldrar ingår dock inte i gruppen med utländsk bakgrund.

För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas bakgrund som avgör och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar ingår således i gruppen med utländsk bakgrund.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel studenter med utländsk bakgrund bland högskolenybörjare. Högskolenybörjarna är under 65 år och de inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige. För uppgifterna per lärosäte innebär det således att beräkningen görs för nybörjare som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet och dessutom inte tidigare hade studerat vid något annat lärosäte (högskolenybörjarna vid ett lärosäte är således en delmängd av antalet som är nybörjare vid lärosätet).

Med utländsk bakgrund avses personer som antingen är utrikes födda eller som är födda i Sverige men båda föräldrarna är utrikes födda. Utrikes födda personer som har två svenska föräldrar ingår dock inte i gruppen med utländsk bakgrund.

För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas bakgrund som avgör och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar ingår således i gruppen med utländsk bakgrund.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel studenter med utländsk bakgrund bland nybörjare på yrkesexamensprogram. Nybörjarna är under 65 år och de inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, program, lärosäte och kön.

Nybörjare på yrkesexamensprogram innebär att en student för första gången har registrerats på en kurs inom ett utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen.

Med utländsk bakgrund avses personer som antingen är utrikes födda eller som är födda i Sverige men båda föräldrarna är utrikes födda. Utrikes födda personer som har två svenska föräldrar ingår dock inte i gruppen med utländsk bakgrund.

För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas bakgrund som avgör och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar ingår således i gruppen med utländsk bakgrund.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Andel av registrerade studenter (hösttermin) som återkom till studier efter att ha varit frånvarande minst tre sammanhängande terminer efter att ha avlagt examen. Frånvaron ska ha inletts precis efter att studenten avlagt examen. Uppgiften anges i procent. Uppgifterna per lärosäte uppger andel av registrerade studenter som var frånvarande minst tre sammanhängande terminer från alla lärosäten och inte bara det aktuella lärosätet.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Uppgifterna anger andel av de registrerade studenterna (höstterminen) som någon gång har varit frånvarande minst tre sammanhängande terminer. Uppgiften anges i procent

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.