Utbildning på forskarnivå

Antal doktorandnybörjare per år och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Doktorandnybörjare i utbildningen på forskarnivå blir man det kalenderhalvår man för första gången rapporteras med en aktivitet om minst 1 procent. I perioden VT1999 – HT2010 var definitionen delvis en annan. Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal utländska doktorandnybörjare per år och enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Doktorandnybörjare definieras som aktiva (minst 1 procent aktivitet).

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal doktorandnybörjare (helårs) per år, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Helårsdoktorander är antalet doktorander i utbildning på forskarnivå omräknat utifrån uppgiven aktivitetsgrad till helårspersoner. Doktorandnybörjare definieras som aktiva (minst 1 procent aktivitet) som gör sin första termin vid lärosätet och inte primärt nybörjare i ämnet.

Försörjningsformer är indelade enligt följande:
- Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.
- Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).
- Utbildningsbidrag (UBB)
- Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).
- Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)
- Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).
- Stipendier (STP)
- Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas
- En doktorand kan vara finansierad med en eller flera försörjningsformer under samma kalenderhalvår.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal doktorander per hösttermin, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Doktorander rapporteras som aktiva om man har minst 1 % aktivitet. Försörjningsformer är indelade enligt följande:

• Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.
• Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).
• Utbildningsbidrag (UBB)
• Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).
• Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)
• Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).
• Stipendier (STP)
• Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal doktorander (helårs) per år, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida). Antalet doktorander räknas om till doktorander (helårs) genom uppgiven aktivitetsgrad (minst 1 procent).

Försörjningsformer är indelade enligt följande:

• Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.
• Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).
• Utbildningsbidrag (UBB)
• Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).
• Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)
• Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).
• Stipendier (STP)
• Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal utländska doktorander per termin och enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal doktorsexamina per år och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal licentiatexamina per år och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal utländska forskarexaminerade per år, examen och forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida). Examen delas in i doktorsexamen och licentiatexamen.

Examen delas in i doktorsexamen och licentiatexamen. En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Antal doktorsexaminerade per år som har en tidigare examen och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida).

Tidigare forskarexamen redovisas oberoende av vid vilken högskola eller inom vilket forskningsämne den är avlagd, utländska examina ska inte ingå. Tidigare examen delas upp i Licentiatexamen, doktorsexamen och ej tidigare examen.

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning). En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Medelaktivitet bland alla doktorander under höstterminen.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Medianålder på doktorander under höstterminen, d.v.s. mittersta åldersvärdet.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Uppgiften avser andel av nybörjarna i utbildning på forskarnivå under kalenderåret som avlagt examen på grundnivå eller avancerad nivå vid det lärosäte där man påbörjar utbildning på forskarnivå. Nybörjare utan examen på grundnivå eller avancerad nivå (inte uttagen eller registrerad) ingår i uppgiften om personen har minst fyra registreringsterminer i svensk högskola varav den sista terminen är vid lärosätet där forskarstudierna påbörjats. Uppgiften beräknas, fr.o.m. 2011, endast för lärosäten med minst tio nybörjare i utbildning på forskarnivå. Uppgiften avser kalenderåret och anges i procent.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.