Forskning vid universitet och högskolor

Forskning vid universitet och högskolor

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats och korrigerats 2022-10-20. Tidigare redovisades Sophiahemmet högskolas publikationer som Södertörn högskolas publikationer. Vi har också förtydligat att endast monografier och samlingsverk (book och edited-book) ingår i publikationstyperna Böcker på svenska och Böcker på övriga språk. Förändringen innebär att outputtypen recensioner förflyttats till publikationstypen Övriga publikationer.

Forskare vid svenska lärosäten sprider och publicering forskningsresultat på flera olika sätt, exempelvis vetenskapliga tidskrifter, böcker och akademiska avhandlingar. Publiceringsmönster kan variera mellan forskningsämnesområden och förändras över tid. UKÄ:s statistik om vetenskapliga publikationer beskriver forskningsvolymen på svenska lärosäten mätt i form av publicerad forskningsoutput.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Lärosäte

Samlingsbegrepp som används för universitet och högskolor. Lärosätets namn avser namnet vid senaste statistikpublicering. En publikation tilldelas ett lärosäte om minst en upphovsperson angetts som verksam vid lärosätet vid publiceringstillfället. Detta innebär att summan av publikationer per lärosäte är större än det totala antalet publikationer.

Publikationstyp

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter utgörs av outputtyperna artikel i vetenskaplig tidskrift och forskningsöversiktsartikel som sakkunniggranskats.

Akademiska avhandlingar utgörs av outputtyperna doktorsavhandling samt licentiatavhandlingar.

Böcker på svenska utgörs av outputtyperna böcker, monografier och samlingsverk (book och edited-book), där språk för det huvudsakliga intellektuella innehållet är svenska (enligt ISO 639-2b).

Böcker på övriga språk utgörs av outputtyperna böcker, monografier och samlingsverk (book och edited-book), där språk för det huvudsakliga intellektuella innehållet inte är svenska (enligt ISO 639-2b).

Kapitel i samlingsverk är en självständig del av monografisk publikation, där författarskapet beskrivs och som ofta ingår ofta i samlingsverk.

Konferensbidrag utgörs av outputtyperna paper i proceeding, poster, proceeding (redaktörskap) samt övriga konferensbidrag.

Övriga publikationer utgörs av publicerad output som inte tillhör någon av outputtyperna som nämnts ovan.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

I Swepub och statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år. En publikation tilldelas samtliga forskningsämnesområde som angetts i masterposten i Swepub. Detta innebär att summan av publikationer per forskningsämnesområde är större än det totala antalet publikationer.

Uppgifterna för tidsserien 2012–2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal individer

Om en individ har anställning vid två eller fler lärosäten anses individen ha en delad tjänst. En individ räknas bara en gång. Om individen har flera tjänster räknas således individen till sin huvudsakliga tjänst, det vill säga den tjänst där de har högst tjänstgöringsomfattning.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal individer

Antal forskare (individer) som bytt lärosäte mellan två år.

En individ räknas bara en gång. Om individen har flera tjänster räknas således individen till sin huvudsakliga tjänst, det vill säga den tjänst där de har högst tjänstgöringsomfattning.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Tidigare/nuvarande anställningskategori

Vid byte av lärosäte redovisas individens huvudsakliga anställningskategori aktuellt år. En individ som var anställd som lektor vid ett lärosäte och som till nästkommande år rekryterats som professor vid ett annat lärosäte får kategorin: ”Lektorer-Professorer”.

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal och andel individer

Antal och andel forskare (individer) med enbart utländska examina. Det vill säga forskare som saknar utbildning i Sverige på såväl grund- och avancerad nivå som på forskarnivå.

Om en individ har anställningar inom flera redovisningskategorier räknas individen med en gång per kategori. Detta innebär att summan av individer per kategori är större än det totala antalet forskare med enbart utländska examina.

Vid beräkningar av antal forskare med enbart utländska examina har forskare inom konstnärliga ämnen exkluderats på grund av skillnader i behörighet och bedömningsgrunder för anställning enligt Högskoleförordningen.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Lärosäte

Samlingsbegrepp som används för universitet och högskolor.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Uppgifterna som avser 2022, och som publicerades 2023-05-17, korrigerades 2023-05-25. Den tidigare siffran för 2022 underskattade antal utan svenskt medborgarskap.

Antal och andel individer

Antal och andel forskare (individer) utan svenskt medborgarskap det år statistiken avser.

Om en individ har anställningar inom flera redovisningskategorier räknas individen med en gång per kategori. Detta innebär att summan av individer per kategori är större än det totala antalet forskare utan svenskt medborgarskap.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Lärosäte

Samlingsbegrepp som används för universitet och högskolor.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal och andel individer

Antal och andel adjungerade forskare (individer). En adjungerad forskare är en individ som har sin huvudsakliga anställning utanför högskolan och är deltidsanställd vid ett lärosäte.

Om en individ har anställningar inom flera redovisningskategorier räknas individen med en gång per kategori. Detta innebär att summan av individer per kategori är större än det totala antalet adjungerade.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Sidan publicerades den 8 januari 2026