Ekonomi

Lärosätenas verksamhet delas in i två områden: utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Alla intäkter och kostnader ska hänföras till något av dessa områden. Det enda undantaget är fortlöpande miljöanalys, som endast finns vid Sveriges lantbruksuniversitet och som där utgör ett tredje verksamhetsområde.

Utöver den ordinarie utbildnings- och forskningsverksamheten bedriver lärosätena även uppdrags­verksamhet. Inom utbildningsområdet handlar det om beställd utbildning och uppdragsutbildning. Lärosätena genomför också uppdragsforskning åt externa intressenter.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande pris.

Uppdragsforskning

Uppdragsforskning är avgiftsfinansierad forskning (inklusive bl.a. tekniskt utvecklingsarbete och utredningar) som utförs på uppdrag av en extern finansiär. I avtal regleras bl.a. uppdragsgivarens inflytande på verksamhetens planering och genomförande samt dispositionsrätten till forskningsresultaten.

Följande poster ingår: intäkter från företag i Sverige, kommuner och landsting, organisationer utan vinstsyfte i Sverige, statliga myndigheter, EU, medel från utlandet exkl. EU och övriga intäkter. Finansiella intäkter till uppdragsforskning redovisas från och med 2004. För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se intäkter från uppdragsforskning under indikatorn intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per intäktsslag.

Beställd utbildning

Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte i Sverige eller inom övriga EES. Uppgiften inkluderar också intäkter av kvalificerad utbildning och fr.o.m. 2009 utbildning som ett lärosäte utför inom ramen för yrkeshögskolan eller utbildning inom företagshälsovård för Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård.

Följande poster ingår (sedan 2004): intäkter från statliga myndigheter, organisationer utan vinstsyfte i Sverige och finansiella intäkter. Medel från utlandet redovisas sedan 2007. Intäkter från kommuner och landsting samt företag i Sverige redovisas från och med 2010. Före 2004 redovisades inte uppgifter om beställd utbildning per finansiär. För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se intäkter för beställd utbildning under indikatorn intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Uppdragsutbildning

Uppdragsutbildning avser utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild, för personer som uppdragsgivaren utser (enligt SFS 2002:760). Uppdragsgivare kan vara exempelvis statliga myndigheter eller enskilda företag och organisationer. Uppdragsutbildning kan även anordnas på uppdrag från annat lärosäte, exempelvis personalutbildning.

Följande poster ingår: intäkter från statliga myndigheter, organisationer utan vinstsyfte i Sverige, kommuner och landsting, företag i Sverige, intäkter från EU respektive medel från utlandet exkl. EU. Finansiella intäkter redovisas från och med 2004. Anslagsmedel redovisas från 1997 till och med 2001. För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se intäkter för uppdragsutbildning under indikatorn intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Avser lärosätets verksamhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning).

För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se indikatorn intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Forskning och utbildning på forskarnivå

Avser lärosätets verksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå enligt uppdrag i regleringsbrev (exkl. uppdragsforskning).

För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se indikatorn intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per intäktsslag.

Fortlöpande miljöanalys

Avser intäkter för fortlöpande miljöanalys som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid svenska lärosäten finansieras huvudsakligen genom statliga anslag. Därutöver bedriver lärosätena även uppdragsverksamhet i form av uppdragsutbildning och beställd utbildning. I utbildningsverksamheten förekommer också vissa bidragsintäkter och finansiella intäkter.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Avgiftsintäkter

Lärosäten har rätt att ta ut avgifter för delar av sin verksamhet, vilket regleras i avgiftsförordningen. Ett exempel är intäkter från försäljning av undervisningsmaterial, såsom kompendier. Fr.o.m. höstterminen 2011 ska lärosätena ta ut anmälnings- och studieavgifter av studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz.

Bidrag

Intäkter av bidrag erhållna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Finansiella intäkter

Denna post särredovisas fr.o.m. 2004. Uppgifterna är hämtade från resultaträkningarna och kan i enstaka fall avvika från den externa redovisningen. Finansiella intäkter ingår visserligen i intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fr.o.m. 2000 men det är oklart var de har redovisats innan 2004.

Intäkter från beställd utbildning m.m.

Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte i Sverige eller inom övriga EES. Uppgiften inkluderar också intäkter av kvalificerad utbildning och fr.o.m. 2009 utbildning som ett lärosäte utför inom ramen för yrkeshögskolan eller utbildning inom företagshälsovård för Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård.

Intäkter från uppdragsutbildning

Uppdragsutbildning avser utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild, för personer som uppdragsgivaren utser (enligt SFS 2002:760). Uppdragsgivare kan vara exempelvis statliga myndigheter eller enskilda företag och organisationer. Uppdragsutbildning kan även anordnas på uppdrag från annat lärosäte, exempelvis personalutbildning.

Anslagsintäkter

Direkta statsanslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (grundläggande högskoleutbildning t.o.m. 2006).

I posten ingår dels ramanslaget för utbildning enligt uppdrag i regleringsbrevet, dels övriga anslag till grundutbildning: ersättning för klinisk utbildning, premier för de statliga avtalsförsäkringarna (2001–2002, ingår fr.o.m. 2003 i grundutbildningsanslaget), vissa särskilda utgifter (t.o.m. 2003) samt övriga anslag.

OBS! Vissa anslagsmedel, exempelvis för särskilda utbildningssatsningar, återfinns bland bidrag. Medel under anslaget "Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m.", vars fördelning föreskrivs av regeringen men utbetalas som bidrag via Kammarkollegiet, återfinns under uppgiften Bidrag till utbildningen. I en sammanställning av lärosätenas totala intäkter av direkta statsanslag bör dessa medel ingå.

Uppgiftsinsamling

Uppgifter finns från och med budgetåret 1997 och framåt. Uppgifterna överensstämmer med årsredovisningarna och har samlats in direkt från lärosätena via den så kallade ekonomiska mallen.

Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå består av direkta statsanslag, intäkter i form av förbrukade medel från externa finansiärer och finansiella intäkter. Intäkterna från externa finansiärer delas in i bidragsintäkter, intäkter från uppdragsforskning och övriga avgiftsintäkter beroende på vilken typ av verksamhet som medlen finansierar.

I den ekonomiska statistiken redovisas uppgifter om forskningsmedlens ändamål (intäktsslag) och deras ursprung (finansiär). Det gör det möjligt att följa lärosätenas forskningsfinansiering både med avseende på utvecklingen av intäkter per finansiär och intäkternas struktur och sammansättning.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Avgiftsintäkter

Lärosäten har rätt att ta ut avgifter för delar av sin verksamhet, vilket regleras i avgiftsförordningen. Avgifterna kan avse antingen utbildning eller forskning. Ett exempel på avgifter till forskning är intäkter från konferenser.

Bidragsintäkter

Intäkter av bidrag för forskning och utbildning på forskarnivå (forskning och forskarutbildning t.o.m. 2007), erhållna utan krav på motprestation. Forskningsbidragen består vanligen av medel som utlysts och fördelats efter vetenskaplig prövning. Det innebär att medlen normalt är konkurrensutsatta, vilket exempelvis är fallet med forskningsrådens bidrag och bidrag från många privata stiftelser. Forskningsfinansierande organisationer kan också ge forskningsbidrag som inte varit utlysta för ansökan, och som därmed inte har varit konkurrensutsatta. En stor del av forskningsbidragen utgörs av statliga medel, men bidragen är till skillnad från statsanslagen tidsbegränsade.

Finansiella intäkter

Denna post särredovisas fr.o.m. 2004. Uppgifterna är hämtade från resultaträkningarna och kan i enstaka fall avvika från den externa redovisningen. Finansiella intäkter ingår visserligen i intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fr.o.m. 2000 men det är oklart var de har redovisats innan 2004.

Intäkter från uppdragsforskning

Uppdragsforskning är avgiftsfinansierad forskning (inklusive bl.a. tekniskt utvecklingsarbete och utredningar) som utförs på uppdrag av en extern finansiär. I avtal regleras bl.a. uppdragsgivarens inflytande på verksamhetens planering och genomförande samt dispositionsrätten till forskningsresultaten.

Anslagsintäkter

Avser direkta statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Statsanslaget består av olika delar. Huvuddelen utgörs av ett basanslag för forskning och utbildning på forskarnivå (inklusive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete) som utgår till de statliga universiteten och högskolorna under utbildningsdepartementet och vissa enskilda utbildningsanordnare med forskningsverksamhet.

Basfinansieringen var tidigare mer styrd och har haft olika benämningar under de senaste decennierna. Anslag till vetenskapsområden ersatte fakultetsanslagen 1999. Fr.o.m. 2009 ersätter basresurser de tidigare anslagsposterna för vetenskapsområden, ersättning för lokalhyra samt övriga forskningsmedel. Även flera andra anslagsposter har inkluderats i basresursen fr.o.m. 2009. Under posten redovisas samtliga anslagsposter under ramanslaget till forskning och forskarutbildning.

Sveriges lantbruksuniversitet får till skillnad från övriga statliga lärosäten ett samlat ramanslag som universitetet själv fördelar till utbildning respektive forskning. Uppgifterna om intäkter per verksamhetsområde i den ekonomiska statistiken bygger på universitetets redovisning av denna fördelning.

Högskolor utan vetenskapsområde erhåller sina direkta statsanslag ur anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Fr.o.m. 2012 erhåller dessa högskolor varsitt anslag för antingen Forskning och forskarutbildning/Konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete beroende på hur lärosätets anslagspost benämns.

Intäkter av ramanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå/konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete för universitet och högskolor. T.o.m. 2011 redovisades endast anslag till universitet och högskolor som tidigare tilldelats vetenskapsområde under denna post. Fr.o.m. 2012 redovisas även anslagen för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete till högskolor under denna post.

Följande poster ingår: Basresurs (fr.o.m. 2009), Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet (fr.o.m. 2009), Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet (fr.o.m. 2008), SLU. Följande poster fanns t.o.m. 2008: humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, medicinskt vetenskapsområde, naturvetenskapligt vetenskapsområde (inkl. IMI vid Stockholms universitet), tekniskt vetenskapsområde, ersättning för lokalhyror m.m., konstnärligt utvecklingsarbete vid universitet, övriga forskningsmedel, Botaniska trädgården (Göteborgs universitet), Kollegiet för samhällsforskning (Uppsala universitet), Sekretariatet för genusforskning (Göteborgs universitet), forskarskolor (2001—2003).

Övriga direkta statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå, exempelvis ur anslaget för forskning och konstnärlig utveckling vid vissa högskolor. Andra återkommande anslag under denna rubrik är ersättning för klinisk forskning, det så kallade ALF-anslaget.

Följande poster ingår: ersättning för klinisk forskning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, premier för de statliga avtalsförsäkringarna (2001 - 2002), vissa särskilda utgifter till forskning (t.o.m. 2004) samt övriga anslag.

OBS! Vissa direkta statsanslag återfinns bland bidrag. År 2009 fördelades samtliga tillkommande medel med anledning av förslagen i prop. 2008/09: 50 via Kammarkollegiet. Medel under anslaget "Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m.", vars fördelning föreskrivs av regeringen men utbetalas som bidrag via Kammarkollegiet, återfinns under uppgiften Bidrag till forskning/forskarutbildning från statliga myndigheter. För att få uppgift om lärosätenas totala intäkter av anslag bör även dessa medel inkluderas.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Budgetår
• Insamlingstid och källa: Uppgifterna överensstämmer med lärosätenas årsredovisningar och har samlats in via den så kallade ekonomiska mallen.

Forskning och utbildning på forskarnivå vid svenska lärosäten finansieras genom statliga anslag och externa medel. Den ekonomiska statistiken följer forsknings­finansieringen genom redovisning av lärosätenas forskningsintäkter, som till skillnad från kostnaderna kan fördelas per finansiär.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Den ekonomiska statistiken innehåller uppgifter från lärosätenas resultaträkningar. I statistiken redovisas verksamhetens intäkter och kostnader samt verksamhetsutfall. Det ekonomiska resultatet (årets kapitalförändring) påverkas också av uppbördsverksamheten och transfereringar samt resultat från andelar i dotter- och intresseföretag. Från och med 2004 finns uppgifter om resultaträkning per verksamhetsområde.

Verksamhetens intäkter utgörs av:

• Intäkter av anslag: Här redovisas hur mycket lärosätet har avräknat för sin verksamhet. Anslagen regleras via statsbudgeten. För enskilda utbildningsanordnare disponeras anslagen av Kammarkollegiet och är därför i teknisk mening inte anslag utan bidrag. För att möjliggöra totalsammanställningar väljer UKÄ att ändå gruppera dessa medel bland anslag.
• Intäkter av landstingsanslag (t.o.m. 2001): Utgörs av intäkter från landsting för utbildning och forskning som utförs av lärosätet.
• Intäkter av avgifter och andra ersättningar: Avgiftsintäkter som lärosätet får disponera fritt i verksamheten redovisas här. Andra ersättningar kan utgöras av reavinster från försäljning av anläggningstillgångar.
• Intäkter av bidrag: Delar av lärosätets verksamhet finansieras med bidrag från andra organisationer, t.ex. forskningsfinansierande myndigheter, stiftelser och fonder.
• Finansiella intäkter: Utgörs av ränteintäkter, valutakursvinster och avkastning från finansiella anläggningstillgångar som hänför sig till verksamheten.
  
  

Verksamhetens kostnader utgörs av:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter, försäkringar, m.m. för lärosätenas anställda återfinns här.
• Lokalkostnader: Lärosätenas kostnader för egna och förhyrda lokaler.
• Ersättning till landsting och kommuner för klinisk utbildning och forskning: Ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om samarbete kring läkarutbildning, medicinsk forskning samt tandläkarutbildning och odontologisk forskning.
  
  
• Övriga driftskostnader: Inbegriper de kostnader som inte täcks av andra poster i resultaträkningen.
• Finansiella kostnader: Utgörs av räntekostnader, valutakursförändringar och förluster från finansiella anläggningstillgångar som hänför sig till verksamheten.

Verksamhetsutfall:

Utgörs av skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader.

Årets kapitalförändring:

Posten visar respektive års kapitalförändring (det ekonomiska resultatet), vilket påverkar lärosätets balanserade kapitalförändring. Utöver verksamhetsutfallet ingår i årets kapitalförändring även uppbördsverksamhet, transfereringar och resultat från andelar i dotter- och intresseföretag.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Budgetår
• Insamlingstid och källa: Uppgifter finns från och med budgetåret 2004. Uppgifterna är hämtade från lärosätenas årsredovisningar via den så kallade ekonomiska mallen.

Den ekonomiska statistiken innehåller vissa uppgifter från lärosätenas balansräkningar. I statistiken ingår balanserad kapitalförändring, årets kapitalförändring, oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter.

Uppgifterna om balanserad kapitalförändring och årets kapitalförändring kan sammantagna användas som uppskattning av lärosätenas myndighetskapital.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Uppgifter från balansräkningen:

• Balanserad kapitalförändring: Balanserad kapitalförändring exklusive årets kapitalförändring.
• Årets kapitalförändring: Det ekonomiska resultatet, som påverkar lärosätets balanserade kapitalförändring. Utöver verksamhetsutfallet (skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader) ingår i årets kapitalförändring även uppbördsverksamhet, transfereringar och resultat från andelar i dotter- och intresseföretag.
• Oförbrukade bidrag: Inbetalda bidrag som ännu ej förbrukats. Beloppet utgör en skuld till finansiären.
• Upplupna bidragsintäkter: Påbörjad verksamhet som ännu ej ersatts. Beloppet utför en fordran på finansiären.

Uppgifter om balanserad kapitalförändring finns från och med 1997. Från och med 2011 redovisas balanserad kapitalförändring per verksamhetsområde – utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt fortlöpande miljöanalys. Vissa enskilda lärosäten redovisar inte balanserad kapitalförändring per verksamhetsområde.

Uppgifter om årets kapitalförändring finns från och med 1999 och redovisas per verksamhetsområde från och med 2004.

Om oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter finns uppgifter från och med 2004. Redovisning per verksamhetsområde från och med 2011.

Uppgiftsinsamling:

• Tidsperiod: Budgetår
• Insamlingstid och källa: Uppgifter för perioden 1997–2003 har UKÄ inhämtat från lärosätenas årsredovisningar. Fr.o.m. 2004 har lärosätena lämnat uppgifterna via den ekonomiska mallen.

UKÄ följer upp lärosätenas anslagsavräkning mot takbeloppen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I statistiken ingår uppgifter om takbelopp, det ekonomiska utfallet av helårsstudenter och helårsprestationer, utgående balans anslagssparande och sparade prestationer samt december­prestationer.

Resurstilldelningssystemet med takbelopp omfattar de statliga lärosätena, förutom Sveriges lantbruksuniversitet och Försvarshögskolan, samt Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Uppgifter för avräkning mot takbelopp:

• Takbelopp: Takbelopp enligt regleringsbrevet, den högsta ersättning för helårsprestationer och helårsstudenter som ett lärosäte sammantaget kan erhålla under ett budgetår.
• Utfall HST och HPR totalsumma: Beräknad total ersättning för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR). Här redovisas det belopp som årets utfall av helårsstudenter och helårsprestationer genererar.
• Utgående balans anslagssparande: Summa av outnyttjat takbelopp. Om lärosätet redovisar ett utfall i grundutbildningen som inte når upp till årets takbelopp kan outnyttjat takbelopp sparas för att användas under något/några där på följande budgetår. Maximalt tio procent av takbeloppet får sparas.
• Utgående balans sparade prestationer: Summa sparade helårsprestationer. Om lärosätet redovisar fler helårsprestationer än vad som ersätts inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till något/några där på följande budgetår för att då berättiga till ersättning. Högst tio procent av takbeloppet får sparas.
• Decemberprestationer: Avser prestationer från föregående budgetår.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Budgetår
• Insamlingstid och källa: Uppgifterna före 2004 har sammanställts från lärosätenas årsredovisningar. Fr.o.m. 2004 hämtas uppgifterna direkt från lärosätena via den ekonomiska mallen och överensstämmer med uppgifterna i årsredovisningarna.

Statens ersättning för lärosätenas utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras på registrerade studenter (omräknade till helårsstudenter, HST) och studenternas avklarade poäng (omräknade till helårsprestationer, HPR) inom olika utbildningsområden. Ersättningen är densamma för alla lärosäten som omfattas av systemet, men varierar mellan olika utbildningsområden.

Uppgifter om helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde enligt lärosätenas årsredovisningar:

• Helårsstudent (HST): Antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning under en viss period dividerat med 60. Studenter som avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs ska inte ingå i beräkningen.
• Helårsprestation (HPR): Summa avklarade högskolepoäng på en kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60.
• Utbildningsområde: Av regeringen fastställd indelning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (grundläggande högskoleutbildning t.o.m. 2007) som används för resursberäkning. Varje kurs klassas till ett eller flera utbildningsområden. Det utgår olika ersättningsbelopp beroende på vilket eller vilka utbildningsområden kursen tillhör.

I dessa uppgifter ingår endast de HST/HPR som avräknas mot takbeloppen, inklusive utlandsförlagd utbildning som högskolan ansvarar för och behörighets­givande förutbildning (s.k. basårsutbildning) samt högskoleintroducerande utbildning (s.k. collegeutbildning). Här ingår också HST för studenter på utbytesprogram vid utländskt lärosäte. I populationen ingår inte HST/HPR för kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare, uppdrags­utbildning, utbildning där särskilt bidrag har utgått och där det framgår att utbildningen inte ska avräknas mot anslag eller tillgodoräknad utbildning. Här ingår inte heller HST/HPR för studieavgiftsskyldiga studenter.

Helårsstudenter och helårsprestationer inom beställd utbildning redovisas här under beställande högskola. I lärosätenas årsredovisningar har utbildningsområden med samma ersättning ibland redovisats tillsammans. För Växjö universitet har helårsstudenter och helårsprestationer inom humaniora och samhällsvetenskap respektive naturvetenskap och teknik därför fördelats utifrån redovisad verksamhet i andra tabeller.

För uppgift om ersättningsbelopp för utbildning inom de olika utbildningsområden hänvisas till regleringsbrev som finns på Ekonomistyrningsverkets webbplats.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Uppgifterna avser budgetår och finns fr.o.m. budgetåret 2003.
• Insamling och källa: Uppgifterna har sammanställts av UKÄ från lärosätenas årsredovisningar.