En doktorand vid Lunds universitet anmäldes för plagiering till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) av sin tidigare huvudhandledare. När detta blev känt för lärosätet inleddes ett disciplinärende om vilseledande vid bedömning av studieprestation. Dekanen vid doktorandens fakultet beslutade också att ställa in disputationen och vilandeförklara disputationsärendet.

Läs beslutet Anmälan mot Lunds universitet angående vilandeförklaring av ett disputationsärende. Pdf, 474 kB.

Motiveringen av beslutet att ställa in disputationen visar att dekanen ansett att det var Npof:s bedömning av om plagiering förekommit eller inte som var avgörande för att doktorandens studieprestation skulle kunna bedömas. Lunds universitet uppgav i sitt yttrande till UKÄ att rektor avstod från vidare handläggning av disciplinärendet ”i enlighet med principen om att samma fråga inte ska prövas i flera olika instanser”. Samma princip åberopades i yttrandet som skäl för att ställa in disputationen.

UKÄ konstaterar att den prövning som skulle göras i ärendena inte avsåg samma sak. Det måste också tas hänsyn till att det var fråga om olika slags myndigheter som skulle tillämpa olika rättsregler. Npof skulle främst bedöma om plagieringen utgjorde oredlighet i forskning. Betygsnämnden skulle bedöma doktorandens studie­prestation. Disciplinnämnden skulle ta ställning till om doktoranden försökt att vilseleda när studieprestationen skulle bedömas.

En följd av detta är att en pågående prövning hos Npof inte hade hindrat att Lunds universitet prövade sina ärenden.

Trots att det inte fanns något formellt hinder mot att Lunds universitet prövade sina ärenden kan det hävdas att det vore olyckligt om universitetet och Npof kom fram till olika slutsatser. Ett ärende får dock vilandeförklaras endast om det är oundgängligen nödvändigt för att avgörandet ska grundas på ett tillfredsställande underlag. Som konstaterats var det i detta fall fråga om olika myndigheter som skulle tillämpa olika rättsregler och göra olika prövningar. Med hänsyn till det och till doktorandens intresse av och förvaltningslagens krav på snabb handläggning, ifrågasätter UKÄ att det var oundgängligen nödvändigt att vilandeförklara ärendena.

Med tanke på de komplicerade juridiska bedömningar och övriga överväganden som krävs på grund av de nationella regelverken, avstår UKÄ från att kritisera Lunds universitet. UKÄ utgår från att universitetet beaktar de uttalanden UKÄ gör i detta ärende i liknande fall i framtiden.