Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per intäktsslag

Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå består av direkta statsanslag, intäkter i form av förbrukade medel från externa finansiärer och finansiella intäkter. Intäkterna från externa finansiärer delas in i bidragsintäkter, intäkter från uppdragsforskning och övriga avgiftsintäkter beroende på vilken typ av verksamhet som medlen finansierar.

I den ekonomiska statistiken redovisas uppgifter om forskningsmedlens ändamål (intäktsslag) och deras ursprung (finansiär). Det gör det möjligt att följa lärosätenas forskningsfinansiering både med avseende på utvecklingen av intäkter per finansiär och intäkternas struktur och sammansättning.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Avgiftsintäkter
Lärosäten har rätt att ta ut avgifter för delar av sin verksamhet, vilket regleras i avgiftsförordningen. Avgifterna kan avse antingen utbildning eller forskning. Ett exempel på avgifter till forskning är intäkter från konferenser.

Bidragsintäkter
Intäkter av bidrag för forskning och utbildning på forskarnivå (forskning och forskarutbildning t.o.m. 2007), erhållna utan krav på motprestation. Forskningsbidragen består vanligen av medel som utlysts och fördelats efter vetenskaplig prövning. Det innebär att medlen normalt är konkurrensutsatta, vilket exempelvis är fallet med forskningsrådens bidrag och bidrag från många privata stiftelser. Forskningsfinansierande organisationer kan också ge forskningsbidrag som inte varit utlysta för ansökan, och som därmed inte har varit konkurrensutsatta. En stor del av forskningsbidragen utgörs av statliga medel, men bidragen är till skillnad från statsanslagen tidsbegränsade.

Finansiella intäkter
Denna post särredovisas fr.o.m. 2004. Uppgifterna är hämtade från resultaträkningarna och kan i enstaka fall avvika från den externa redovisningen. Finansiella intäkter ingår visserligen i intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fr.o.m. 2000 men det är oklart var de har redovisats innan 2004.

Intäkter från uppdragsforskning
Uppdragsforskning är avgiftsfinansierad forskning (inklusive bl.a. tekniskt utvecklingsarbete och utredningar) som utförs på uppdrag av en extern finansiär. I avtal regleras bl.a. uppdragsgivarens inflytande på verksamhetens planering och genomförande samt dispositionsrätten till forskningsresultaten.

Anslagsintäkter

Avser direkta statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Statsanslaget består av olika delar. Huvuddelen utgörs av ett basanslag för forskning och utbildning på forskarnivå (inklusive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete) som utgår till de statliga universiteten och högskolorna under utbildningsdepartementet och vissa enskilda utbildningsanordnare med forskningsverksamhet.

Basfinansieringen var tidigare mer styrd och har haft olika benämningar under de senaste decennierna. Anslag till vetenskapsområden ersatte fakultetsanslagen 1999. Fr.o.m. 2009 ersätter basresurser de tidigare anslagsposterna för vetenskapsområden, ersättning för lokalhyra samt övriga forskningsmedel. Även flera andra anslagsposter har inkluderats i basresursen fr.o.m. 2009. Under posten redovisas samtliga anslagsposter under ramanslaget till forskning och forskarutbildning.

Högskolor utan vetenskapsområde erhåller sina direkta statsanslag ur anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Fr.o.m 2012 erhåller dessa högskolor varsitt anslag för antingen Forskning och forskarutbildning/Konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete beroende på hur lärosätets anslagspost benämns.

Intäkter av ramanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå/konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete för universitet och högskolor. T.o.m. 2011 redovisades endast anslag till universitet och högskolor som tidigare tilldelats vetenskapsområde under denna post. Fr.o.m. 2012 redovisas även anslagen för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete till högskolor under denna post.

Följande poster ingår: Basresurs (fr.o.m. 2009), Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet (fr.o.m. 2009), Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet (fr.o.m. 2008), SLU. Följande poster fanns t.o.m. 2008: humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, medicinskt vetenskapsområde, naturvetenskapligt vetenskapsområde (inkl. IMI vid Stockholms universitet), tekniskt vetenskapsområde, ersättning för lokalhyror m.m., konstnärligt utvecklingsarbete vid universitet, övriga forskningsmedel, Botaniska trädgården (Göteborgs universitet), Kollegiet för samhällsforskning (Uppsala universitet), Sekretariatet för genusforskning (Göteborgs universitet), forskarskolor (2001—2003).

Övriga direkta statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå, exempelvis ur anslaget för forskning och konstnärlig utveckling vid vissa högskolor. Andra återkommande anslag under denna rubrik är ersättning för klinisk forskning, det så kallade ALF-anslaget.

Följande poster ingår: ersättning för klinisk forskning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, premier för de statliga avtalsförsäkringarna (2001 - 2002), vissa särskilda utgifter till forskning (t.o.m. 2004) samt övriga anslag.

OBS! Vissa direkta statsanslag återfinns bland bidrag. År 2009 fördelades samtliga tillkommande medel med anledning av förslagen i prop. 2008/09: 50 via Kammarkollegiet. Medel under anslaget "Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m.", vars fördelning föreskrivs av regeringen men utbetalas som bidrag via Kammarkollegiet, återfinns under uppgiften Bidrag till forskning/forskarutbildning från statliga myndigheter. För att få uppgift om lärosätenas totala intäkter av anslag bör även dessa medel inkluderas.

Uppgiftsinsamling
- Tidsperiod: Budgetår
- Insamlingstid och källa: Uppgifterna överensstämmer med lärosätenas årsredovisningar och har samlats in via den så kallade ekonomiska mallen.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per intäktsslag