Fokus kompetensförsörjning

I UKÄ:s temaprojekt Kompetensförsörjning belyses frågor som rör kompetensförsörjning med fokus på högre utbildning och arbetsmarknad. Projektet påbörjades i januari 2019 och pågår till slutet av 2020.

Samhället står inför stora utmaningar att lösa kompetensförsörjningen i framtiden. Skolans och vårdens kompetensbehov, men även andra delar av offentlig sektor samt näringslivet har betydande kompetensförsörjningsproblem. Det faktum att begreppet bristyrken används för allt fler delar av arbetsmarknaden visar på problematiken. Tillsammans har detta gjort att frågor som rör relationen mellan högre utbildning och arbetsmarknad har blivit alltmer aktuella. UKÄ har mot bakgrund av detta valt att satsa på temaprojektet Kompetensförsörjning som pågår mellan 2019 och 2020.

Ett övergripande syfte med temaprojektet är att öka kunskapen om högskolornas roll för kompetensförsörjningen i Sverige, både ur ett nationellt och ett regionalt perspektiv. Andra syften är att förstå om och hur högskolorna svarar upp mot arbetsmarknadens behov av högskoleutbildad kompetens samt hur individers möjligheter till vidareutbildning vid högskolan ser ut och vad livslångt lärande leder till.

Arbetet i temaprojektet kan delas in i två olika spår; arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade och individens behov av högskoleutbildning. I spåret Arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade ingår frågor rörande högskolans dimensionering och genomströmning, matchningen på arbetsmarknaden, kompetensförsörjningsbehoven inom offentlig sektor i synnerhet samt eventuella risker för överutbildning på vissa områden. I spåret Individens behov av högskoleutbildning ingår frågor om utbildningars ”utbildningspremie”, möjligheten att återkomma till högre utbildning senare i livet, att börja utbilda sig senare i livet, individers studiemönster, tillgängliga utbildningsformer m.m.

Publikationer inom ramen för temaprojektet

Sedan starten av temaprojektet har två statistiska analyser och en rapport publicerats:

1. Studenternas rörlighet inom Sverige, UKÄ, statistisk analys
Drygt hälften, 53 procent, av studenterna vid Sveriges lärosäten är regionalt rekryterade och kommer från de regioner som lärosätet ligger i. Men en ännu högre andel, 61 procent, bosätter sig i lärosätenas hemregioner efter examen. Trots att det är ett flöde av högskoleexaminerade till storstadsregionerna, och i synnerhet till Stockholm, bidrar lärosätena till den regionala kompetensförsörjningen genom ett inflöde av examinerade även till övriga regioner i landet. Kvinnor på lärar- och sjuksköterskeprogrammen och män på högskoleingenjörsprogram rekryteras i särskilt hög grad regionalt och bosätter sig också i hög utsträckning i lärosätenas hemregioner efter examen.

Läs mer och ladda ner analysen.

2. Framtidens behov av högskoleutbildade – Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035, UKÄ, rapport
Denna rapport, som utgår ifrån prognoser om framtida brist på högskoleutbildade inom bristyrken, illustrerar de utmaningar lärosätena står inför när det gäller dimensionering och rekrytering. Rapporten ger också en bild av den situation de offentliga verksamheterna kan komma att ställas inför. De 15 yrken som är analyserade i rapporten är bristyrken inom den offentliga sektorn som till exempel grundlärare, ämneslärare, yrkeslärare, specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

Läs mer och ladda ner rapporten.

3. Inkomster fem år efter examen, UKÄ statistisk analys
Olika examina från högskolan leder till väldigt olika inkomster. Fem år efter examen hade 25 procent av de med examen från läkarutbildningen inkomster över 600 000 kr per år medan bara 2 procent av de med examen från arbetsterapeututbildningen hade inkomster över 400 000 kr per år. Det finns också en tydlig könsskillnad i inkomster bland män och kvinnor som tagit samma examen. Kvinnor hade lägre inkomster på alla undersökta utbildningar. Utbildningar som leder till höga inkomster är inte nödvändigtvis mer populära. Det finns flera utbildningar som hade mycket lågt söktryck men som ändå ledde till höga inkomster. Det tydligaste exemplet på detta är högskoleingenjörsutbildningen.

Läs mer och ladda ner analysen.

På gång i temaprojektet

Inom ramen för temaprojektet pågår också flera projekt:

  • Hur värderas en forskarutbildning? En jämförande studie av individer födda 1970-1985 med och utan examen på forskarnivå
  • Utbildningspremie – Analys av arbetsmarknadens värdering av högskoleutbildning
  • Hur använder studenterna högskolan? – Ett kompetensförsörjningsperspektiv