Etablering för examinerade läsåret 2018/19

Här redovisar UKÄ uppgifter om etablering på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen på grundnivå eller avancerad nivå för läsåret 2018/19. Statistiken finns i en excelfil längre ner på sidan som du kan ladda ner.

Ett sätt att mäta hur högskoleutbildning motsvarar arbetslivets behov är att undersöka i vilken utsträckning de som tar en examen får ett arbete och etablerar sig på arbetsmarknaden. Här visar vi andelen etablerade 1–1,5 år efter examen för de som tog examen läsåret 2018/19. Uppföljningsåret är 2020, alltså det första pandemiåret.

Etableringsmåttet är relativt strikt och kräver att individerna är väl förankrade på arbetsmarknaden, se gärna faktarutan Vem räknas som etablerad.

En majoritet var etablerade

Av dem som tog ut en examen från högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå under läsåret 2018/19 var 84 procent etablerade på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen. Om man bara ser till andelen som var sysselsatta 1–1,5 år efter examen så är den betydligt högre, 98 procent.

Analysen visar att det första pandemiåret inte har haft stor påverkan på etableringen för personer med yrkesexamina och de med generella examina.

Vem räknas som etablerad?

För att definieras som etablerad på arbetsmarknaden krävs att individen uppfyller följande kriterier:

  • Personen är sysselsatt i november månad det aktuella uppföljningsåret enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret.
  • Den sammanräknade arbetsinkomsten under året ska överstiga 253 300 kronor (år 2020).
  • Det ska inte finnas några händelser som indikerar perioder av arbetslöshet (på heltid eller deltid) eller att personen varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Den definition av etablerad som används här är på många sätt snäv. Det är flera villkor som måste vara uppfyllda under uppföljningsåret för att en person ska räknas som etablerad, och definitionen avser personer som har en god ställning på arbetsmarknaden. Individer som tillhör gruppen etablerade har med andra ord haft en förhållandevis smidig övergång från utbildning till arbetslivet.

Populationen delas in i fyra kategorier utifrån hur stark ställning de har på arbetsmarknaden:

  • Etablerad: God ställning på arbetsmarknaden
  • Osäker: Relativt låg arbetsinkomst eller förekomst av arbetslöshet
  • Svag: Låg arbetsinkomst eller förekomst av heltidsarbetslöshet en stor del av året
  • Utanför: Ingen arbetsinkomst

Oförändrad etablering jämfört med förra läsåret

Etableringsgraden har förändrats över tid. Högst etableringsgrad sedan insamling av uppgifterna 1994/95 hade de examinerade 2016/17, 86 procent.

Av dem som tog ut en examen från högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå under läsåret 2018/19 var 84 procent etablerade på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen. Det betyder att de hade en god ställning på arbetsmarknaden. Andelen är oförändrad jämfört med examinerade läsåret innan. Etableringen var något lägre för kvinnor än män, men skillnaden har minskat jämfört med läsåret innan.

Förändringar i konjunkturen, liksom besparingar eller utbyggnader av den offentliga sektorn, kan leda till att det är lättare eller svårare att etablera sig ett visst år. Här spelar det förstås också roll om det råder brist på arbetskraft med viss kompetens eller examen.

Etableringsgrad (procent) 1–1,5 år efter examen totalt och för kvinnor och män som tog en examen läsåren 1994/95–2018/19.

De allra flesta var etablerade

De allra flesta som tog en examen läsåret 2018/19 var etablerade 1–1,5 år efter examen, andelen etablerade skiljer sig dock mellan examinerade med olika typer av examina, se tabell 1.

Etableringsgraden (procent) 1–1,5 år efter examen för examinerade med yrkesexamina, generella och konstnärliga examina läsåret 2018/19 samt läsåren 2015/16 – 2017/18

Av de examinerade hade 7 procent en osäker ställning på arbetsmarknaden, och bland dem var fler kvinnor än män. Det var också 6 procent som hade en svag ställning på arbetsmarknaden och det fanns ingen skillnad i andelen mellan kvinnor och män i den här gruppen. Andelen av de examinerade som stod utanför arbetsmarknaden blev 2 procent och där var fler män än kvinnor, se tabell 2.

Arbetsmarknadsställning (procent) 1–1,5 år efter examen för examinerade läsåret 2018/19

Hur svårt det är att etablera sig på arbetsmarknaden kan uttryckas som andelen av de examinerade som har svag arbetsmarknadsställning och andelen som står utanför arbetsmarknaden. Om de här två grupperna slås samman hade 8 procent svårt att etablera sig på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen, något högre för män än för kvinnor.

En detaljerad redovisning av etableringsgraden finns i webbtabeller. Webbtabellerna innehåller följande uppgifter och finns i slutet av denna sida.

  • Arbetsmarknadsställning för yrkesexamina fördelad på yrkesprogram och kön, 2018/19
  • Arbetsmarknadsställning för samtliga examina fördelad på lärosäte och kön, 2018/19
  • Etablerade på arbetsmarknaden fördelad på sektor, 2018/19
  • Etablerade på arbetsmarknaden för yrkesexamina per lärosäte och examensgrupp, 2018/19

Högst etablering för personer med yrkesexamina

För examinerade med yrkesexamina läsåret 2018/19 var etableringsgraden i genomsnitt 90 procent 1–1,5 år efter examen. För kvinnor var andelen 89 procent och för männen 91 procent.

Figur 2 visar etableringsgraden för de tio yrkesexamenprogram som hade flest examinerade 2018/19. Sjuksköterskeexamen och civilingenjörsexamen var de vanligaste yrkesexamina. 90 procent av de som tog en sjuksköterskeexamen och 92 procent av de som tog en civilingenjörsexamen var etablerade 1–1,5 år efter examen. Högst etableringsgrad (94 procent) hade de som tog en specialistsjuksköterskeexamen.

En detaljerad redovisning av etableringsgrader för personer med olika yrkesexamina finns i webbtabellerna, tabeller 1a, 1b och 1c.

Etableringsgrad (procent) för de tio yrkesexamina med flest examinerade, läsåret 2018/19

För generella examina var etableringsgraden högst inom hälso- och sjukvård samt social omsorg

För de som tog en generell examen 2018/19 var etableringsgraden 77 procent 1–1,5 år efter examen, en minskning med 2 procentenheter jämfört med läsåret innan. Högst etableringsgrad av de som tog en generell examen hade examinerade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, 83 procent. Kvinnors högsta etableringsgrad var för de som examinerades inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, 83 procent. För män var etableringsgraden högst för examinerade inom lant- och skogsbruk samt djursjukvård, 89 procent, se tabell 3.

Etableringsgrad (procent) 1–1,5 år efter examen för examinerade med generella examina läsåret 2018/19, uppdelad på ämnesinriktning. Etableringsgraden 1–1,5 år efter examen för läsåret 2017/18 redovisas i parentes.

Lägst etablering för de med konstnärliga examina jämfört med andra examenskategorier

För konstnärliga examina minskade etableringsgraden 1–1,5 är efter examen med 6 procentenheter till 35 procent för läsåret 2018/19 jämfört med examinerade läsåret innan, se tabell 4.

Etableringsgrad (procent) 1–1,5 år efter examen för examinerade med konstnärliga examina läsåret 2018/19. Etableringsgraden 1–1,5 år efter examen för läsåret 2017/18 redovisas i parentes.

Lägre etablering för examinerade med utländsk bakgrund

För examinerade läsåret 2018/19 med svensk bakgrund var etableringsgraden något högre än för de med utländsk bakgrund 1–1,5 år efter examen. Skillnaden i etableringsgrad var större för män (fem procentenheter) än för kvinnor, se tabellen nedan.

Etableringsgraden (procent) 1–1,5 år efter examen för de examinerade läsåret 2018/19, uppdelad på utländsk och svensk bakgrund. Etableringsgraden 1–1,5 år efter examen för läsåret 2017/18 redovisas i parentes

Kommunala sektorn störst

Av de examinerade läsåret 2018/19 som var etablerade 1–1,5 år senare fanns flest inom den kommunala sektorn. Detta skiljer sig från examinerade läsåret innan där den privata sektorn var störst.

För män dominerade dock den privata sektorn tydligt för examinerade läsåret 2018/19, se figur 3.

Antal etablerade 1–1,5 år efter examen för de examinerade läsåret 2018/19 fördelade på statlig, kommunal och privat sektor.