Utbildning på forskarnivå

Antal doktorandnybörjare per år och fördelat enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

Doktorandnybörjare i utbildningen på forskarnivå blir man det kalenderhalvår man för första gången rapporteras med en aktivitet om minst 1 procent. I perioden VT1999 – HT2010 var definitionen delvis en annan. Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om doktorandnybörjare enligt forskningsämnesindelning

Antal utländska doktorandnybörjare per år och enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

Doktorandnybörjare definieras som aktiva (minst 1 procent aktivitet).

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om utländska doktorandnybörjare enligt forskningsämnesindelning

Antal doktorandnybörjare (helårs) per år, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

Helårsdoktorander är antalet doktorander i utbildning på forskarnivå omräknat utifrån uppgiven aktivitetsgrad till helårspersoner. Doktorandnybörjare definieras som aktiva (minst 1 procent aktivitet) som gör sin första termin vid lärosätet och inte primärt nybörjare i ämnet.

Försörjningsformer är indelade enligt följande:
- Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.
- Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).
- Utbildningsbidrag (UBB)
- Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).
- Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)
- Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).
- Stipendier (STP)
- Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas
- En doktorand kan vara finansierad med en eller flera försörjningsformer under samma kalenderhalvår.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om doktorandnybörjare (helårs) enligt forskningsämnesindelning och per försörjningsform

Antal doktorander per hösttermin, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

Doktorander rapporteras som aktiva om man har minst 1 % aktivitet. Försörjningsformer är indelade enligt följande:
- Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.
- Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).
- Utbildningsbidrag (UBB)
- Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).
- Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)
- Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).
- Stipendier (STP)
- Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om doktorander enligt forskningsämnesindelning och försörjningsform

Antal doktorander (helårs) per år, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011. Antalet doktorander räknas om till doktorander (helårs) genom uppgiven aktivitetsgrad (minst 1 procent).

Försörjningsformer är indelade enligt följande:
- Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.
- Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).
- Utbildningsbidrag (UBB)
- Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).
- Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)
- Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).
- Stipendier (STP)
- Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om doktorander (helårs) enligt forskningsämnesindelning och försörjningsform

Antal utländska doktorander per termin och enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om utländska doktorander enligt forskningsämnesindelning

Antal doktorsexamina per år och fördelat enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12. ivå

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om doktorsexamina enligt forskningsämnesindelning

Antal licentiatexamina per år och fördelat enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om licentiatexamina enligt forskningsämnesindelning

Antal utländska forskarexaminerade per år, examen och forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011. Examen delas in i doktorsexamen och licentiatexamen.

Examen delas in i doktorsexamen och licentiatexamen. En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om forskarexamina avlagda av utländska doktorander enligt forskningsämnesindelning

Antal doktorsexaminerade per år som har en tidigare examen och fördelat enligt forskningsämne, se Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

Tidigare forskarexamen redovisas oberoende av vid vilken högskola eller inom vilket forskningsämne den är avlagd, utländska examina ska inte ingå. Tidigare examen delas upp i Licentiatexamen, doktorsexamen och ej tidigare examen.

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning). En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Till UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror och statistiken om doktorsexaminerade med tidigare forskarexamen enligt forskningsämnesindelning