Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Sökande och antagna

Förstahandssökande till yrkesexamensprogram

Antal behöriga förstahandssökande till yrkesexamensprogram per termin.

Individerna har i sitt förstahandsalternativ sökt till och uppfyller behörighetsvillkoren för ett program som leder till en yrkesexamen. De kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan.

Från och med 2004 avses endast sökande bosatta i Sverige (sökande med fullständiga personnummer). Utöver denna grupp finns ett antal sökande från andra länder (sökande med ofullständiga personnummer). Dessa ingår inte i redovisningen från och med 2004. Observera: I statistik om sökande och antagna som publicerats av UKÄ i andra sammanhang gäller istället att sökande med ofullständiga personnummer inte ingår i redovisningen från och med 2002. Därför kan uppgifter för 2002 och 2003 skilja sig något jämfört med statistik som publicerats i andra sammanhang.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 3). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR, tidigare VHS) samordnade antagningssystem NyA. Uppgifter t.o.m. höstterminen 2006 har inhämtas från de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen (H91 och LANT). Utbildningar till vilka antagningen skett utanför såväl NyA som (t.o.m. höstterminen 2006) de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Ett antal personer förekommer som behöriga förstahandssökande till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, dvs. antalet behöriga förstahandssökande till samtliga yrkesexamensprogram aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin. Innan 2003 anges dock ålder för det aktuella året (31 december) även för vårterminen.

Antagna till yrkesexamensprogram

Antal antagna till yrkesexamensprogram per termin.

Med antagna till yrkesexamensprogram avses personer som blivit erbjudna utbildningsplats på ett visst yrkesexamensprogram, vilket inte är liktydigt med att den antagna verkligen påbörjat utbildningen. De kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan.

Från och med 2004 avses endast antagna bosatta i Sverige (antagna med fullständiga personnummer). Utöver denna grupp finns ett antal antagna från andra länder (antagna med ofullständiga personnummer). Dessa ingår inte i redovisningen från och med 2004. Observera: I statistik om sökande och antagna som publicerats av UKÄ i andra sammanhang gäller istället att antagna med ofullständiga personnummer inte ingår i redovisningen från och med 2002. Därför kan uppgifter för 2002 och 2003 skilja sig något jämfört med statistik som publicerats i andra sammanhang.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 3). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR, tidigare VHS) samordnade antagningssystem NyA. Uppgifter till och med höstterminen 2006 har inhämtats från de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen (H91 och LANT). Utbildningar till vilka antagningen skett utanför såväl NyA som (t.o.m. höstterminen 2006) de centrala och lokala datoriserade antagningssystemen ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Ett antal personer förekommer som antagna till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till och blivit antagna i olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, det vill säga antalet antagna till samtliga yrkesexamensprogram aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin. Innan 2003 anges dock ålder för det aktuella året (31 december) även för vårterminen.

Förstahandssökande till generella program

Antal behöriga förstahandssökande till program som leder till en generell examen per termin.

Individerna har i sitt förstahandsalternativ sökt till och uppfyller behörighetsvillkoren för ett program som leder till en generell examen. Programmen består av en, för en viss högskola fastställd, kombination av kurser och har i denna redovisning grupperats till cirka 90 grupper. Grupperingen har gjorts enligt standarden för klassificering av svensk utbildning (SUN 2020). År 2019 har antal behöriga förstahandsökande kodats om enligt den nya SUN 2020-nomenklaturen. I samband med denna kodades även tidigare år om enligt SUN 2020.

De sökande kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan. Endast sökande med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Generella examina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Ett antal personer förekommer som behöriga förstahandssökande till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, dvs. antalet behöriga förstahandssökande till samtliga generella program aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifter om antal under 5 individer redovisas inte. Dessa antal visas som 0.

Antagna till generella program

Antal antagna till program som leder till en generell examen per termin.

Med antagna till generella program avses personer som blivit erbjudna utbildningsplats på ett visst program som leder till generell examen. Programmen består av en, för en viss högskola fastställd, kombination av kurser och har i denna redovisning grupperats till cirka 90 grupper. Grupperingen har gjorts enligt standarden för klassificering av svensk utbildning (SUN 2020). År 2019 har antal antagna kodats om enligt den nya SUN 2020-nomenklaturen. I samband med denna kodades även tidigare år om enligt SUN 2020.

De antagna kan tidigare ha varit studenter i den svenska högskolan. Endast antagna med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Att en person blivit erbjuden studieplats är inte liktydigt med att den antagna verkligen påbörjat utbildningen.

Generella examina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen antagna i riket.

Ett antal personer förekommer som antagna till mer än ett program. Detta beror på att de sökt till och blivit antagna i olika antagningsomgångar under samma termin. Totaluppgiften, det vill säga antalet antagna till samtliga generella program aktuell termin, är dock nettoräknad. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifter om antal under 5 individer redovisas inte. Dessa antal visas som 0.

Sökande utan tidigare högskolestudier

Behöriga sökande som ej varit registrerade på högskoleutbildning tidigare.

Individerna har sökt till och uppfyller behörighetsvillkoren för ett program eller en kurs på grundnivå eller avancerad nivå. De har inte varit studenter i den svenska högskolan vid något tidigare tillfälle. Endast sökande med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen sökande i riket.

Samma person kan ha sökt utbildningar på olika lärosäten och återfinns därmed i statistiken under samtliga dessa lärosäten. Uppgifterna för olika lärosäten kan därför inte summeras eftersom individer då kan dubbelräknas. Totaluppgiften är nettoräknad, dvs. varje individ förekommer där endast en gång. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (dvs. personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Söktryck till yrkesprogram

Antal behöriga förstahandssökande per antagen, oavsett tidigare högskolestudier.

De som har antagits på ett visst program behöver inte ha valt detta program som sitt förstahandsalternativ. Detta kan få till följd att söktrycket understiger 1 i de fall det finns färre förstahandssökande än antagna till ett program.

Söktryck till generella program

Avser antal behöriga förstahandssökande per antagen, oavsett tidigare högskolestudier. De som har antagits på ett visst program behöver inte ha valt detta program som sitt förstahandsalternativ. Detta kan få till följd att söktrycket understiger 1 i de fall det finns färre förstahandssökande än antagna till ett program.

Antagna utan tidigare högskolestudier

Antagna som ej varit registrerade på högskoleutbildning tidigare.

Individerna har antagits till ett program eller en kurs på grundnivå eller avancerad nivå. De har inte varit studenter i den svenska högskolan vid något tidigare tillfälle. Endast antagna med svenskt, fullständigt personnummer ingår.

Uppgifterna inhämtas ifrån Universitets- och högskolerådets (UHR) samordnade antagningssystem NyA. Utbildningar till vilka antagningen skett utanför NyA ingår ej. Uppgifter saknas därmed för vissa konstnärliga högskolor samt vissa övriga utbildningsanordnare som dock tillsammans står för en relativt liten del av den totala volymen antagna i riket.

Samma person kan ha blivit antagen på olika lärosäten och återfinns därmed i statistiken under samtliga dessa lärosäten. Uppgifterna för olika lärosäten kan därför inte summeras eftersom individer då kan dubbelräknas. Totaluppgiften är nettoräknad, det vill säga varje individ förekommer där endast en gång. För höstterminerna anges åldern för det aktuella året (det vill säga personens ålder den 31 december). För vårterminerna anges åldern för det föregående året (31 december) för att fånga åldern vid ansökningstillfället, alltså hösten innan aktuell vårtermin.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna i indikatorn kan skilja sig något jämfört med publicerade excel-tabeller vilket i huvudsak beror på att registren uppdateras kontinuerligt och uttagen gjorts vid olika tillfällen.

Nybörjare

Högskolenybörjare per studieform

Antal högskolenybörjare per studieform och termin. Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram. De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med vårterminen 2007 men särredovisas från och med höstterminen 2007.

Uppgifterna avser termin. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller studieform samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Högskolenybörjare per kommun

Antal högskolenybörjare per län och kommun samt per termin. En högskolenybörjare är en student som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning (sedan 1977). Län och kommun anger var den studerande var folkbokförd den 31 december året före påbörjandet av studierna.

Uppgifterna avser termin och kan summeras per högskola för att få antalet nya studenter (högskolenybörjare) per läsår eller budgetår. Summering av flera högskolor kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara högskolenybörjare vid mer än en högskola samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Vissa kommuner har under åren tillhört olika län vilket kan påverka jämförbarheten.

Nybörjare på yrkesexamensprogram

Nybörjare på yrkesexamensprogram per termin. Nybörjare på yrkesexamensprogram är studenter som för första gången är registrerad på något utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen. Student som byter högskola inom ramen för samma yrkesexamensprogram räknas inte till på nytt, men student som byter yrkesexamensprogram på samma högskola räknas på nytt. Det innebär att programnybörjare blir man bara en gång per yrkesexamensprogram oberoende av högskola och oberoende av eventuella byten av studieinriktning inom ramen för denna examen.

Från och med vårterminen 2021 kodas ULV- och VAL-studenter som övrig lärarutbildning. Det innebär att de syns som programnybörjare även om de tidigare betecknats som nybörjare på program mot gamla lärarexamen. Därför är det totala antalet programnybörjare något missvisande. En historisk justering kommer göras till kommande publicering.

Uppgifterna avser termin. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller program samma termin.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Nybörjare på högskola per studieform

Antalet nybörjare på högskola per studieform. En nybörjare på högskola eller högskolanybörjare är en student som aldrig tidigare varit registrerade vid den aktuella högskolan. På riksnivån anger uppgiften antalet studenter som registrerat sig vid en högskola som de tidigare inte varit registrerad vid. En högskolanybörjare kan men behöver inte vara högskolenybörjare (student som aldrig varit registrerad i den svenska högskolan).

Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram. De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med vårterminen 2007 men särredovisas från och med höstterminen 2007.

Uppgifterna avser termin. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller studieform samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Nybörjare på högskola per kommun

Antalet nybörjare på högskola per län och kommun samt per termin. En nybörjare på högskola eller högskolanybörjare är en student som aldrig tidigare varit registrerade vid den aktuella högskolan. På riksnivån anger uppgiften antalet studenter som registrerat sig vid en högskola som de tidigare inte varit registrerad vid. En högskolanybörjare kan men behöver inte vara högskolenybörjare (student som aldrig varit registrerad i den svenska högskolan). Län och kommun anger var den studerande var folkbokförd den 31 december året före påbörjandet av studierna.

Uppgifterna avser termin och kan summeras per högskola för att få antalet nya studenter per läsår eller år. Summering av flera högskolor kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola samma termin.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Vissa kommuner har under åren tillhört olika län vilket kan påverka jämförbarheten.

Nybörjare på lärarutbildning per läsår

Nybörjare på lärarutbildning är studenter som för första gången är registrerade på något utbildningsprogram som leder till en förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen eller ämneslärarexamen, eller en äldre lärarexamen av något slag. En student som byter lärosäte eller lärarprogram inom ramen för samma lärarutbildningsreform räknas inte som nybörjare på nytt. Om studenten tidigare har läst enligt äldre examensordningar räknas den däremot på nytt.

Brytpunkter för reformer är läsåren 2000/01 samt 2011/12. Av registertekniska skäl samt med anledning av att studenter kan ges anstånd med studierna, förekommer det nybörjare som registreras på studier enligt äldre examensordningar.

Studenter som läser en KPU enligt förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen registreras som nybörjare på program mot ämneslärarexamen. Studenter som studerar inom vidareutbildning för obehöriga lärare (VAL) enligt förordning (2011:689) registreras i viss utsträckning på lärarexamen (även efter 2010/11). Detsamma gäller studenter som studerar inom ULV enligt förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning

Uppgifterna avser läsår. Om uppgifterna summeras över flera läsår och reformer finns risk för dubbelräkning av individer.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Högskolenybörjare per studieform (läsår)

Antal högskolenybörjare per studieform och läsår. Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram. De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med läsåret 2006/7 men särredovisas från och med läsåret 2007/8.

Uppgifterna avser läsår. Summering utanför databasen kan medföra dubbelräkning eftersom en student kan vara nybörjare vid mer än en högskola eller studieform samma läsår.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Registrerade

Registrerade studenter

Antal registrerade studenter som har varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under den aktuella terminen.

Från och med 2007 finns fördelningen enligt ämnesklassificeringen (se Information om statistiken – Ämnen på grundnivå och avancerad nivå på UKÄ:s statistiksida), som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan också vara registrerade på mer än ett ämne eller högskola under samma termin och summering av uppgifter utanför databasen medför risk för dubbelräkning av individer.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Registrerade studenter på yrkesexamensprogram

Antal studenter som varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på en kurs som ingår i ett program som normalt leder till en viss yrkesexamen.

Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller budgetår eftersom individer då kan dubbelräknas. En student kan också förekomma på mer än ett program och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Registrerade studenter per studieform

Antal studenter som varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under den aktuella terminen.

Studieform avser kurs (som inte ingår i ett program) eller program fördelat på yrkesexamensprogram, högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram, masterprogram eller konstnärliga examensprogram.

De generella programmen (högskoleexamensprogram, kandidatexamensprogram, magisterexamensprogram och masterprogram) och konstnärliga programmen ingår i studieformen Övriga program fram till och med vårterminen 2007 men särredovisas från och med höstterminen 2007.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan även förekomma på mer än en högskola och studieform och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Registrerade studenter per utbildningsnivå

Antal studenter som varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under den aktuella terminen. Uppgifterna är fördelade per utbildningsnivå: Grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Ej klassad nivå utgörs av studenter som är registrerade på en kurs som inte kan hänföras varken till grundnivå eller avancerad nivå.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan även förekomma på mer än en högskola och utbildningsnivå och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Studenter med kursregistreringar efter omfattning

Tidigare har UKÄ kallat denna statistik för "Studenter med kursregistreringar omfattande minst 30 HP alt. mindre än 30 HP".

Antal studenter med kursregistreringar omfattande minst 30 högskolepoäng (HP) eller mindre än 30 högskolepoäng (HP). Antalet studenter omfattar samtliga studenter som har varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på en eller flera kurser som högskolan givit någon gång under den aktuella terminen.

Uppgifterna avser termin och kan inte summeras till läsår eller år eftersom studenter då kan dubbelräknas. En student kan även vara registrerad på mer än en högskola och summering utanför databasen medför risk för dubbelräkning av studenter.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Registrerade på basårsutbildningar

Antalet registrerade på basårsutbildningar under det aktuella läsåret.

Basårsutbildningar är en delmängd av behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar som, enligt Förordningen om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning (SFS 2018:1519), syftar till att rekrytera personer till högskoleutbildning och ska avse utbildning som ger behörighet eller introduktion till högskoleutbildning som börjar på grundnivå och vänder sig till nybörjare. I denna indikator ingår uppgifter från utbildningar som kunnat identifieras som basårsutbildning.

Förordning om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning (SFS 2018:1519) ersätter Förordning om högskoleintroducerande utbildning (SFS 2002:763) och Förordning om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2007:432), vilka upphävdes 1 januari 2019.

Registrerade studenter (läsår)

Antal registrerade studenter som har varit förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon kurs som högskolan givit under det aktuella läsåret.

Från och med 2007 finns fördelningen enligt ämnesklassificeringen (Se ”Ämnen på grundnivå och avancerad nivå”) som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp.

Uppgifterna avser läsår, en student kan vara registrerade på mer än ett ämne eller högskola under samma läsår och summering av uppgifter utanför databasen medför risk för dubbelräkning av individer.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Internationell studentmobilitet

Inresande nybörjare

Antal nya inresande studenter till Sverige per läsår fördelat på lärosäte, grupp och land. Omfattar inresande studenter som studerar vid ett svenskt lärosäte för första gången. Dessa studenter delas in i två grupper: utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor, och freemover-studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand. I gruppen nya inresande studenter ingår även studenter som studerar på distans från ett annat land.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med. För freemover-studenterna avser det medborgarskapsland för de studenter som angivit studier som grund för bosättning hos Migrationsverket och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades, alternativt födelseland för de studenter som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten. Okänt land anges då uppgift saknas, exempel kan vara studenter från övriga Norden eller ett EU/EES-land.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Inresande studenter

Antal inresande studenter till Sverige per läsår fördelat på lärosäte, grupp och land. Omfattar samtliga inresande studenter som studerar vid ett svenskt lärosäte. Dessa studenter delas in i två grupper: utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor och freemover-studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand. I gruppen inresande studenter ingår även studenter som studerar på distans från ett annat land.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med. För freemover-studenterna avser det medborgarskapsland de studenter som angivit studier som grund för bosättning hos Migrationsverket och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades, alternativt födelseland för de studenter som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten. Okänt land anges då uppgift saknas, exempel kan vara studenter från övriga Norden eller ett EU/EES-land.Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Inresande utbytesstudenter per program

Antal inresande utbytesstudenter till Sverige per läsår fördelat på lärosäte, utbytesprogram och land.

Uppgifter om utbytesprogram redovisas i tre grupperingar. Bilaterala program är ordnade inom ramen för samarbetsavtal mellan enskilda svenska och utländska universitet och högskolor. EU-program har EU inrättat för att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen, exempelvis Erasmus+ för studier och praktik i Europa (till EU-länderna samt Norge, Island, Liechtenstein, Makedonien och Turkiet). Det finns också ett begränsat antal Erasmusstipendier för studier i princip i samtliga övriga länder i världen. Nordplus är Nordiska ministerrådets ramprogram för samarbete mellan de fem nordiska länderna, de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland, samt de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med.Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Utresande studenter

Antal från Sverige utresande studenter per läsår fördelat på lärosäte, grupp och land. Land visas endast för gruppen utbytesstudenter och avser det land som utbyte sker med.Utresande studenter är svenska studenter som åker utomlands för att studera. Gruppen består utbytesstudenter och freemover-studenter. Utbytesstudenter deltar i utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet och högskolor. Freemover-studenter ordnar sina studier på egen hand och har studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Uppgifter om utbytesstudenter rapporteras av högskolorna via deras studiedokumentationssystem Ladok sedan 1996. De högskolor som inte rapporterar in via Ladok har lämnat uppgifter om utbytesstudenter från och med början av 2000-talet.Uppgifter om freemover-studenter rapporteras av CSN. Eftersom CSN inte har uppgifter om vilket svenskt lärosäte freemover-studenter tillhör så visas endast antalet utbytesstudenter vid fördelning på lärosäte. Freemover-studenter som reser utomlands för att studera utan studiemedel från CSN ingår inte i statistiken.

I tidigare statistiska publiceringar, från läsåret 2014/15 och bakåt, har svenska studenter som läser språkkurser utomlands ingått bland utresande studenter. Innan höstterminen 2015 klassificerades alla språkkurser som utbildning på eftergymnasial nivå, där huvuddelen dock inte gavs på högskolenivå. CSN ändrade nivåkodningen inför höstterminen 2015 och nu bedömer de innehållet i språkkurserna utefter om det är studier på gymnasienivå eller eftergymnasial nivå som ger högskolepoäng och bedrivs vid universitet och högskola. Därmed ingår inte längre de studenter som läser språkkurser som klassas som gymnasial nivå i redovisningen för något läsår.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Utresande utbytesstudenter per program

Antal från Sverige utresande studenter som deltar i utbytesprogram per läsår fördelat på lärosäte, utbytesprogram och land.

Utresande utbytesstudenter är svenska studenter som åker utomlands för att studera inom ramen för ett utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet eller högskolor. Uppgifter om utbytesstudenter rapporteras av högskolorna via studiedokumentationssystemet Ladok sedan 1996. De högskolor som inte rapporterar in via Ladok har lämnat uppgifter om utbytesstudenter från och med början av 2000-talet.

Uppgifter om utbytesprogram redovisas i tre grupperingar. Bilaterala program är ordnade inom ramen för samarbetsavtal mellan enskilda svenska och utländska universitet och högskolor. EU-program har EU inrättat för att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen, exempelvis Erasmus+ för studier och praktik i Europa (till EU-länderna samt Norge, Island, Liechtenstein, Makedonien och Turkiet). Det finns också ett begränsat antal Erasmusstipendier för studier i princip i samtliga övriga länder i världen. Nordplus är Nordiska ministerrådets ramprogram för samarbete mellan de fem nordiska länderna, de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland, samt de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Uppgifter om land avser för utbytesstudenter det land som utbytet sker med.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Examina och examinerade

Examina per läsår

Antal examina per läsår. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan (lärarexamina per läsår redovisas särskilt i en annan fråga).

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Examina per år

Antal examina per år. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan (lärarexamina per år redovisas särskilt i en annan fråga).

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Samtliga lärarexamina (läsår)

Samtliga utfärdade lärarexamina per läsår. Uppgifterna är fördelade på förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen, ämneslärarexamen samt lärarexamen, där lärarexamen innefattar examina enligt 2001 års reform och tidigare.

För grundlärarexamen och ämneslärarexamen är uppgifterna även indelade per inriktning enligt högskoleförordningen (1993:100) – bilaga 2. Lärarexamina enligt 2001 års reform och tidigare har fördelats på 11 olika områdesinriktningar.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Samtliga lärarexamina (år)

Samtliga utfärdade lärarexamina per år. Uppgifterna är fördelade på förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen, ämneslärarexamen samt lärarexamen, där lärarexamen innefattar examina enligt 2001 års reform och tidigare.

För grundlärarexamen och ämneslärarexamen är uppgifterna även indelade per inriktning enligt högskoleförordningen (1993:100) – bilaga 2. Lärarexamina enligt 2001 års reform och tidigare har fördelats på 11 olika områdesinriktningar.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Generella examina enligt SUN

Antal generella examina enligt SUN per läsår. Uppgiften är fördelad på högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen.

Inriktningar och huvudsakliga områden (huvudområden) har klassificerats till huvudområdesgrupper med utgångspunkt i svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2020). År 2019 har alla examina, även de äldre, kodats om enligt den nya SUN 2020-nomenklaturen.

Mer information om huvudområdesgrupper och SUN-klassificeringen (klicka på Information om statistiken och därefter på Huvudområden)

Se även informationen om SUN på SCB:s hemsida

De olika examina och kraven för en examen specificeras i högskoleförordningen, SFS 1993:100.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna avser antal examensbevis som utfärdats under den aktuella perioden. En person kan under samma år ta ut mer än en examen, till exempel en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Examinerade per år

Antal examinerade per år. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan.

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna är nettoräknade. Det innebär att en examinerad räknas en gång vid varje summeringsnivå. Exempelvis förekommer en person som under samma år har avlagt både en yrkesexamen och en generell examen en gång på totalnivån och en gång i examenskategorierna. Därmed summerar inte värdena för examenskategorierna till det totala antalet examinerade. Nettoräkningen gäller för varje summeringsnivå.

Examinerade per läsår

Antal examinerade per läsår. Uppgifterna redovisas efter examenskategori, som utgörs av generell examen, konstnärlig examen och yrkesexamen. Uppgifterna redovisas även efter examen och inriktning för de examina som har en sådan.

Examen utgörs av högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesbredd, magisterexamen (4-årig examen på grundläggande nivå som togs bort ur examensordningen 2007), magisterexamen (1-årig examen som infördes 2007), masterexamen och yrkesexamina enligt examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 2). Kategorin konstnärliga examina infördes 2007 och består av konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen.

Uppgifterna lämnas från respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifterna in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till de uppgifter som presenteras här.

Uppgifterna är nettoräknade. Det innebär att en examinerad räknas en gång vid varje summeringsnivå. Exempelvis förekommer en person som under samma år har avlagt både en yrkesexamen och en generell examen en gång på totalnivån och en gång i examenskategorierna. Därmed summerar inte värdena för examenskategorierna till det totala antalet examinerade. Nettoräkningen gäller för varje summeringsnivå.

Helårsstudenter (HST)

Helårsstudenter (HST) per studieform och ämnesgrupp

Antal helårsstudenter (HST) per studieform och läsår. Uppgifterna är även fördelade enligt ämnesklassificeringen som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning).

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsstudenter (HST) per utbildningsnivå och ämnesgrupp

Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsnivå och läsår. Uppgifterna är även fördelade enligt ämnesklassificeringen som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsstudenter (HST) per studieform och utbildningsnivå

Antalet helårsstudenter (HST) per studieform, utbildningsnivå och läsår. Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsstudenter (HST) per yrkesexamensprogram

Antal helårsstudenter per yrkesexamensprogram per läsår. Yrkesexamina specificeras i examensordningen (SFS 1993:100 bilaga 3).

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsstudenter (HST) i distansutbildning per studieform och utbildningsnivå

Antalet helårsstudenter (HST) i distansutbildning per studieform, utbildningsnivå och läsår. Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram. Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften avser all utbildning på distans på grundnivå och avancerad nivå. En student kan vara registrerad både på distansutbildning och campusutbildning samtidigt, i denna uppgift ingår dock bara den del som avser distansutbildning.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsstudenter (HST) i distansutbildning per utbildningsnivå och ämnesområde

Antal helårsstudenter (HST) i distansutbildning per utbildningsnivå, ämnesområde och läsår. Ämnesklassificeringen utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften avser all utbildning på distans på grundnivå och avancerad nivå. En student kan vara registrerad både på distansutbildning och campusutbildning samtidigt, i denna uppgift ingår dock bara den del som avser distansutbildning.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsstudenter (HST) i distansutbildning per studieform och ämnesområde

Antal helårsstudenter (HST) i distansutbildning per studieform, ämnesområde och läsår. Ämnesklassificeringen utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram. Uppgiften avser all utbildning på distans på grundnivå och avancerad nivå. En student kan vara registrerad både på distansutbildning och campusutbildning samtidigt, i denna uppgift ingår dock bara den del som avser distansutbildning.

Helårsstudenter utgörs av antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängsomfattning under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsprestationer (HPR)

Helårsprestationer (HPR) per studieform och ämnesområde

Antal helårsprestationer (HPR) per studieform, ämnesområde och läsår. Ämnesklassificeringen utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning). Uppgiften finns endast för Ladok-anslutna lärosäten.

Helårsprestation utgörs av summan av avklarade högskolepoäng under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsprestationer (HPR) per utbildningsnivå och ämnesgrupp

Antal helårsprestationer per utbildningsnivå och läsår. Uppgifterna är även fördelade enligt ämnesklassificeringen som utgörs av ämnesområde, ämnesdelområde och ämnesgrupp. Läs mer om klassificeringen här (klicka på Information om statistiken och därefter på Ämnen på grundnivå och avancerad nivå). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften finns endast för Ladok-anslutna lärosäten.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsprestation utgörs av summan av avklarade högskolepoäng under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Helårsprestationer (HPR) per studieform och utbildningsnivå

Antal helårsprestationer (HPR) per studieform, utbildningsnivå och läsår. Studieform utgörs av fristående kurser, generella program, konstnärliga program eller yrkesexamensprogram (i fristående kurser ingår även övriga program som ej leder till en examen enligt 2007 års studieordning). Utbildningsnivå utgörs av grundnivå, avancerad nivå eller ej klassad nivå. Uppgiften finns endast för Ladok-anslutna lärosäten.

Utbildningsnivå började användas från och med vårterminen 2008. Före dess redovisas alla helårsstudenter på ”Ej klassad nivå”. Efter vårterminen 2008 är betydelsen av ”Ej klassad nivå” de helårsstudenter i utbildning som inte går att hänföra till antingen grundnivå eller avancerad nivå.

Helårsprestation utgörs av summan av avklarade högskolepoäng under ett läsår dividerat med 60.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Nyckeltal

Examinerade från yrkesexamensprogram med tidigare examen

Uppgiften anger andelen av samtliga examinerade från yrkesexamensprogram per läsår som tidigare avlagt examen vid universitet/högskola i Sverige.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Förstagångsexaminerade

Med förstagångsexaminerade menas antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola per läsår. En förstagångsexaminerad har inte tidigare avlagt examen vid universitet/högskola i Sverige. Skillnaden mellan antalet avlagda examina och antalet första gången examinerade individer skiljer stort mellan olika lärosäten, bland annat beroende på skillnader i praxis när det gäller hanteringen i utfärdandet av examensbevis.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Förstagångsexaminerade (%)

Andel förstagångsexaminerade av samtliga examinerade per läsår. Med förstagångsexaminerade menas antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola per läsår. En förstagångsexaminerad har inte tidigare avlagt examen vid universitet/högskola i Sverige. Andelen skiljer sig stort mellan olika lärosäten, bland annat beroende på skillnader i praxis när det gäller hanteringen i utfärdandet av examensbevis.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Förstahandssökande (%) till yrkesexamensprogram

Andel av programnybörjarna på yrkesexamensutbildningar som började på den utbildning de hade valt i första hand. Uppgiften avser programnybörjare under läsåret och anges i procent. För alla programnybörjare, vilka fanns med som behöriga sökande i UHR:s antagningssystem, har undersökts om de har börjat på den utbildning de valde i första hand eller på ett lägre prioriterat alternativ. Den andel nybörjare på förstahandsval som redovisas är antalet nybörjare på förstahandsvalet av alla som fanns med i UHR:s antagningssystem.

Uppgift redovisas inte för de utbildningar där färre än 70 procent av programnybörjarna på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) finns med i UHR:s antagningssystem, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte för utbildningar där färre än 70 procent av programnybörjarna av ett visst kön på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) finns med i UHR:s system. Uppgift redovisas inte heller om det totala antalet programnybörjare på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) som sökt via UHR:s system är mindre än 20, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte om antalet programnybörjare av ett visst kön på den aktuella utbildningen (vid ett givet lärosäte) är mindre än 20.

Nyckeltalet är baserat på uppgifter som kommer ifrån UHR:s antagningssystem samt de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Genomsnittspoäng efter 3 år

I nyckeltalet definieras lärosätet av där studenten var registrerad under sin första termin. Om studenten varit registrerad på flera lärosäten under sin första termin väljs det lärosäte som studenten hade flest registreringspoäng på. Vid lika antal poäng så väljs ett av lärosätena slumpmässigt ut. En student representerar således bara ett lärosäte.

Poängen räknas sedan oavsett vilket lärosäte poängen tas på. Endast poäng på lärosäten anslutna till Ladok räknas med (samt Handelshögskolan från och med läsåret 2011/12).

Högskolanybörjare med högutbildade föräldrar (%)

Andel studenter med högutbildade föräldrar bland högskolanybörjare. Inresande studenter är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolanybörjare avses student som första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid ett visst lärosäte.

Med högutbildade föräldrar avses att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå har hämtats från Registret över befolkningens utbildning (UREG) och klassificerats enligt nivå i Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I första hand hämtas föräldrauppgifterna då nybörjarna var 12 år. Saknas det uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå vid denna ålder används istället uppgiften vid 13 års ålder och därefter vid 11 års ålder, 14 års ålder etc. enligt detta sicksackmönster för att komma så nära 12 års ålder som möjligt. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas utbildningsnivå som avgör om föräldrarna är högutbildade.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Högskolenybörjare med högutbildade föräldrar (%)

Andel studenter med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjare. Inresande studenter är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige. För uppgifterna per lärosäte innebär det således att beräkningen görs för nybörjare som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet och dessutom inte tidigare hade studerat vid något annat lärosäte (högskolenybörjarna vid ett lärosäte är således en delmängd av antalet som är nybörjare vid lärosätet).

Med högutbildade föräldrar avses att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå har hämtats från Registret över befolkningens utbildning (UREG) och klassificerats enligt nivå i Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I första hand hämtas föräldrauppgifterna då nybörjarna var 12 år. Saknas det uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå vid denna ålder används istället uppgiften vid 13 års ålder och därefter vid 11 års ålder, 14 års ålder etc. enligt detta sicksackmönster för att komma så nära 12 års ålder som möjligt. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas utbildningsnivå som avgör om föräldrarna är högutbildade.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Kurser med jämn könsfördelning (%)

Andelen kurser med jämn könsfördelning vid lärosätet. Uppgiften baseras på registrerade kurspoäng för kvinnor respektive män. Andelsuppgiften anger andel kurser av alla kurser vid lärosätet där andelen registrerade kurspoäng för kvinnor och män ligger inom intervallet 40-60 procent.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Kvarvarande år 2 (%)

Andel av högskolenybörjare som var registrerade på samma lärosäte följande läsår (inklusive inresande studenter och studenter med färre än 3 hp).

Medianålder för högskolenybörjare

Medianålder för högskolenybörjare per läsår. En högskolenybörjare är en student som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning (sedan 1977). Uppgiften redovisas om antalet högskolenybörjare är fler än 30.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Medianålder för nybörjare på yrkesexamensprogram

Medianåldern för nybörjare på yrkesexamensprogram (programnybörjare). Nybörjare på yrkesexamensprogram är studenter som för första gången är registrerad på något utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen. Student som byter högskola inom ramen för samma yrkesexamensprogram räknas inte till på nytt, men student som byter yrkesexamensprogram på samma högskola räknas på nytt. Det innebär att programnybörjare blir man bara en gång per yrkesexamensprogram oberoende av högskola och oberoende av eventuella byten av studieinriktning inom ramen för denna examen.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Nationell mobilitet

Uppgiften anger andel av högskolanybörjarna som föregående läsår studerade vid annat svenskt lärosäte. En nybörjare på högskola eller högskolanybörjare är en student som aldrig tidigare varit registrerade vid den aktuella högskolan. På riksnivån anger uppgiften andelen studenter som registrerat sig vid en högskola som de tidigare inte varit registrerad vid.

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Vissa kommuner har under åren tillhört olika län vilket kan påverka jämförbarheten.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Normalstudietid på yrkesexamensprogram

Andel av de examinerade från yrkesprogram som under läsåret har avlagt examen inom ”normalstudietid”. Normalstudietid är den nominella studietiden (antal högskolepoäng i examen) + en termin.

Nybörjare (%) på förstahandsval

Andel av högskolenybörjarna som började på den utbildning de hade valt i första hand. För alla högskolenybörjare på program under höstterminen vid respektive lärosäte, vilka fanns med som sökande i UHR:s antagningssystem, har man undersökt om de har börjat på den utbildning de valde i första hand eller på ett lägre prioriterat alternativ. Den andel nybörjare på förstahandsval som redovisas är antalet nybörjare på förstahandsvalet av alla som finns med i UHR:s system.

Uppgift redovisas inte för de lärosäten där färre än 70 procent av högskolenybörjarna finns med i UHR:s antagningssystem, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte där färre än 70 procent av högskolenybörjarna av det aktuella könet finns med i UHR:s antagningssystem. Uppgift redovisas inte heller om det totala antalet högskolenybörjare vid lärosätet som sökt via UHR:s system är mindre än 20, och könsuppdelade uppgifter redovisas inte om antalet högskolenybörjare vid lärosätet av det aktuella könet som sökt via UHR:s system är mindre än 20.

Nyckeltalet är baserat på uppgifter som kommer ifrån UHR:s antagningssystem samt de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Nybörjare på yrkesexamensprogram: andel med högutbildade föräldrar

Andel studenter med högutbildade föräldrar bland nybörjare på yrkesexamensprogram. De inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, program, lärosäte och kön.

Nybörjare på yrkesexamensprogram innebär att en student för första gången har registrerats på en kurs inom ett utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen.

Med högutbildade föräldrar avses att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå har hämtats från Registret över befolkningens utbildning (UREG) och klassificerats enligt nivå i Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I första hand hämtas föräldrauppgifterna då nybörjarna var 12 år. Saknas det uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå vid denna ålder används istället uppgiften vid 13 års ålder och därefter vid 11 års ålder, 14 års ålder etc. enligt detta sicksackmönster för att komma så nära 12 års ålder som möjligt. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas utbildningsnivå som avgör om föräldrarna är högutbildade

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utlandsstudier bland examinerade (%)

Andelen av samtliga examinerade ett visst läsår som under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers). Nyckeltalet ger en bild av hur stor andel av de examinerade som har en period av studier utomlands i sin utbildning. Uppgiften anges i procent.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utlandsstudier bland examinerade från yrkesexamensprogram (%)

Andel personer bland samtliga examinerade från yrkesexamensprogram ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utlandsstudier bland förstagångsexaminerade

Antal personer bland de som examinerades för första gången ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utlandsstudier bland förstagångsexaminerade från yrkesexamensprogram.

Antal personer bland de som examinerades för första gången från yrkesexamensprogram ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utlandsstudier bland samtliga examinerade

Antal personer bland samtliga examinerade ett visst läsår som någon gång under examensåret och de fem föregående läsåren har studerat utomlands (i utbytesprogram eller som freemovers).

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utländsk bakgrund (%) bland högskolanybörjare

Andel studenter med utländsk bakgrund bland högskolanybörjare. Högskolanybörjarna är under 65 år och de inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolanybörjare avses student som första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid ett visst lärosäte.

Med utländsk bakgrund avses personer som antingen är utrikes födda eller som är födda i Sverige men båda föräldrarna är utrikes födda. Utrikes födda personer som har två svenska föräldrar ingår dock inte i gruppen med utländsk bakgrund.

För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas bakgrund som avgör och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar ingår således i gruppen med utländsk bakgrund.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utländsk bakgrund (%) bland högskolenybörjare

Andel studenter med utländsk bakgrund bland högskolenybörjare. Högskolenybörjarna är under 65 år och de inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, lärosäte och kön.

Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige. För uppgifterna per lärosäte innebär det således att beräkningen görs för nybörjare som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet och dessutom inte tidigare hade studerat vid något annat lärosäte (högskolenybörjarna vid ett lärosäte är således en delmängd av antalet som är nybörjare vid lärosätet).

Med utländsk bakgrund avses personer som antingen är utrikes födda eller som är födda i Sverige men båda föräldrarna är utrikes födda. Utrikes födda personer som har två svenska föräldrar ingår dock inte i gruppen med utländsk bakgrund.

För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas bakgrund som avgör och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar ingår således i gruppen med utländsk bakgrund.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utländsk bakgrund (%) bland nybörjare på yrkesexamensprogram

Andel studenter med utländsk bakgrund bland nybörjare på yrkesexamensprogram. Nybörjarna är under 65 år och de inresande studenterna är exkluderade. Fördelningar finns för läsår, program, lärosäte och kön.

Nybörjare på yrkesexamensprogram innebär att en student för första gången har registrerats på en kurs inom ett utbildningsprogram som normalt leder till en viss yrkesexamen.

Med utländsk bakgrund avses personer som antingen är utrikes födda eller som är födda i Sverige men båda föräldrarna är utrikes födda. Utrikes födda personer som har två svenska föräldrar ingår dock inte i gruppen med utländsk bakgrund.

För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarnas bakgrund som avgör och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar ingår således i gruppen med utländsk bakgrund.

Av röjandeskäl visas inga uppgifter om antalet understiger 5 personer. Dessa antal visas som 0. Uppgifter som innehåller nollor kan också betyda att det inte finns några personer med högutbildade föräldrar, det vill säga noll procent av nybörjarna har högutbildade föräldrar.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Återkommande efter examen (%)

Andel av registrerade studenter (hösttermin) som återkom till studier efter att ha varit frånvarande minst tre sammanhängande terminer efter att ha avlagt examen. Frånvaron ska ha inletts precis efter att studenten avlagt examen. Uppgiften anges i procent. Uppgifterna per lärosäte uppger andel av registrerade studenter som var frånvarande minst tre sammanhängande terminer från alla lärosäten och inte bara det aktuella lärosätet.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Individer som deltagit i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Återkommande i utbildning (%)

Uppgifterna anger andel av de registrerade studenterna (höstterminen) som någon gång har varit frånvarande minst tre sammanhängande terminer. Uppgiften anges i procent

Uppgifterna lämnas ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Individer som deltar i uppdragsutbildning, basår, preparandutbildning i svenska eller kvalificerad yrkesutbildning ingår inte i dessa uppgifter.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Utbildning på forskarnivå

Nybörjare

Doktorandnybörjare enligt forskningsämnesindelning

Antal doktorandnybörjare per år och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Doktorandnybörjare i utbildningen på forskarnivå blir man det kalenderhalvår man för första gången rapporteras med en aktivitet om minst 1 procent. I perioden VT1999 – HT2010 var definitionen delvis en annan. Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Utländska doktorandnybörjare enligt forskningsämnesindelning

Antal utländska doktorandnybörjare per år och enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Doktorandnybörjare definieras som aktiva (minst 1 procent aktivitet).

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Doktorandnybörjare (helårs) enligt forskningsämnesindelning och per försörjningsform

Antal doktorandnybörjare (helårs) per år, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Helårsdoktorander är antalet doktorander i utbildning på forskarnivå omräknat utifrån uppgiven aktivitetsgrad till helårspersoner. Doktorandnybörjare definieras som aktiva (minst 1 procent aktivitet) som gör sin första termin vid lärosätet och inte primärt nybörjare i ämnet. Försörjningsformer är indelade enligt följande: - Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen. - Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ). - Utbildningsbidrag (UBB) - Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG). - Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)- Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH). - Stipendier (STP) - Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas - En doktorand kan vara finansierad med en eller flera försörjningsformer under samma kalenderhalvår.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Registrerade

Doktorander enligt forskningsämnesindelning och försörjningsform

Antal doktorander per hösttermin, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Doktorander rapporteras som aktiva om man har minst 1 % aktivitet. Försörjningsformer är indelade enligt följande:

• Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.

• Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).

• Utbildningsbidrag (UBB)

• Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).

• Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)

• Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).

• Stipendier (STP)

• Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Doktorander (helårs) enligt forskningsämnesindelning och försörjningsform

Antal doktorander (helårs) per år, försörjningsform och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida). Antalet doktorander räknas om till doktorander (helårs) genom uppgiven aktivitetsgrad (minst 1 procent).

Försörjningsformer är indelade enligt följande:

• Anställning som doktorand (DTJ) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen.

• Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (HTJ).

• Utbildningsbidrag (UBB)

• Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen (FTG).

• Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen (USL)

• Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen (AUH).

• Stipendier (STP)

• Övrigt – Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildningen på forskarnivå (ÖVR). Här anges exempelvis studiemedel alternativt försörjning saknas eller anställning som ej gäller utbildningen på forskarnivå, d.v.s. om försörjning enligt ovanstående alternativ saknas.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Utländska doktorander enligt forskningsämnesindelning

Antal utländska doktorander per termin och enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Examina

Doktorsexamina enligt forskningsämnesindelning

Antal doktorsexamina per år och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Licentiatexamina enligt forskningsämnesindelning

Antal licentiatexamina per år och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida)

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Forskarexamina avlagda av utländska doktorander enligt forskningsämnesindelning

Antal utländska forskarexaminerade per år, examen och forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida). Examen delas in i doktorsexamen och licentiatexamen.

Examen delas in i doktorsexamen och licentiatexamen. En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordning).

Utländska doktorander är personer från andra länder som är antagna till och bedriver utbildning på forskarnivå i Sverige. De har antingen beviljats uppehållstillstånd för studier mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades eller så är de utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1997.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Doktorsexaminerade med tidigare forskarexamen enligt forskningsämnesindelning

Antal doktorsexaminerade per år som har en tidigare examen och fördelat enligt forskningsämne, (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida).

Tidigare forskarexamen redovisas oberoende av vid vilken högskola eller inom vilket forskningsämne den är avlagd, utländska examina ska inte ingå. Tidigare examen delas upp i Licentiatexamen, doktorsexamen och ej tidigare examen.

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning). En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling (SFS 1993:100 bilaga 2 examensordning).

Uppgifterna finns fördelade på forskningsämne på 1-siffernivå från 1973 och fördelade på forskningsämne på 3- och 5-siffernivå från 2011.

Uppgifterna lämnas via respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje kalenderhalvår. Efter bearbetning och kontroll läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. Ålder beräknas per den 31/12.

Nyckeltal

Medelaktivitet, doktorander (ht)

Medelaktivitet bland alla doktorander under höstterminen.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Medianålder, doktorander (ht)

Medianålder på doktorander under höstterminen, d.v.s. mittersta åldersvärdet.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Rekrytering till utbildning på forskarnivå från egen högskola

Uppgiften avser andel av nybörjarna i utbildning på forskarnivå under kalenderåret som avlagt examen på grundnivå eller avancerad nivå vid det lärosäte där man påbörjar utbildning på forskarnivå. Nybörjare utan examen på grundnivå eller avancerad nivå (inte uttagen eller registrerad) ingår i uppgiften om personen har minst fyra registreringsterminer i svensk högskola varav den sista terminen är vid lärosätet där forskarstudierna påbörjats. Uppgiften beräknas, fr.o.m. 2011, endast för lärosäten med minst tio nybörjare i utbildning på forskarnivå. Uppgiften avser kalenderåret och anges i procent.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskolas studiedokumentationsregister till SCB varje termin. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Ekonomi

Ekonomi

Totala intäkter, översikt

Lärosätenas verksamhet delas in i två områden: utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Alla intäkter och kostnader ska hänföras till något av dessa områden. Det enda undantaget är fortlöpande miljöanalys, som endast finns vid Sveriges lantbruksuniversitet och som där utgör ett tredje verksamhetsområde.

Utöver den ordinarie utbildnings- och forskningsverksamheten bedriver lärosätena även uppdragsverksamhet. Inom utbildningsområdet handlar det om beställd utbildning och uppdragsutbildning. Lärosätena genomför också uppdragsforskning åt externa intressenter.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande pris.

Uppdragsforskning

Uppdragsforskning är avgiftsfinansierad forskning (inklusive bl.a. tekniskt utvecklingsarbete och utredningar) som utförs på uppdrag av en extern finansiär. I avtal regleras bl.a. uppdragsgivarens inflytande på verksamhetens planering och genomförande samt dispositionsrätten till forskningsresultaten.

Följande poster ingår: intäkter från företag i Sverige, kommuner och landsting, organisationer utan vinstsyfte i Sverige, statliga myndigheter, EU, medel från utlandet exkl. EU och övriga intäkter. Finansiella intäkter till uppdragsforskning redovisas från och med 2004. För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se intäkter från uppdragsforskning under indikatorn intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per intäktsslag.

Beställd utbildning

Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte i Sverige eller inom övriga EES. Uppgiften inkluderar också intäkter av kvalificerad utbildning och fr.o.m. 2009 utbildning som ett lärosäte utför inom ramen för yrkeshögskolan eller utbildning inom företagshälsovård för Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård.

Följande poster ingår (sedan 2004): intäkter från statliga myndigheter, organisationer utan vinstsyfte i Sverige och finansiella intäkter. Medel från utlandet redovisas sedan 2007. Intäkter från kommuner och landsting samt företag i Sverige redovisas från och med 2010. Före 2004 redovisades inte uppgifter om beställd utbildning per finansiär. För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se intäkter för beställd utbildning under indikatorn intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Uppdragsutbildning

Uppdragsutbildning avser utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild, för personer som uppdragsgivaren utser (enligt SFS 2002:760). Uppdragsgivare kan vara exempelvis statliga myndigheter eller enskilda företag och organisationer. Uppdragsutbildning kan även anordnas på uppdrag från annat lärosäte, exempelvis personalutbildning.

Följande poster ingår: intäkter från statliga myndigheter, organisationer utan vinstsyfte i Sverige, kommuner och landsting, företag i Sverige, intäkter från EU respektive medel från utlandet exkl. EU. Finansiella intäkter redovisas från och med 2004. Anslagsmedel redovisas från 1997 till och med 2001. För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se intäkter för uppdragsutbildning under indikatorn intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Avser lärosätets verksamhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning).

För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se indikatorn intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Forskning och utbildning på forskarnivå

Avser lärosätets verksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå enligt uppdrag i regleringsbrev (exkl. uppdragsforskning).

För mer detaljerade uppgifter om finansiär, se indikatorn intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per intäktsslag.

Fortlöpande miljöanalys

Avser intäkter för fortlöpande miljöanalys som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Intäkter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid svenska lärosäten finansieras huvudsakligen genom statliga anslag. Därutöver bedriver lärosätena även uppdragsverksamhet i form av uppdragsutbildning och beställd utbildning. I utbildningsverksamheten förekommer också vissa bidragsintäkter och finansiella intäkter.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Avgiftsintäkter

Lärosäten har rätt att ta ut avgifter för delar av sin verksamhet, vilket regleras i avgiftsförordningen. Ett exempel är intäkter från försäljning av undervisningsmaterial, såsom kompendier. Fr.o.m. höstterminen 2011 ska lärosätena ta ut anmälnings- och studieavgifter av studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz.

Bidrag

Intäkter av bidrag erhållna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Finansiella intäkter

Denna post särredovisas fr.o.m. 2004. Uppgifterna är hämtade från resultaträkningarna och kan i enstaka fall avvika från den externa redovisningen. Finansiella intäkter ingår visserligen i intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fr.o.m. 2000 men det är oklart var de har redovisats innan 2004.

Intäkter från beställd utbildning m.m.

Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte i Sverige eller inom övriga EES. Uppgiften inkluderar också intäkter av kvalificerad utbildning och fr.o.m. 2009 utbildning som ett lärosäte utför inom ramen för yrkeshögskolan eller utbildning inom företagshälsovård för Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård.

Intäkter från uppdragsutbildning

Uppdragsutbildning avser utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild, för personer som uppdragsgivaren utser (enligt SFS 2002:760). Uppdragsgivare kan vara exempelvis statliga myndigheter eller enskilda företag och organisationer. Uppdragsutbildning kan även anordnas på uppdrag från annat lärosäte, exempelvis personalutbildning.

Anslagsintäkter

Direkta statsanslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (grundläggande högskoleutbildning t.o.m. 2006).

I posten ingår dels ramanslaget för utbildning enligt uppdrag i regleringsbrevet, dels övriga anslag till grundutbildning: ersättning för klinisk utbildning, premier för de statliga avtalsförsäkringarna (2001–2002, ingår fr.o.m. 2003 i grundutbildningsanslaget), vissa särskilda utgifter (t.o.m. 2003) samt övriga anslag.

OBS! Vissa anslagsmedel, exempelvis för särskilda utbildningssatsningar, återfinns bland bidrag. Medel under anslaget "Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m.", vars fördelning föreskrivs av regeringen men utbetalas som bidrag via Kammarkollegiet, återfinns under uppgiften Bidrag till utbildningen. I en sammanställning av lärosätenas totala intäkter av direkta statsanslag bör dessa medel ingå.

Uppgiftsinsamling

Uppgifter finns från och med budgetåret 1997 och framåt. Uppgifterna överensstämmer med årsredovisningarna och har samlats in direkt från lärosätena via den så kallade ekonomiska mallen.

Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per intäktsslag

Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå består av direkta statsanslag, intäkter i form av förbrukade medel från externa finansiärer och finansiella intäkter. Intäkterna från externa finansiärer delas in i bidragsintäkter, intäkter från uppdragsforskning och övriga avgiftsintäkter beroende på vilken typ av verksamhet som medlen finansierar.

I den ekonomiska statistiken redovisas uppgifter om forskningsmedlens ändamål (intäktsslag) och deras ursprung (finansiär). Det gör det möjligt att följa lärosätenas forskningsfinansiering både med avseende på utvecklingen av intäkter per finansiär och intäkternas struktur och sammansättning.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Avgiftsintäkter

Lärosäten har rätt att ta ut avgifter för delar av sin verksamhet, vilket regleras i avgiftsförordningen. Avgifterna kan avse antingen utbildning eller forskning. Ett exempel på avgifter till forskning är intäkter från konferenser.

Bidragsintäkter

Intäkter av bidrag för forskning och utbildning på forskarnivå (forskning och forskarutbildning t.o.m. 2007), erhållna utan krav på motprestation. Forskningsbidragen består vanligen av medel som utlysts och fördelats efter vetenskaplig prövning. Det innebär att medlen normalt är konkurrensutsatta, vilket exempelvis är fallet med forskningsrådens bidrag och bidrag från många privata stiftelser. Forskningsfinansierande organisationer kan också ge forskningsbidrag som inte varit utlysta för ansökan, och som därmed inte har varit konkurrensutsatta. En stor del av forskningsbidragen utgörs av statliga medel, men bidragen är till skillnad från statsanslagen tidsbegränsade.

Finansiella intäkter

Denna post särredovisas fr.o.m. 2004. Uppgifterna är hämtade från resultaträkningarna och kan i enstaka fall avvika från den externa redovisningen. Finansiella intäkter ingår visserligen i intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fr.o.m. 2000 men det är oklart var de har redovisats innan 2004.

Intäkter från uppdragsforskning

Uppdragsforskning är avgiftsfinansierad forskning (inklusive bl.a. tekniskt utvecklingsarbete och utredningar) som utförs på uppdrag av en extern finansiär. I avtal regleras bl.a. uppdragsgivarens inflytande på verksamhetens planering och genomförande samt dispositionsrätten till forskningsresultaten.

Anslagsintäkter

Avser direkta statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Statsanslaget består av olika delar. Huvuddelen utgörs av ett basanslag för forskning och utbildning på forskarnivå (inklusive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete) som utgår till de statliga universiteten och högskolorna under utbildningsdepartementet och vissa enskilda utbildningsanordnare med forskningsverksamhet.

Basfinansieringen var tidigare mer styrd och har haft olika benämningar under de senaste decennierna. Anslag till vetenskapsområden ersatte fakultetsanslagen 1999. Fr.o.m. 2009 ersätter basresurser de tidigare anslagsposterna för vetenskapsområden, ersättning för lokalhyra samt övriga forskningsmedel. Även flera andra anslagsposter har inkluderats i basresursen fr.o.m. 2009. Under posten redovisas samtliga anslagsposter under ramanslaget till forskning och forskarutbildning.

Sveriges lantbruksuniversitet får till skillnad från övriga statliga lärosäten ett samlat ramanslag som universitetet själv fördelar till utbildning respektive forskning. Uppgifterna om intäkter per verksamhetsområde i den ekonomiska statistiken bygger på universitetets redovisning av denna fördelning.

Högskolor utan vetenskapsområde erhåller sina direkta statsanslag ur anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Fr.o.m. 2012 erhåller dessa högskolor varsitt anslag för antingen Forskning och forskarutbildning/Konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete beroende på hur lärosätets anslagspost benämns.

Intäkter av ramanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå/konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete för universitet och högskolor. T.o.m. 2011 redovisades endast anslag till universitet och högskolor som tidigare tilldelats vetenskapsområde under denna post. Fr.o.m. 2012 redovisas även anslagen för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete till högskolor under denna post.

Följande poster ingår: Basresurs (fr.o.m. 2009), Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet (fr.o.m. 2009), Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet (fr.o.m. 2008), SLU. Följande poster fanns t.o.m. 2008: humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, medicinskt vetenskapsområde, naturvetenskapligt vetenskapsområde (inkl. IMI vid Stockholms universitet), tekniskt vetenskapsområde, ersättning för lokalhyror m.m., konstnärligt utvecklingsarbete vid universitet, övriga forskningsmedel, Botaniska trädgården (Göteborgs universitet), Kollegiet för samhällsforskning (Uppsala universitet), Sekretariatet för genusforskning (Göteborgs universitet), forskarskolor (2001—2003).

Övriga direkta statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå, exempelvis ur anslaget för forskning och konstnärlig utveckling vid vissa högskolor. Andra återkommande anslag under denna rubrik är ersättning för klinisk forskning, det så kallade ALF-anslaget.

Följande poster ingår: ersättning för klinisk forskning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, premier för de statliga avtalsförsäkringarna (2001 - 2002), vissa särskilda utgifter till forskning (t.o.m. 2004) samt övriga anslag.

OBS! Vissa direkta statsanslag återfinns bland bidrag. År 2009 fördelades samtliga tillkommande medel med anledning av förslagen i prop. 2008/09: 50 via Kammarkollegiet. Medel under anslaget "Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m.", vars fördelning föreskrivs av regeringen men utbetalas som bidrag via Kammarkollegiet, återfinns under uppgiften Bidrag till forskning/forskarutbildning från statliga myndigheter. För att få uppgift om lärosätenas totala intäkter av anslag bör även dessa medel inkluderas.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Budgetår

• Insamlingstid och källa: Uppgifterna överensstämmer med lärosätenas årsredovisningar och har samlats in via den så kallade ekonomiska mallen.

Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå per finansiär

Forskning och utbildning på forskarnivå vid svenska lärosäten finansieras genom statliga anslag och externa medel. Den ekonomiska statistiken följer forskningsfinansieringen genom redovisning av lärosätenas forskningsintäkter, som till skillnad från kostnaderna kan fördelas per finansiär.Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Resultaträkning

Den ekonomiska statistiken innehåller uppgifter från lärosätenas resultaträkningar. I statistiken redovisas verksamhetens intäkter och kostnader samt verksamhetsutfall. Det ekonomiska resultatet (årets kapitalförändring) påverkas också av uppbördsverksamheten och transfereringar samt resultat från andelar i dotter- och intresseföretag. Från och med 2004 finns uppgifter om resultaträkning per verksamhetsområde.Verksamhetens intäkter utgörs av:

• Intäkter av anslag: Här redovisas hur mycket lärosätet har avräknat för sin verksamhet. Anslagen regleras via statsbudgeten. För enskilda utbildningsanordnare disponeras anslagen av Kammarkollegiet och är därför i teknisk mening inte anslag utan bidrag. För att möjliggöra totalsammanställningar väljer UKÄ att ändå gruppera dessa medel bland anslag.

• Intäkter av landstingsanslag (t.o.m. 2001): Utgörs av intäkter från landsting för utbildning och forskning som utförs av lärosätet.

• Intäkter av avgifter och andra ersättningar: Avgiftsintäkter som lärosätet får disponera fritt i verksamheten redovisas här. Andra ersättningar kan utgöras av reavinster från försäljning av anläggningstillgångar.

• Intäkter av bidrag: Delar av lärosätets verksamhet finansieras med bidrag från andra organisationer, t.ex. forskningsfinansierande myndigheter, stiftelser och fonder.

• Finansiella intäkter: Utgörs av ränteintäkter, valutakursvinster och avkastning från finansiella anläggningstillgångar som hänför sig till verksamheten.

Verksamhetens kostnader utgörs av:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter, försäkringar, m.m. för lärosätenas anställda återfinns här.

• Lokalkostnader: Lärosätenas kostnader för egna och förhyrda lokaler.

• Ersättning till landsting och kommuner för klinisk utbildning och forskning: Ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om samarbete kring läkarutbildning, medicinsk forskning samt tandläkarutbildning och odontologisk forskning.

• Övriga driftskostnader: Inbegriper de kostnader som inte täcks av andra poster i resultaträkningen.

• Avskrivningar.

• Finansiella kostnader: Utgörs av räntekostnader, valutakursförändringar och förluster från finansiella anläggningstillgångar som hänför sig till verksamheten.

Verksamhetsutfall:

Utgörs av skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader.Årets kapitalförändring:

Posten visar respektive års kapitalförändring (det ekonomiska resultatet), vilket påverkar lärosätets balanserade kapitalförändring. Utöver verksamhetsutfallet ingår i årets kapitalförändring även uppbördsverksamhet, transfereringar och resultat från andelar i dotter- och intresseföretag.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Budgetår

• Insamlingstid och källa: Uppgifter finns från och med budgetåret 2004. Uppgifterna är hämtade från lärosätenas årsredovisningar via den så kallade ekonomiska mallen.

Balansräkning

Den ekonomiska statistiken innehåller vissa uppgifter från lärosätenas balansräkningar. I statistiken ingår balanserad kapitalförändring, årets kapitalförändring, oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter.

Uppgifterna om balanserad kapitalförändring och årets kapitalförändring kan sammantagna användas som uppskattning av lärosätenas myndighetskapital.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Uppgifter från balansräkningen:

• Balanserad kapitalförändring: Balanserad kapitalförändring exklusive årets kapitalförändring.

• Årets kapitalförändring: Det ekonomiska resultatet, som påverkar lärosätets balanserade kapitalförändring. Utöver verksamhetsutfallet (skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader) ingår i årets kapitalförändring även uppbördsverksamhet, transfereringar och resultat från andelar i dotter- och intresseföretag.

• Oförbrukade bidrag: Inbetalda bidrag som ännu ej förbrukats. Beloppet utgör en skuld till finansiären.

• Upplupna bidragsintäkter: Påbörjad verksamhet som ännu ej ersatts. Beloppet utför en fordran på finansiären.

Uppgifter om balanserad kapitalförändring finns från och med 1997. Från och med 2011 redovisas balanserad kapitalförändring per verksamhetsområde – utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt fortlöpande miljöanalys. Vissa enskilda lärosäten redovisar inte balanserad kapitalförändring per verksamhetsområde.

Uppgifter om årets kapitalförändring finns från och med 1999 och redovisas per verksamhetsområde från och med 2004.

Om oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter finns uppgifter från och med 2004. Redovisning per verksamhetsområde från och med 2011.

Uppgiftsinsamling:

• Tidsperiod: Budgetår

• Insamlingstid och källa: Uppgifter för perioden 1997–2003 har UKÄ inhämtat från lärosätenas årsredovisningar. Fr.o.m. 2004 har lärosätena lämnat uppgifterna via den ekonomiska mallen.

Takbeloppsuppföljning

UKÄ följer upp lärosätenas anslagsavräkning mot takbeloppen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I statistiken ingår uppgifter om takbelopp, det ekonomiska utfallet av helårsstudenter och helårsprestationer, utgående balans anslagssparande och sparade prestationer samt decemberprestationer.

Resurstilldelningssystemet med takbelopp omfattar de statliga lärosätena, förutom Sveriges lantbruksuniversitet och Försvarshögskolan, samt Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Uppgifterna redovisas i tusental kronor och löpande priser.

Uppgifter för avräkning mot takbelopp:

• Takbelopp: Takbelopp enligt regleringsbrevet, den högsta ersättning för helårsprestationer och helårsstudenter som ett lärosäte sammantaget kan erhålla under ett budgetår.

• Utfall HST och HPR totalsumma: Beräknad total ersättning för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR). Här redovisas det belopp som årets utfall av helårsstudenter och helårsprestationer genererar.

• Utgående balans anslagssparande: Summa av outnyttjat takbelopp. Om lärosätet redovisar ett utfall i grundutbildningen som inte når upp till årets takbelopp kan outnyttjat takbelopp sparas för att användas under något/några där på följande budgetår. Maximalt tio procent av takbeloppet får sparas.

• Utgående balans sparade prestationer: Summa sparade helårsprestationer. Om lärosätet redovisar fler helårsprestationer än vad som ersätts inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till något/några där på följande budgetår för att då berättiga till ersättning. Högst tio procent av takbeloppet får sparas.

• Decemberprestationer: Avser prestationer från föregående budgetår.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Budgetår

• Insamlingstid och källa: Uppgifterna före 2004 har sammanställts från lärosätenas årsredovisningar. Fr.o.m. 2004 hämtas uppgifterna direkt från lärosätena via den ekonomiska mallen och överensstämmer med uppgifterna i årsredovisningarna.

Utfall: Helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) per utbildningsområde

Statens ersättning för lärosätenas utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras på registrerade studenter (omräknade till helårsstudenter, HST) och studenternas avklarade poäng (omräknade till helårsprestationer, HPR) inom olika utbildningsområden. Ersättningen är densamma för alla lärosäten som omfattas av systemet, men varierar mellan olika utbildningsområden.

Uppgifter om helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde enligt lärosätenas årsredovisningar:

• Helårsstudent (HST): Antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning under en viss period dividerat med 60. Studenter som avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs ska inte ingå i beräkningen.

• Helårsprestation (HPR): Summa avklarade högskolepoäng på en kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60.

• Utbildningsområde: Av regeringen fastställd indelning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (grundläggande högskoleutbildning t.o.m. 2007) som används för resursberäkning. Varje kurs klassas till ett eller flera utbildningsområden. Det utgår olika ersättningsbelopp beroende på vilket eller vilka utbildningsområden kursen tillhör.

I dessa uppgifter ingår endast de HST/HPR som avräknas mot takbeloppen, inklusive utlandsförlagd utbildning som högskolan ansvarar för och behörighetsgivande förutbildning (s.k. basårsutbildning) samt högskoleintroducerande utbildning (s.k. collegeutbildning). Här ingår också HST för studenter på utbytesprogram vid utländskt lärosäte. I populationen ingår inte HST/HPR för kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare, uppdragsutbildning, utbildning där särskilt bidrag har utgått och där det framgår att utbildningen inte ska avräknas mot anslag eller tillgodoräknad utbildning. Här ingår inte heller HST/HPR för studieavgiftsskyldiga studenter.

Helårsstudenter och helårsprestationer inom beställd utbildning redovisas här under beställande högskola. I lärosätenas årsredovisningar har utbildningsområden med samma ersättning ibland redovisats tillsammans. För Växjö universitet har helårsstudenter och helårsprestationer inom humaniora och samhällsvetenskap respektive naturvetenskap och teknik därför fördelats utifrån redovisad verksamhet i andra tabeller.

För uppgift om ersättningsbelopp för utbildning inom de olika utbildningsområden hänvisas till regleringsbrev som finns på Ekonomistyrningsverkets webbplats.

Uppgiftsinsamling

• Tidsperiod: Uppgifterna avser budgetår och finns fr.o.m. budgetåret 2003.

• Insamling och källa: Uppgifterna har sammanställts av UKÄ från lärosätenas årsredovisningar.

Personal

Personal

Personal (heltidsekvivalenter)

Antal anställda heltidsekvivalenter fördelat på anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Heltidsekvivalenter

Heltidsekvivalenter beräknas genom en summering av anställningens omfattning med hänsyn tagen till eventuell tjänstledighet. T.ex. om en person med en anställning på 50 % har tjänstledigt 50 %, blir antalet heltidsekvivalenter 0,25.

År

Uppgifterna avser oktober aktuellt mätår.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter, Annan forskande och undervisande personal, Doktorander, Administrativ personal, Bibliotekspersonal, Teknisk personal och Arvodister. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.

Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har också ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001–2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Personal (Individer)

Antal anställda individer fördelat på anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Antal individer

En person kan bara räknas med en gång per anställningskategori och universitet/högskola. Om en person har anställning vid två högskolor räknas personen med en gång på varje högskola men bara en gång på den aggregerade nivån samtliga universitet/högskolor. Samma sak gäller om en person har två anställningar inom olika kategorier, då räknas personen med en gång för varje anställningskategori, men bara en gång på den aggregerade nivån samtlig personal.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter, Annan forskande och undervisande personal, Doktorander, Administrativ personal, Bibliotekspersonal, Teknisk personal och Arvodister. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.

Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Personal (Individer) med forskarexamen

Antal anställda individer med forskarexamen fördelat på anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Antal individer

En person kan bara räknas med en gång per anställningskategori och universitet/högskola. Om en person har anställning vid två högskolor räknas personen med en gång på varje högskola men bara en gång på den aggregerade nivån samtliga universitet/högskolor. Samma sak gäller om en person har två anställningar inom olika kategorier, då räknas personen med en gång för varje anställningskategori, men bara en gång på den aggregerade nivån samtlig personal.

Forskarexamen

Uppgift om forskarexamen (doktorsexamen, licentiatexamen respektive annan forskarexamen) tas fram genom en sambearbetning med registret Befolkningens utbildning.

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng. En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling. Examina på forskarnivå regleras i högskoleförordningen (1993:100; bilaga 2 examensordning).

I ”annan forskarexamen” ingår främst utländska examina. Uppgifterna hämtas från en enkätundersökning som riktas till nyinvandrade och förs därefter in i registret Befolkningens utbildning.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter, Annan forskande och undervisande personal, Doktorander, Administrativ personal, Bibliotekspersonal, Teknisk personal och Arvodister. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.

Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Forskande och undervisande personal (heltidsekvivalenter), forskningsämnesindelning

Antal anställda heltidsekvivalenter inom den forskande och undervisande personalen fördelat per forskningsämnesområde och forskningsämnesgrupp (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida), anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Heltidsekvivalenter

Heltidsekvivalenter beräknas genom en summering av anställningens omfattning med hänsyn tagen till eventuell tjänstledighet. T.ex. om en person med en anställning på 50 % har tjänstledigt 50 %, blir antalet heltidsekvivalenter 0,25.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011. OBS! Imputerade värden för 2001-2011. Kan bara användas på aggregerad nivå.

Forskningsämnesområdena Humaniora och Lantbruksvetenskap bytte 2016 namn och går sedan dess under benämningarna Humaniora och konst respektive Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. I statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.

Uppgifter redovisas inte per forskningsämnesgrupp 2001-2011.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter och Annan forskande och undervisande personal. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.

Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har också ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Forskande och undervisande personal med forskarexamen (heltidsekvivalenter), forskningsämnesindelning

Antal anställda heltidsekvivalenter inom den forskande och undervisande personalen med forskarexamen fördelat per forskningsämnesområde och forskningsämnesgrupp (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida), anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Heltidsekvivalenter

Heltidsekvivalenter beräknas genom en summering av anställningens omfattning med hänsyn tagen till eventuell tjänstledighet. T.ex. om en person med en anställning på 50 % har tjänstledigt 50 %, blir antalet heltidsekvivalenter 0,25.

Forskarexamen

Uppgift om forskarexamen (doktorsexamen, licentiatexamen respektive annan forskarexamen) tas fram genom en sambearbetning med registret Befolkningens utbildning.

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng. En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling. Examina på forskarnivå regleras i högskoleförordningen (1993:100; bilaga 2 examensordning).

I ”annan forskarexamen” ingår främst utländska examina. Uppgifterna hämtas från en enkätundersökning som riktas till nyinvandrade och förs därefter in i registret Befolkningens utbildning.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen. OBS! Imputerade värden för 2001-2011. Kan bara användas på aggregerad nivå.

Forskningsämnesområdena Humaniora och Lantbruksvetenskap bytte 2016 namn och går sedan dess under benämningarna Humaniora och konst respektive Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. I statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Uppgifter redovisas inte per forskningsämnesgrupp 2001-2011.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter och Annan forskande och undervisande personal. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.

Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Forskande och undervisande personal (individer), forskningsämnesindelning

Antal anställda individer inom den forskande och undervisande personalen fördelat per forskningsämnesområde och forskningsämnesgrupp (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida), anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Antal individer

En person kan bara räknas med en gång per anställningskategori och universitet/högskola. Om en person har anställning vid två högskolor räknas personen med en gång på varje högskola, men bara en gång på den aggregerade nivån samtliga universitet/högskolor. Samma sak gäller om en person har två anställningar inom olika kategorier, då räknas personen med en gång för varje anställningskategori, men bara en gång på den aggregerade nivån samtlig personal.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen. OBS! Imputerade värden för 2001-2011. Kan bara användas på aggregerad nivå.

Forskningsämnesområdena Humaniora och Lantbruksvetenskap bytte 2016 namn och går sedan dess under benämningarna Humaniora och konst respektive Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. I statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Uppgifter redovisas inte per forskningsämnesgrupp 2001-2011.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter och Annan forskande och undervisande personal. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.

Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Forskande och undervisande personal med forskarexamen (individer), forskningsämnesindelning

Antal anställda individer inom den forskande och undervisande personalen med forskarexamen fördelat per forskningsämnesgrupp (se Information om statistiken – Forskningsämnen på UKÄ:s statistiksida), anställningskategori, kön och ålder.

Antal individer

En person kan bara räknas med en gång per anställningskategori och universitet/högskola. Om en person har anställning vid två högskolor räknas personen med en gång på varje högskola, men bara en gång på den aggregerade nivån samtliga universitet/högskolor. Samma sak gäller om en person har två anställningar inom olika kategorier, då räknas personen med en gång för varje anställningskategori, men bara en gång på den aggregerade nivån samtlig personal.

Forskarexamen

Uppgift om forskarexamen (doktorsexamen, licentiatexamen respektive annan forskarexamen) tas fram genom en sambearbetning med registret Befolkningens utbildning.

En licentiatexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar minst 120 poäng. En doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar 240 poäng, varav minst 120 poäng skall utgöra en avhandling. Examina på forskarnivå regleras i högskoleförordningen (1993:100; bilaga 2 examensordning).

I ”annan forskarexamen” ingår främst utländska examina. Uppgifterna hämtas från en enkätundersökning som riktas till nyinvandrade och förs därefter in i registret Befolkningens utbildning.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen. OBS! Imputerade värden för 2001-2011. Kan bara användas på aggregerad nivå.

Forskningsämnesområdena Humaniora och Lantbruksvetenskap bytte 2016 namn och går sedan dess under benämningarna Humaniora och konst respektive Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. I statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Uppgifter redovisas inte per forskningsämnesgrupp 2001-2011.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter och Annan forskande och undervisande personal. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.

Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Meriteringsanställda (heltidsekvivalenter)

Antal anställda heltidsekvivalenter med meriteringsanställning, fördelat efter typ av meriteringsanställning, forskningsämnesområde, forskningsämnesgrupp och kön.

Heltidsekvivalenter

Heltidsekvivalenter beräknas genom en summering av anställningens omfattning med hänsyn tagen till eventuell tjänstledighet. T.ex. om en person med en anställning på 50 % har tjänstledigt 50 %, blir antalet heltidsekvivalenter 0,25.

År

Uppgifterna avser oktober aktuellt mätår.

Typ av meriteringsanställning

Anställningskategorin meriteringsanställningar utgörs av tidsbegränsade anställningar som är avsedda att ge doktorsexaminerade möjlighet att meritera sig för en fortsatt karriär inom forskning och undervisning. Det finns tre olika typer av meriteringsanställningar; postdoktorer, biträdande lektorer och forskarassistenter. Därutöver finns ett fåtal övriga meriteringsanställningar.

Meriteringsanställningar har redovisats i statistiken från 2012 och framåt. För 2001–2011 har tidigare anställningskategorier kodats om, för att kunna visa antal meriteringsanställningar även för dessa år. Innan kategorin meriteringsanställningar infördes 2012 fanns kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer, som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal.

Arbetsgivarverket och fackliga företrädare slöt 2008 avtal om en tidsbegränsad anställning som postdoktor. Avtalet förnyades 2022 och innebär numera att universitet och högskolor kan anställa en postdoktor i minst två och högst tre år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl.

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som antingen har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande vetenskaplig kompetens. En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst under en tid på minst fyra och högst sex år, vilket bestäms av lärosätet före anställningen. Syftet med anställningen är att den anställda ska ha möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen. OBS! Imputerade värden för 2001–2011. Kan bara användas på aggregerad nivå. Forskningsämnesområdena Humaniora och Lantbruksvetenskap bytte 2016 namn och går sedan dess under benämningarna Humaniora och konst respektive Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. I statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen. Uppgifter redovisas inte per forskningsämnesgrupp 2001–2011.

Meriteringsanställda (individer)

Antal anställda individer med meriteringsanställning, fördelat efter typ av meriteringsanställning, forskningsämnesområde, forskningsämnesgrupp och kön.

Antal individer

En person kan bara räknas med en gång per anställningskategori och universitet/högskola. Om en person har anställning vid två högskolor räknas personen med en gång på varje högskola, men bara en gång på den aggregerade nivån samtliga universitet/högskolor. Samma sak gäller om en person har två anställningar inom olika kategorier, då räknas personen med en gång för varje anställningskategori, men bara en gång på den aggregerade nivån samtlig personal.

År

Uppgifterna avser oktober aktuellt mätår.

Typ av meriteringsanställning

Anställningskategorin meriteringsanställningar utgörs av tidsbegränsade anställningar som är avsedda att ge doktorsexaminerade möjlighet att meritera sig för en fortsatt karriär inom forskning och undervisning. Det finns tre olika typer av meriteringsanställningar; postdoktorer, biträdande lektorer och forskarassistenter. Därutöver finns ett fåtal övriga meriteringsanställningar.

Anställningskategorin meriteringsanställningar har redovisats i statistiken från 2012 och framåt. För 2001–2011 har tidigare anställningskategorier kodats om, för att kunna visa antal meriteringsanställningar även för dessa år. Innan kategorin meriteringsanställningar infördes 2012 fanns kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer, som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal.

Arbetsgivarverket och fackliga företrädare slöt 2008 avtal om en tidsbegränsad anställning som postdoktor. Avtalet förnyades 2022 och innebär numera att universitet och högskolor kan anställa en postdoktor i minst två och högst tre år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl.

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som antingen har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande vetenskaplig kompetens. En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst under en tid på minst fyra och högst sex år, vilket bestäms av lärosätet före anställningen. Syftet med anställningen är att den anställda ska ha möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen. OBS! Imputerade värden för 2001–2011. Kan bara användas på aggregerad nivå. Forskningsämnesområdena Humaniora och Lantbruksvetenskap bytte 2016 namn och går sedan dess under benämningarna Humaniora och konst respektive Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. I statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen. Uppgifter redovisas inte per forskningsämnesgrupp 2001–2011.

Anställningsform (Individer)

Antal anställda (individer) per år fördelat på anställningsform, tidsbegränsningsgrund, anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Antal individer

En person kan bara räknas med en gång per anställningskategori och universitet/högskola. Om en person har anställning vid två högskolor räknas personen med en gång på varje högskola men bara en gång på den aggregerade nivån samtliga universitet/högskolor. Samma sak gäller om en person har två anställningar inom olika kategorier, då räknas personen med en gång för varje anställningskategori, men bara en gång på den aggregerade nivån samtlig personal.

År

Uppgifterna avser oktober aktuellt mätår.

Anställningsform

Avser tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning. Variabeln samlas in från 2008.

Tidsbegränsningsgrund

De tidsbegränsade anställningarna är fördelade efter Allmän visstidsanställning enligt 5§ LAS, Vikariat enligt 5§ LAS samt Övriga tidsbegränsade anställningar. Tidsbegränsade anställningar för säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 68 år enligt 5§ LAS anges som ”Övriga tidsbegränsade anställningar”. Visstidsanställningar enligt högskoleförordningen och kollektivavtal anges som ”Övriga tidsbegränsade anställningar”.

Variabeln samlas in från och med 2016. År 2016 gjordes en separat insamling. Från och med 2017 integrerades variabeln i undersökningen om personal vid universitet och högskolor. För de anställningar med tid-, dag- eller veckolön där uppgift om tidsbegränsningsgrund saknades imputerades uppgiften som "Övriga tidsbegränsade anställningar". År 2018 beslutade UKÄ att ingen imputering skulle ske, därför anges de som "tomma". Från och med 2019 har alla en uppgift som lärosätet själva angett.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter, Annan forskande och undervisande personal, Doktorander, Administrativ personal, Bibliotekspersonal, Teknisk personal och Arvodister. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer. Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Anställningsform (heltidsekvivalenter)

Antal anställda (heltidsekvivalenter) per år fördelat på anställningsform, tidsbegränsningsgrund, anställningskategori, kön och åldersgrupp.

Heltidsekvivalenter

Heltidsekvivalenter beräknas genom en summering av anställningens omfattning med hänsyn tagen till eventuell tjänstledighet. T.ex. om en person med en anställning på 50 % har tjänstledigt 50 %, blir antalet heltidsekvivalenter 0,25.

År

Uppgifterna avser oktober aktuellt mätår.

Anställningsform

Avser tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning. Variabeln samlas in från 2008.

Tidsbegränsningsgrund

De tidsbegränsade anställningarna är fördelade efter Allmän visstidsanställning enligt 5§ LAS, Vikariat enligt 5§ LAS samt Övriga tidsbegränsade anställningar. Tidsbegränsade anställningar för säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 68 år enligt 5§ LAS anges som ”Övriga tidsbegränsade anställningar”. Visstidsanställningar enligt högskoleförordningen och kollektivavtal anges som ”Övriga tidsbegränsade anställningar”.

Variabeln samlas in från och med 2016. År 2016 gjordes en separat insamling. Från och med 2017 integrerades variabeln i undersökningen om personal vid universitet och högskolor. För de anställningar med tid-, dag- eller veckolön där uppgift om tidsbegränsningsgrund saknades imputerades uppgiften som "Övriga tidsbegränsade anställningar". År 2018 beslutade UKÄ att ingen imputering skulle ske, därför anges de som "tomma". Från och med 2019 har alla en uppgift som lärosätet själva angett.

Anställningskategorier

Från och med 2012 redovisas personalen i följande anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar, Adjunkter, Annan forskande och undervisande personal, Doktorander, Administrativ personal, Bibliotekspersonal, Teknisk personal och Arvodister. Meriteringsanställningar avser dem som är anställda som forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer. Annan forskande och undervisande personal avser övriga anställda med forskande och undervisande uppgifter och består till stor del av forskare och forskningsassistenter.

Det som ändrats från 2012 är att kategorin meriteringsanställning har tillkommit. Den består av den tidigare kategorin forskarassistenter (som inkluderade biträdande lektorer) samt postdoktorer som tidigare tillhörde kategorin annan forskande och undervisande personal. Kategorin annan forskande och undervisande personal har också ändrats och inkluderar sedan 2012 teknisk och administrativ personal med forskande eller undervisande arbetsuppgifter (dvs. anställningen har en koppling till ett forskningsämne), samt gäst- och timlärare.

I statistikdatabasen har anställningskategorierna 2001-2011 kodats om i enlighet med de anställningskategorier som används från 2012.

Åldersgrupper

Personalen är fördelad efter följande åldersgrupper: 16-34, 35-44, 45-49, 50-54, 55-59 samt 60 år och däröver.

Nyckeltal

Disputerad (%) forskande och undervisande personal

Uppgiften avser antalet disputerade forskande och undervisande personal enligt SCB:s utbildningsregister i relation till antalet forskande och undervisande personal, exklusive forskarstuderande anställda som doktorander och anställda med okänd utbildningsbakgrund, i procent. Uppgiften avser helårspersoner. Andelen disputerade lärare varierar mycket mellan lärosätena beroende bl.a. på verksamhetens inriktning. Så är t.ex. andelen disputerade lärare vid de konstnärliga högskolorna låg, eftersom högskoleförordningen föreskriver annan behörighet för anställning vid dessa högskolor. Vidare är andelen disputerade lärare i regel lägre vid de nya högskolorna än vid de gamla universiteten. I den forskande och undervisande personalen ingår professorer, lektorer, meriteringsanställningar, adjunkter, annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen samt annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen. I den forskande och undervisande personalen ingår därutöver personal inom anställningskategorierna administrativ personal, bibliotekspersonal, teknisk personal och arvodister som i sin anställning har forskande och/eller undervisande uppgifter.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskola. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Professorer (%) av forskande och undervisande personal

Uppgiften avser andel professorer av all forskande och undervisande personal senaste kalenderår, exklusive forskarstuderande anställda som doktorander, i procent. Uppgiften avser helårspersoner. I den forskande och undervisande personalen ingår professorer, lektorer, meriteringsanställningar, adjunkter, annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen samt annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen. I den forskande och undervisande personalen ingår därutöver personal inom anställningskategorierna administrativ personal, bibliotekspersonal, teknisk personal och arvodister som i sin anställning har forskande och/eller undervisande uppgifter.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskola. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter. I vissa fall samkörs uppgifter med andra register för att ta fram nyckeltalet.

Tidsbegränsat anställda bland forskande och undervisande personal (%)

Uppgiften avser andel med tidsbegränsad anställning av all forskande och undervisande personal senaste kalenderår, exklusive forskarstuderande anställda som doktorander, i procent. Uppgiften avser heltidsekvivalenter. I den forskande och undervisande personalen ingår professorer, lektorer, meriteringsanställningar, adjunkter, annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen samt annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen. I den forskande och undervisande personalen ingår därutöver personal inom anställningskategorierna administrativ personal, bibliotekspersonal, teknisk personal och arvodister som i sin anställning har forskande och/eller undervisande uppgifter.

Nyckeltalet är baserat på de uppgifter som lämnats ifrån respektive högskola. Efter bearbetning och kontroll av dessa uppgifter läggs uppgifter in i Universitets- och högskoleregistret som utgör källan till dessa uppgifter.

Forskning vid universitet och högskolor

Forskning vid universitet och högskolor

Antal forskningspublikationer

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats och korrigerats 2022-10-20. Tidigare redovisades Sophiahemmet högskolas publikationer som Södertörn högskolas publikationer. Vi har också förtydligat att endast monografier och samlingsverk (book och edited-book) ingår i publikationstyperna Böcker på svenska och Böcker på övriga språk. Förändringen innebär att outputtypen recensioner förflyttats till publikationstypen Övriga publikationer.

Forskningspublikationer

Forskare vid svenska lärosäten sprider och publicering forskningsresultat på flera olika sätt, exempelvis vetenskapliga tidskrifter, böcker och akademiska avhandlingar. Publiceringsmönster kan variera mellan forskningsämnesområden och förändras över tid. UKÄ:s statistik om vetenskapliga publikationer beskriver forskningsvolymen på svenska lärosäten mätt i form av publicerad forskningsoutput.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Lärosäte

Samlingsbegrepp som används för universitet och högskolor. Lärosätets namn avser namnet vid senaste statistikpublicering. En publikation tilldelas ett lärosäte om minst en upphovsperson angetts som verksam vid lärosätet vid publiceringstillfället. Detta innebär att summan av publikationer per lärosäte är större än det totala antalet publikationer.

Publikationstyp

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter utgörs av outputtyperna artikel i vetenskaplig tidskrift och forskningsöversiktsartikel som sakkunniggranskats.

Akademiska avhandlingar utgörs av outputtyperna doktorsavhandling samt licentiatavhandlingar.

Böcker på svenska utgörs av outputtyperna böcker, monografier och samlingsverk (book och edited-book), där språk för det huvudsakliga intellektuella innehållet är svenska (enligt ISO 639-2b).

Böcker på övriga språk utgörs av outputtyperna böcker, monografier och samlingsverk (book och edited-book), där språk för det huvudsakliga intellektuella innehållet inte är svenska (enligt ISO 639-2b).

Kapitel i samlingsverk är en självständig del av monografisk publikation, där författarskapet beskrivs och som ofta ingår ofta i samlingsverk.

Konferensbidrag utgörs av outputtyperna paper i proceeding, poster, proceeding (redaktörskap) samt övriga konferensbidrag.

Övriga publikationer utgörs av publicerad output som inte tillhör någon av outputtyperna som nämnts ovan.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

I Swepub och statistikdatabasen används genomgående de nya benämningarna, även för tidigare år. En publikation tilldelas samtliga forskningsämnesområde som angetts i masterposten i Swepub. Detta innebär att summan av publikationer per forskningsämnesområde är större än det totala antalet publikationer.

Forskare med delade tjänster

Uppgifterna för tidsserien 2012–2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal individer

Om en individ har anställning vid två eller fler lärosäten anses individen ha en delad tjänst. En individ räknas bara en gång. Om individen har flera tjänster räknas således individen till sin huvudsakliga tjänst, det vill säga den tjänst där de har högst tjänstgöringsomfattning.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Forskningsämnesområde 

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Forskare som byter lärosäte

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal individer

Antal forskare (individer) som bytt lärosäte mellan två år.

En individ räknas bara en gång. Om individen har flera tjänster räknas således individen till sin huvudsakliga tjänst, det vill säga den tjänst där de har högst tjänstgöringsomfattning.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Tidigare/nuvarande anställningskategori

Vid byte av lärosäte redovisas individens huvudsakliga anställningskategori aktuellt år. En individ som var anställd som lektor vid ett lärosäte och som till nästkommande år rekryterats som professor vid ett annat lärosäte får kategorin: ”Lektorer-Professorer”.

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Internationell rekrytering (Forskare med enbart utländska examina)

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal och andel individer

Antal och andel forskare (individer) med enbart utländska examina. Det vill säga forskare som saknar utbildning i Sverige på såväl grund- och avancerad nivå som på forskarnivå.

Om en individ har anställningar inom flera redovisningskategorier räknas individen med en gång per kategori. Detta innebär att summan av individer per kategori är större än det totala antalet forskare med enbart utländska examina.

Vid beräkningar av antal forskare med enbart utländska examina har forskare inom konstnärliga ämnen exkluderats på grund av skillnader i behörighet och bedömningsgrunder för anställning enligt Högskoleförordningen.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Lärosäte

Samlingsbegrepp som används för universitet och högskolor.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Internationell rekrytering (Forskare utan svenskt medborgarskap)

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Uppgifterna som avser 2022, och som publicerades 2023-05-17, korrigerades 2023-05-25. Den tidigare siffran för 2022 underskattade antal utan svenskt medborgarskap.

Antal och andel individer

Antal och andel forskare (individer) utan svenskt medborgarskap det år statistiken avser.

Om en individ har anställningar inom flera redovisningskategorier räknas individen med en gång per kategori. Detta innebär att summan av individer per kategori är större än det totala antalet forskare utan svenskt medborgarskap.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Lärosäte

Samlingsbegrepp som används för universitet och högskolor.

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.

Forskares mobilitet mellan sektorer (adjungerade)

Uppgifterna för tidsserien 2012-2020 har uppdaterats. Utöver de som tidigare tillhörde kategorin Annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning ingår nu även de som har forskande och undervisande arbetsuppgifter (dvs. som har kodats på forskningsämnesgrupp) bland den tekniska och administrativa personalen (inkl. bibliotekspersonal) samt arvodister med forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Antal och andel individer

Antal och andel adjungerade forskare (individer). En adjungerad forskare är en individ som har sin huvudsakliga anställning utanför högskolan och är deltidsanställd vid ett lärosäte.

Om en individ har anställningar inom flera redovisningskategorier räknas individen med en gång per kategori. Detta innebär att summan av individer per kategori är större än det totala antalet adjungerade.

Uppgifterna redovisas enligt följande kategorier:

Forskningsämnesområde

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesområden enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Forskningsämnesgrupp

Från och med 2012 redovisas forskningsämnesgrupper enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Anställningskategorier

I indikatorn ingår endast personal inom anställningskategorierna Professorer, Lektorer, Meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med en forskarutbildning.