Årsrapport 2022

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2022 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas, i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabell underlag.

Materialet som presenteras här är en förkortad version. Rapporten i sin helhet finns som pdf och epub.

Trender och tendenser

Att hantera kriser ställer nya och ändrade krav på lärosätena. Världen hade nätt och jämnt återgått till någon form av normalt läge efter coronapandemin, när Ryssland invaderar Ukraina och vi har krig i Europa.

Vad kriget i Ukraina kommer att innebära för högskolesektorn på lång sikt är oklart. På kort sikt har vi bland annat sett ökade samarbeten mellan svenska och ukrainska lärosäten, stöd till ukrainska forskare och frysta utbildnings- och forskningssamarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus.

Högskolan har visat en mycket god förmåga att hantera kriser under coronapandemin. Lärosätena ställde snabbt om till digital undervisning. Därefter hanterade de en ökad studenttillströmning i och med regeringens satsningar på omfattande utbyggnader av högskolan på grund av den försämrade arbetsmarknaden. Det har inneburit ett högt tryck på högskolans alla verksamheter, på studenter, doktorander och inte minst på personalen.

Fortsatt stort intresse för högskolestudier

Intresset för högskolestudier har varit på en historiskt hög nivå under coronapandemin. Till höstterminen 2021 fortsatte antalet sökande som inte tidigare studerat i högskolan att öka. Det innebär att antalet sökande var högre än någon gång under den senaste tioårsperioden. Ökningen är större bland kvinnor än bland män.

Utbytesstudenterna kom tillbaka hösten 2021

Skälet till att de inresande studenterna minskade så kraftigt i början av pandemin är till stor del att många länder pausade sina utbytesavtal under coronapandemin. Antalet nya utbytesstudenter som kom till Sverige mer än halverades till läsåret 2020/21. Nedgången var särskilt stor från länder utanför EU/EES och Schweiz. Antalet nya freemover-studenter minskade däremot bara med några få procent läsåret 2020/21.

Men höstterminen 2021 ser vi en vändning. Antalet nya inresande studenter är då åter nästan uppe i samma nivå som innan pandemin, och ökningen beror på att antalet utbytesstudenter har ökat. En annan trend är att alltfler av de inresande studenterna tar en examen i Sverige, de allra flesta på avancerad nivå.

Fler går direkt till högskolan från gymnasieskolan

En annan tydlig trend under coronapandemin är att allt fler unga har börjat studera på högskolan direkt efter gymnasieskolan. Alternativen för de yngre har varit färre med en hårdare arbetsmarknad och minskade möjligheter till resor utomlands. Trenden syns tydligt både genom att en ökad andel av 19-åringarna i befolkningen har börjat högskolan och att en ökad andel av det totala antalet nybörjare är i den åldern. Fler kvinnor än män fortsätter direkt från gymnasieskolan till högskolan, 19 procent av kvinnorna och 13 procent av männen läsåret 2020/21.

Den internationella rekryteringen till forskarutbildningen är opåverkad

En liten del av studenterna som tar en examen på grundnivå och avancerad nivå fortsätter till studier på forskarnivå. Men andelen i den svenska befolkningen som har påbörjat forskarstudier senast vid 30 års ålder har mer än halverats mellan årskullarna födda 1976 och 1991. Däremot har antalet nybörjare på forskarnivå inte minskat. Det beror på den internationella rekryteringen, där antalet utländska nybörjare har ökat i stor omfattning.

Hög konkurrens om tjänsterna inom högskolan

År 2021 tog 2 670 personer en doktorsexamen. Det var något högre än året innan. För dem som vill fortsätta arbeta inom högskolan, väntar stor konkurrens om meriteringsanställningarna. Under 2021 nyanställdes cirka 1 320 postdoktorer, räknat i heltidsekvivalenter (antalet anställda omräknat till heltidsarbetande).

Satsningarna under pandemin ledde till överskott

Lärosätena visade ett positivt samlat ekonomiskt resultat för 2021. Överskottet beror till största delen på ökade anslagsintäkter till både utbildnings- och forskningsverksamheten, som en följd av statens tillskott under året. Lärosätenas kostnader ökade under året, men inte i samma utsträckning som intäkterna. Det betyder att lärosätena inte har lyckats omsätta hela tillskotten av anslagsmedel i verksamheten.

Studenterna missnöjda med lärarnas digitala kompetens

Hur studenterna har upplevt sina studier under coronapandemin ger inte UKÄ:s ordinarie statistik något svar på – då får vi använda andra källor. I en enkätstudie har UKÄ frågat studenterna hur de har upplevt studierna under coronapandemin. Svaren präglas av att utbildningen till stor del bedrivits på distans. Sammanlagt är studenterna överlag positiva till den utbildning de fått under pandemin. 77 procent av studenterna uppger att utbildningens kvalitet sammantaget varit bra eller mycket bra under pandemin. Kvinnor har generellt varit mer positiva i sina svar. Men en tredjedel anger att bristen på digital kompetens hos lärarna har påverkat undervisningens kvalitet negativt. De flesta studenter uppger också att de upplevt mer oro och stress under pandemin.

Återhämtning av nyutexaminerades arbetsmarknad

De senaste två åren har arbetsmarknaden präglats av coronapandemin, med ökad arbetslöshet inte minst för unga. Men en snabb uppföljning av de examinerade på grundnivå och avancerad nivå våren 2021 visar att cirka tre fjärdedelar hade fått ett arbete med bra möjlighet till försörjning inom sex månader från examen. Det är bara något lägre än motsvarande uppgift innan pandemin.

Stabilitet och förändring under pandemin

I den här inledningen har vi fokuserat på de förändringar vi sett i högskolan under 2021, och speciellt på de förändringar som beror på coronapandemin. Men på årsrapportens övergripande nivå är inte förändringarna så stora. Det är också många områden som tycks vara relativt opåverkade av pandemin, även om det inom enskilda områden har varit en stor påverkan.