Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Coronapandemin har haft en stor inverkan på utbildningen på grund och avancerad nivå under det senaste året. Intresset för högskolestudier har varit rekordstort och antalet studenter var rekordmånga i den svenska högskolan höstterminen 2020. Detta trots att antalet inresande studenter minskade stort.

Jämfört med föregående läsår ökade även antalet examinerade stort. Den yrkesexamen som utfärdades i störst antal var sjuksköterskeexamen. Kvinnorna är i fortsatt klar majoritet bland de examinerade.

Lärarprogrammen har tillsammans flest antal nybörjare av alla program. Antalet nybörjare har varit högt men relativt oförändrat i många år, trots satsningar på fler utbildningsplatser. Däremot ökar antalet examinerade till det högsta på många läsår.

Trots en viss minskad social snedrekrytering till högskolan under senare år är snedrekryteringen fortsatt kraftig. Studenter med lågutbildade föräldrar var underrepresenterade i högskolan läsåret 2019/20.

Sökande och antagna

Intresset för att påbörja högskolestudier var rekordhögt höstterminen 2020. Antalet sökande utan tidigare högskolestudier var 142 000 personer, vilket var den högsta nivån på hela 2000-talet. Ökningen av sökande var särskilt stor bland yngre personer, vilket med stor sannolikhet är en effekt av coronapandemin. Även antalet antagna utan tidigare högskoleerfarenhet ökade i motsvarande grad. Stora ökningar i antalet sökande kunde noteras för bland annat läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammen, vilket även det kan vara en konsekvens av pandemin.

  • Sökande som inte tidigare studerat i högskolan har ökat kraftigt
  • Fler 19-åringar söker till högskolan
  • Förväntad ökning av 19–25-åringar i befolkningen
  • Antagna som inte tidigare studerat i högskolan fortsätter att öka
  • Antalet behöriga förstahandssökande till olika program ökar igen
  • Stor ökning av sökande till program inom vårdområdet
  • Fortsatt högst söktryck till psykologprogrammet

Nybörjare på grundnivå och avancerad nivå

Antalet nybörjare i högskolan ökade kraftigt jämfört med föregående läsår. Framför allt ökade antalet svenska nybörjare. Den stora ökningen av antalet svenska nybörjare var framför allt på fristående kurser. Jämfört med de senaste läsåren var det fler yngre nybörjare i den svenska högskolan.

  • Kraftig ökning av antalet högskolenybörjare
  • De flesta högskolenybörjare har enbart studerat i gymnasieskolan
  • Stora skillnader i övergången till högskolestudier mellan olika gymnasieprogram
  • Färre 24-åringar börjar i högskolan
  • Stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier
  • Antalet yngre nybörjare ökade kraftigt
  • Stor ökning av antalet svenska nybörjare på fristående kurser
  • Fler programnybörjare på generella program
  • Antalet nybörjare på yrkesexamensprogram ökade

Totala antalet registrerade studenter

Totalt var det 384 500 studenter registrerade i den svenska högskolan höstterminen 2020. Antalet studenter var därmed rekordmånga: 19 600 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010. Jämfört med förra året ökade antalet svenska studenter kraftigt, medan antalet inresande studenter minskade. Allt fler studenter väljer att studera på distans – mer än var femte student läser enbart kurser på distans.

  • Rekordmånga registrerade studenter
  • Antalet distansstudenter fortsätter öka
  • Fler studenter inom alla ämnesområden
  • Deltagandet i högskoleutbildning högst vid 22 års ålder

Utbildningsvolym mätt i helårsstudenter

Antalet helårsstudenter i den svenska högskolan har ökat de tre senaste åren och uppgick läsåret 2019/20 till 311 800. Den största volymen fortsätter att finnas på programmen, även om volymen har ökat på både program och fristående kurser. Juridik och samhällsvetenskap var det klart största ämnesområdet. Fördelningen mellan de olika ämnesområdena har varit ungefär densamma de fem senaste läsåren.

  • Antalet helårsstudenter fortsätter att öka
  • Samtliga studieformer ökade i volym
  • Flest helårsstudenter finns inom juridik och samhällsvetenskap

Examinerade

Antalet studenter som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå ökade under läsåret 2019/20. Både antalet studenter som tog ut en generell examen och en yrkesexamen ökade med 9 procent. Av alla yrkesexamina var det flest studenter som tog antingen en civilingenjörsexamen eller en sjuksköterskeexamen.

  • Stor ökning av antalet examinerade
  • Fler tog en generell examen
  • Sjuksköterskeexamen störst bland yrkesexamina
  • Konstnärliga examina ökade

Utbildningsnivån i befolkningen

Utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att öka. Andelen kvinnor som är högutbildade har länge varit högre än andelen högutbildade män och skillnaden mellan könen ökar för varje år. För de som fyllde 40 år 2019 var skillnaden mellan kvinnor och män 18 procentenheter. Samma mönster kan ses i de övriga nordiska länderna och också i många andra OECD-länder.

  • Utbildningsnivån fortsätter att öka
  • Kvinnor är mer högutbildade än män

Genomströmning

Studenternas genomsnittliga prestationsgrad på totalnivå var 83 procent läsåret 2017/18. Den har legat oförändrad de fyra senaste åren. Studenter på program uppvisar överlag högre prestationsgrader än studenter som läser på fristående kurser. Examensfrekvenserna var högst på barnmorskeprogrammet och läkarprogrammet. Kvinnor har precis som tidigare år högre genomströmning än män, både mätt i prestationsgrad och examensfrekvens.

  • Kvinnor fortsätter att ha högre prestationsgrader än män
  • Studenter på program har högst prestationsgrader
  • Studenter på barnmorskeprogrammet hade högst examensfrekvens

Lärarprogrammen

Läsåret 2019/20 var det totalt 13 560 nybörjare på lärarprogrammen. Det var en svag ökning jämfört med läsåret innan. Lärarprogrammen fortsätter att vara störst av yrkesexamensprogrammen om man utgår ifrån det totala antalet nybörjare. Samma läsår tog 9 760 en lärarexamen av något slag – det högsta antalet examinerade på flera år.

  • Ökat antal sökande och antagna höstterminen 2020
  • Fortsatt höga nybörjarnivåer på lärarprogrammen
  • Högsta antalet examinerade sedan lärarlegitimationens införande

På våra sidor Om lärarutbildning hittar du UKÄ:s samlade information om lärarutbildningen.

Breddad rekrytering

Trots en viss minskad social snedrekrytering till högskolan under senare år, är snedrekryteringen fortsatt kraftig och studenter med lågutbildade föräldrar var underrepresenterade i högskolan läsåret 2019/20. Personer med svensk och utländsk bakgrund påbörjar högskolestudier i ungefär samma utsträckning, med undantag för dem som invandrat vid 7–18 års ålder, vilka halkar efter.

  • Viss minskad social snedrekrytering – men den är fortsatt stark
  • Endast var femte nybörjare hade lågutbildade föräldrar
  • Utrikes födda som invandrat efter skolstart halkar efter
  • Personer med utländsk bakgrund ökar både i högskolan och i befolkningen

Faktarutor

Bedömning av utländska utbildningar

Utöver dem som avlägger examen vid svenska universitet och högskolor tillförs den svenska arbetsmarknaden också de högskoleutbildade som har invandrat till Sverige eller av någon annan anledning har studerat i ett annat land. En person som har avslutat en utbildning i ett annat land än Sverige kan ansöka om en bedömning av sin utbildning. Det innebär att Universitets- och högskolerådet (UHR) skriver ett utlåtande som visar vad utbildningen motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

Under 2020 utfärdade UHR 6 980 utlåtanden. Den vanligaste bedömningsjämförelsen var kandidatexamen, där 4 370 utbildningar ansågs motsvara en svensk kandidatexamen. Därefter kom 1 060 magisterexamen, 1 050 masterexamen, 330 högskoleexamen, och 170 doktorsexamen. Bland yrkesexamina gällde de flesta utlåtandena ingenjörsutbildningar – 780 bedömdes motsvara högskoleingenjörsexamen och 260 civilingenjörsexamen. De inkomna ansökningarna för bedömning under 2019 omfattade ett antal utbildningsländer. Flest ansökningar avsåg Indien och därefter följde Iran, Syrien, Turkiet och Storbritannien.

Vissa yrken kräver legitimation

Om en utländsk utbildning gäller arbete inom hälso- och sjukvården, där legitimation krävs, så är det Socialstyrelsen som gör bedömningen och utfärdar legitimationen. De senaste uppgifterna som finns tillgängliga är från 2019. Då utfärdade Socialstyrelsen cirka 2 230 legitimationer för personer med utländsk utbildning, varav cirka 1 120 var läkarlegitimationer och 430 sjuksköterskelegitimationer. Antalet kan jämföras med att Socialstyrelsen samma år utfärdade ungefär 10 800 legitimationer till personer med svensk utbildning. På motsvarande sätt gör Skolverket prövningar för lärarlegitimation. Under 2019 utfärdade Skolverket legitimationer till 692 personer med utländsk lärar- och förskollärarutbildning.

Källa: UHR, Socialstyrelsen och Skolverket.

Särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder i studiesituationen

Lärosäten kan ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder i studiesituationen. Totalt fick 22 910 studenter (33 var doktorander) stöd under 2020 – varav 67 procent var kvinnor och 33 procent var män. Det fanns åtta olika funktionsvariationsområden, där det största var dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter. Knappt hälften (10 680 studenter) av dem som fick stöd var studenter med denna variation. Jämfört med året innan har antalet studenter med stöd ökat med 2 760 personer, och jämfört med år 2010 har antalet ökat med hela 15 710 personer. I högskolan totalt sett var antalet studenter ungefär detsamma läsåren 2009/10 och 2019/20.