Utbildning på forskarnivå

Antalet nybörjare på forskarnivå var 3 100 år 2020 och har minskat något jämfört med året innan. För andra året i rad var det något fler kvinnor än män bland nybörjarna.

Det internationella inslaget i forskarutbildningen är stort. Bland nybörjarna var andelen utländska doktorander 40 procent och i den totala mängden doktorander 37 procent. Varken antalet utländska nybörjare eller utländska doktorander har hittills minskat på grund av coronapandemin.

Flest doktorander fanns inom medicin och hälsovetenskap. Doktorandernas försörjning har förbättrats och andelen med doktorandanställning har ökat. Bland nybörjarna hade 76 procent doktorandanställning och bland doktoranderna 69 procent 2020. En majoritet av doktoranderna studerade på heltid på forskarnivå.

Både antalet doktorsexamina och antalet licentiatexamina minskade. Det innebär att antalet forskarexaminerade minskade för fjärde året i rad. Könsfördelningen var jämn bland dem som tog en doktorsexamen. Det tar längre tid för kvinnor än för män att avlägga en examen på forskarnivå. När det gått åtta år efter nybörjaråret har dock skillnaden mellan könen försvunnit.

Snedrekryteringen utifrån svensk eller utländsk bakgrund har i det närmaste försvunnit. Den sociala snedrekryteringen har minskat, men är fortfarande tydlig.

Övergång till forskarutbildning

Övergången till forskarutbildningen från grundnivå och avancerad nivå var högre bland männen än bland kvinnorna. Störst var övergången bland examinerade med inriktningen naturvetenskap, matematik och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Lägst var den bland examinerade inom pedagogik och lärarutbildning.

Nybörjare på forskarnivå

Antalet nybörjare på forskarnivå var 3 100 år 2020, och av dem var 40 procent utländska nybörjare. Hittills har antalet utländska nybörjare inte påverkats av coronapandemin. Försörjningsvillkoren har förbättrats för nybörjarna, och 2020 hade 76 procent av dem en doktorandanställning. Flest nybörjare studerade inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap.

  • Fler kvinnor än män för andra året i rad
  • Fortsatt hög andel utländska doktorandnybörjare
  • Medicin och hälsovetenskap vanligast bland nybörjarna
  • Flest utländska nybörjare inom naturvetenskap och teknik
  • Doktorandanställning vanligaste försörjningen
  • Nybörjarna yngst inom naturvetenskap och teknik
  • Minskad andel i befolkningen som påbörjar en forskarutbildning

Doktorander

Den totala mängden doktorander var 17 100 hösten 2020, vilket var något färre jämfört med året innan. Doktorandernas försörjning har förbättrats eftersom fler har doktorandanställning och anställningar utanför högskolan. Majoriteten av doktoranderna studerade på heltid. Flest doktorander, en tredjedel, studerade på en forskarutbildning inom medicin och hälsovetenskap.

Hösten 2020 fanns 17 100 doktorander, vilket var en minskning med 600 jämfört med hösten 2019. Det var lika många kvinnor som män bland doktoranderna 2020, och könsfördelningen har varit jämn under den senaste tioårsperioden.

Examina på forskarnivå

Antalet doktorsexamina minskade för fjärde året i rad. Minskningen skedde till största delen inom medicin och hälsovetenskap samt teknik. Även antalet licentiatexamina minskade något jämfört med året innan. Könsfördelningen var jämn bland dem som tog en doktorsexamen.

Genomströmning

Det tar längre tid för kvinnor än för män att ta en examen på forskarnivå. När det gått åtta år efter nybörjaråret har dock skillnaden mellan könen försvunnit. Studietiden var i genomsnitt tolv terminer från nybörjartermin till doktorsexamen. Räknas bara den aktiva tiden som doktoranderna ägnade sig åt utbildningen, tog den i genomsnitt åtta terminer.

  • Examensfrekvensen inom fem år oförändrad
  • Kvinnornas examensfrekvens sjönk något
  • En doktorsexamen tog i snitt tolv terminer

Breddad rekrytering

Snedrekryteringen till utbildning på forskarnivå har minskat utifrån både social och nationell bakgrund. Men medan den sociala snedrekryteringen fortfarande är tydlig har snedrekryteringen utifrån svensk eller utländsk bakgrund i det närmaste försvunnit.

  • Minskad social snedrekrytering
  • En majoritet har högutbildade föräldrar
  • Avtagande snedrekrytering utifrån nationell bakgrund
  • Doktorandernas nationella sammansättning liknar befolkningens

Faktarutor

Utländska doktorander

Utländska doktorander är personer som har kommit till Sverige för att genomgå en forskarutbildning. De kan urskiljas i statistiken eftersom de har beviljats uppehållstillstånd för studier och för att det beslutet fattades mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. Alla utländska doktorander ansöker dock inte om uppehållstillstånd, och därför räknas även de personer som är utrikes födda och invandrade mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Notera att utländska doktorander skiljer sig från doktorander med utländsk bakgrund. För mer information om utländsk bakgrund, se avsnittet Breddad rekrytering.

Internationell mobilitet på forskarnivå

Inom ramen för EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning Europa2020 finns målet att minst 20 procent av de examinerade inom det europeiska området för högre utbildning ska ha haft en studieeller praktikperiod utomlands. Den ska vara i minst tre månader under någon del av den totala studietiden.

UKÄ har samlat in uppgifter från lärosätena om antalet examinerade på forskarnivå 2019 som har genomfört en del av sin utbildning utomlands. Av de 2 750 som doktorsexaminerades 2019 hade 30 procent haft en utlandsvistelse. Det är något fler än året innan när 27 procent var utomlands. Det var fler män än kvinnor som hade en utlandsvistelse under utbildningen.

Majoriteten av de som varit utomlands var doktorander inom naturvetenskap och teknik. Av de doktorander som varit utomlands hade 18 procent varit i USA. Därefter följde Storbritannien och Tyskland med 10 respektive 8 procent.

Vad kostar forskarutbildningen?

Det finns inga uppgifter om hur stor andel av medlen till forskning och utbildning på forskarnivå som används till forskarutbildning på lärosätena, eftersom kostnaderna inte särskiljs i redovisningen. UKÄ har därför tagit fram en ny modell för att uppskatta kostnaderna för perioden 1999–2019. I modellen räknas kostnaden per doktorand ut, vilket sedan multipliceras med antalet helårsdoktorander för att få fram den totala kostnaden för forskarutbildningen. Kostnaderna är också omräknade mot ett index för att kunna jämföras över tid.

Enligt UKÄ:s beräkningar blir kostnaderna för forskarutbildningen 12,9 miljarder kronor 2019. Kostnaderna har legat på ungefär samma nivå sedan 1999, trots att lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat betydligt under tidsperioden.

Lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå ökade från 30 miljarder kronor 1999 till 45 miljarder kronor 2019. Samtidigt minskade kostnaderna för forskarutbildningen enligt modellen från 13,5 till 12,9 miljarder kronor. Det innebär alltså att lärosätenas kostnader för forskning successivt har ökat, medan kostnaderna för forskarutbildning har minskat något. En förklaring är att lärosätenas intäkter från externa finansiärer har ökat betydligt mer än de direkta statsanslagen. Externa medel finansierar lärosätenas forskning i större utsträckning än de finansierar forskarutbildning. En annan delförklaring är att antalet doktorander (mätt som helårspersoner) minskade.

Denna analys ingår i projektet Fokus forskarutbildning, där UKÄ under ett par års tid belyser utbildning på forskarnivå ur olika perspektiv. Vi studerar studenternas intresse för forskarutbildningen i Sverige, lärosätenas dimensionering av forskarutbildningen och samhällets behov av forskarutbildade.

Läs mer i vår statistiska analys Vad kostar forskarutbildningen? (pdf) Pdf, 629 kB.

Examenstillstånd på forskarnivå

Alla universitet har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå, och från och med 1 januari 2010 kan högskolor ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillståndet söks inom ett område och ansökan prövas och beslutas av UKÄ. Mellan 2010 och 2020 har 16 högskolor beviljats examenstillstånd.

För konstnärlig licentiatexamen och konstnärlig doktorsexamen, som infördes som egna examina den 1 januari 2010, måste såväl universitet som högskolor ansöka om examenstillstånd. Ansökan prövas och beslutas av UKÄ. År 2020 hade fyra lärosäten tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå: Lunds universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Stockholms konstnärliga högskola.

Beslut om examenstillstånd för enskilda utbildningsanordnare fattas dock av regeringen.

Forskarskolor för yrkesverksamma lärare

Staten har genomfört flera satsningar på forskarskolor för yrkesverksamma lärare, varav den första startade 2008. Därefter följde ytterligare satsningar som påbörjades 2010, 2012, 2014 respektive 2018. Lärarna får, med bibehållen lön, gå utbildningen på forskarnivå under två och ett halvt år och samtidigt arbeta kvar som lärare på 20 procent av sin arbetstid. Utbildningen avses leda fram till en licentiatexamen.

Den senaste satsningen på forskarskolor för yrkesverksamma lärare påbörjades alltså 2018 och 29 lärare har påbörjat en forskarutbildning, varav 12 började 2020. Liksom på lärarutbildningen dominerar kvinnorna bland doktoranderna på dessa forskarskolor. I den föregående satsningen 2014 påbörjade 58 lärare en forskarutbildning och av dessa har totalt 33 avlagt en licentiatexamen 2020, varav 11 avlagt examen 2020.