Trender och tendenser i högskolan

År 2020 har varit ett annorlunda år för samhället i stort, inte minst för den svenska högskolan. Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans alla verksamheter och kommer att göra så ett bra tag framöver.

Men i en tid av osäkerhet och förändring har högskolesektorn visat prov på stor flexibilitet och anpassningsförmåga. En snabb övergång till digital undervisning följdes av en ökad studenttillströmning och omfattande utbyggnader av högskolan, som inneburit ett stort tryck på högskolans alla verksamheter.

Det livslånga lärandet har aktualiserats under coronapandemin. Att det finns goda möjligheter att ställa om genom utbildning är viktigt både för individer och samhället. Här spelar universitet och högskolor en central roll.

Rekordstort intresse för högskolestudier

Coronapandemin har inneburit stora konsekvenser för samhällsekonomin, och den del av arbetsmarknaden där unga ofta arbetar har drabbats särskilt hårt. Precis som vid tidigare nedgångar i ekonomin innebar det ett ökat tryck på högskolan. För att möta det förväntade trycket satsade regeringen på omfattande utbyggnader av högskolan.

Examinerade på grundnivå och avancerad nivå har ofta lätt att få arbete

För studenterna, lärosätena och samhället är det viktigt att studenterna genomför sina påbörjade utbildningar och tar examen. Antalet examinerade studenter på grundnivå och avancerad nivå var läsåret 2019/20 nära 72 000, vilket var en stor ökning jämfört med läsåret innan. Detta förstärker en redan långsiktig trend att fler och fler examineras.

Stor efterfrågan på högskoleutbildade i framtiden

Även om lärosätena inte på egen hand kan lösa framtidens kompetensbehov inom bristyrken, spelar de en viktig roll. För att tillgodose efterfrågan på arbetskraft i framtiden behöver nybörjarna på vissa utbildningar öka rejält enligt UKÄ:s senaste prognoser, framför allt på lärarutbildningar och utbildningar inom hälso- och sjukvård.

Lärarprogrammen har tillsammans flest nybörjare av alla program. Läsåret 2019/20 påbörjade 13 560 en lärarutbildning, en svag ökning jämfört med läsåret innan.

Jämställdheten kan påverkas

I ett inledande skede av coronapandemin har nyutexaminerade män som grupp haft det svårare än nyutexaminerade kvinnor på arbetsmarknaden. En anledning är att arbetsmarknaden i privat sektor har drabbats hårdare än den i offentlig sektor, och män arbetar i högre utsträckning än kvinnor i privat sektor. Att arbetsmarknaden är könsuppdelad är ett resultat av att kvinnor och män till stor del väljer olika utbildningsvägar i högskolan.

Positivt ekonomiskt resultat 2020

Under 2020 gick utbildningen på grundnivå och avancerad nivå för högtryck medan lärosätenas användning av forskningsmedel minskade i spåren av pandemin. Det är något som också återspeglas i lärosätenas ekonomi.

De samlade intäkterna till universitet och högskolor 2020 var 78,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,2 miljarder kronor i fasta priser jämfört med 2019.

Lärosätenas användning av forskningsmedel minskade

Medan utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ökade i omfattning minskade lärosätenas användning av forskningsmedel. Det syns bland annat genom att intäkterna av forskningsbidrag minskade under året.

Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade bland professorerna

Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade bland professorerna även om det är den anställningskategori där andelen ökat mest under de senaste 10 åren. Men under perioden 2017–2019 minskade andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer, tvärtemot regeringens rekryteringsmål för professorer.

Bland rektorer, rektorernas ställföreträdare, vicerektorer, förvaltningschefer och dekaner eller akademichefer varierade andelen kvinnor mellan 40 och 65 procent. Andelen kvinnor var lägst bland rektorerna, där 40 procent var kvinnor och 60 procent var män.

UKÄ fortsätter att följa upp pandemins konsekvenser

Coronapandemin har präglat universitetens och högskolornas verksamhet det senaste året, men det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser om de långsiktiga konsekvenserna. När detta skrivs i maj 2021 pågår fortfarande pandemin. Den här årsrapporten ger några svar på vilka konsekvenser pandemin har haft för lärosätena så här långt, men att fortsatt följa utvecklingen kommer att vara en viktig del av vårt arbete den närmaste tiden. Det kommer att göras både inom ramen för vår löpande uppföljning och inom ett särskilt regeringsuppdrag om att följa konsekvenserna för högskolans verksamhet av beslut och insatser som genomförts med anledning av pandemin.