Högskolans personal

Högskolans personal fortsätter att öka i antal. De anställda vid landets lärosäten motsvarande 54 020 heltidsekvivalenter 2020, vilket är en ökning med drygt 2 procent jämfört med året innan.

Av de anställda i högskolan tillhörde 60 procent den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent tillhörde personalen med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Lektorer var den största anställningskategorin inom den forskande och undervisande personalen. Det var också den kategori som ökade mest i antal jämfört med året innan, följt av annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen.

Bland personal med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter var den administrativa personalen i majoritet. Även den administrativa personalen ökade jämfört med året innan. Samtidigt var övriga anställningskategorier i stort oförändrade eller så minskade de i antal.

Samtlig personal

Högskolans personal bestod av 54 020 heltidsekvivalenter 2020. Av dem tillhörde 60 procent den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent hade andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter. Antalet anställda inom högskolan har ökat med 16 procent under den senaste tioårsperioden.

  • Sex av tio tillhör den forskande och undervisande personalen
  • Antalet anställda har ökat över tid

Den forskande och undervisande personalen

Den forskande och undervisande personalen fortsätter att öka i antal och var 32 340 heltidsekvivalenter 2020. Den största anställningskategorin var lektorer. Under den senaste tioårsperioden har den forskande och undervisande personalen ökat med 22 procent. Andelen kvinnor har ökat inom i stort sett alla anställningskategorier och forskningsämnesområden.

  • Den forskande och undervisande personalen ökar
  • Lektorerna ökar mest i antal
  • Fler lektorer och färre adjunkter under den senaste tioårsperioden
  • Könsfördelningen mest ojämn bland professorer – trots att antalet kvinnor ökar
  • För få kvinnor nyrekryteras som professorer
  • Omkring 4 procent anställs som professorer inom tolv år
  • Postdoktorer och biträdande lektorer ökar bland meriteringsanställda
  • Störst ökning av antalet anställda inom medicin och hälsovetenskap
  • Andelen lektorer störst inom samhällsvetenskap samt humaniora och konst
  • Meriteringsanställda ägnar mest tid åt forskning och utveckling

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter har ökat jämfört med året innan och uppgick 2020 till 21 690 heltidsekvivalenter. Den klart största anställningskategorin var administrativ personal. Under den senaste tioårsperioden har den administrativa personalen ökat i antal, medan övriga anställningskategorier tvärtom har minskat.

  • Flest tillhör den administrativa personalen
  • Den administrativa personalen ökar

Faktarutor

Statistiken om personal vid universitet och högskolor

Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Den baseras på en datainsamling från högskolornas administrativa register och genomförs årligen.

Populationen består av anställda vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd under mätmånaden oktober 2020.
Målpopulationen omfattar inte anställda som var yngre än 16 år vid årets slut, helt tjänstlediga eller utlandsanställda. Följande anställningsbenämningar är även exkluderade från målpopulationen: EU-stipendiat, forskare affilierad, forskarstipendiat, lektor affilierad, professor affilierad, stipendiat, styrelseledamot och personal med utbildningsbidrag.

Anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter delas utifrån Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 in i följande sex forskningsämnesområden:
• naturvetenskap
• teknik
• medicin och hälsovetenskap
• lantbruksvetenskap och veterinärmedicin
• samhällsvetenskap
• humaniora och konst.

Anställningar som regleras i lag och förordning

I högskolelagen (1992:1434) regleras anställning för professorer och lektorer, medan anställning för biträdande lektorer regleras i högskoleförordningen (1993:100).

Utöver de anställningskategorier som anges i högskolelagen och högskoleförordningen beslutar lärosätena själva vilka lärarkategorier som ska finnas och hur karriärstrukturen för lärare och forskare ska se ut vid lärosätet.

Meriteringsanställningar

I statistiken bildar tjänstebenämningarna forskarassistent, biträdande lektor och postdoktor tillsammans anställningskategorin meriteringsanställningar. Postdoktorer har funnits i sin nuvarande form sedan hösten 2008, då Arbetsgivarverket och fackliga företrädare slöt avtal om en tidsbegränsad anställning som postdoktor. Enligt avtalet kan universitet och högskolor anställa en postdoktor i högst två år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl. Anställningar som postdoktor fanns även innan dess och var då lokalt utformade på lärosätena.

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som antingen har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande vetenskaplig kompetens. En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst i fyra–sex år, vilket bestäms av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att den anställda ska ha möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig både vetenskapligt och pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor. Utöver biträdande lektorer finns även fyraåriga meriteringsanställningar med tjänstebenämningen forskarassistent på lärosätena.

Enligt en reglering i högskoleförordningen som infördes 2017 ska en biträdande lektor efter ansökan befordras till en tillsvidareanställning som lektor, förutsatt att hen är behörig och vid en prövning bedöms som lämplig för en sådan anställning.

UKÄ:s mobilitetsundersökning

Sedan 2015 ingår enkätfrågor om internationell mobilitet som ett tillägg i den enkätundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år kring arbetstidens fördelning hos högskolans personal. Undersökningen är en urvalsundersökning som riktar sig till personal som arbetar med forskning och utveckling (FoU) eller direkt stöd till FoU vid universitet och högskolor. År 2019 fick SCB in svar om 6 237 tjänster, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 51 procent. För mer information om undersökningen, se Statistikens framställning, Forskning och utveckling i Sverige, UF 0301, 2020, SCB.

Resultaten för frågorna om internationell mobilitet 2019 är jämförbara med resultaten från 2017. Omgången dessförinnan, 2015, var en pilotomgång och frågeutformningen har ändrats sedan dess. På grund av ett misstag i enkätframställningen 2019 saknas resultat från två frågor som fanns med 2017. Det handlar om antal veckor som personen vistats utomlands i tjänsten samt i vilken utsträckning utlandsvistelsen ägnats åt forskning, undervisning, studier respektive en kombination av dessa.

Eftersom undersökningen är en urvalsundersökning finns en viss felmarginal i svaren. Denna felmarginal blir större när resultaten bryts ner på olika anställningskategorier och forsknings-ämnesområden. I beskrivning av resultaten fokuserar vi på de resultat som är statistiskt säkerställda.

För att se resultaten från undersökningen, se avsnittet Vanligast att professorer var utomlands i tjänsten 2019, kapitlet Högskolans personal, i UKÄ:s årsrapport 2021

UKÄ:s undersökning av könsfördelning i högskolans ledningsfunktioner

UKÄ genomför vartannat år en enkätundersökning om könsfördelningen i vissa övergripande ledningsfunktioner vid lärosätena. Undersökningen har genomförts åren 2021, 2019 och 2017 och avsett könsfördelningen den 1 januari respektive år. I enkäten har lärosätena besvarat ett mindre antal frågor om könsfördelningen bland personal i vissa ledningsfunktioner.

Svarsfrekvensen har varit hög. År 2021 besvarade samtliga 48 lärosäten undersökningen. För åren 2017 och 2019 besvarade samtliga lärosäten utom 3 respektive 2 mindre utbildningsanordnare enkäten.

De ledningsfunktioner som UKÄ efterfrågat är:

  • Rektor. Universitetets eller högskolans chef med ansvar för hela verksamheten (HL 2 kap. 3 §).
  • Rektors ställföreträdare, prorektor eller motsvarande (HF 2. kap. 10 §).
  • Vicerektor, prorektor eller motsvarande, som inte är rektors ställföreträdare. Ansvarar för ett övergripande område inom ett lärosäte.
  • Förvaltningschef, universitets-/högskoledirektör eller motsvarande. Ansvar för universitetets eller högskolans gemensamma administration och ekonomi.
  • Dekanus, akademichef eller motsvarande. Ordförande för central nämnd eller fakultetsnämnd på lärosätet, det vill säga ett organ som arbetar med frågor som gäller utbildning och/eller forskning och som innehåller lärarrepresentanter.
  • Chefsbibliotekarie eller motsvarande. Högsta chef för universitetets eller högskolans bibliotek.

Beroende på lärosätenas olika storlek och organisation finns det en variation i vad som rapporterats in under respektive ledningsfunktion. Störst enhetlighet bland tjänstebenämningar finns i rapporteringen av rektor och prorektor. För funktionen dekanus används en rad olika tjänstebenämningar, bland annat dekan, akademichef och ordförande.

Förutom dessa ledningsfunktioner finns ytterligare ledningsfunktioner som inte omfattas av denna undersökning. Detta beror på att lärosätenas olika organisation och tjänstebenämningar gör det svårt att skapa jämförbara beskrivningar av ledningsfunktioner. Högskolorna beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte annat är föreskrivet. För statliga högskolor regleras i högskoleförordningen att rektor ska ha en ställföreträdare.

För att se resultaten från undersökningen, se avsnittet Fyra av tio rektorer var kvinnor 2021, kapitlet Högskolans personal, UKÄ:s årsrapport 2021.