Högskolans forskning

Medicin och hälsovetenskap står för den största forskningsvolymen i Sverige mätt i antalet publikationer. Medicin och hälsovetenskap har också de största intäkterna – drygt en tredjedel av de 45 miljarder kronor som lärosätenas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick till 2019. Flest FoU-årsverken utfördes däremot inom naturvetenskap.

Forskare vid de stora breda universiteten och de fackinriktade universiteten ägnar en betydligt större andel av sin arbetstid åt FoU-verksamhet än forskare vid övriga lärosäten.

Under perioden 2012–2019 blev det allt vanligare att sprida forskningsresultat genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter inom samtliga forskningsämnesområden. Antalet böcker av forskare som är verksamma vid svenska lärosäten har samtidigt minskat.

Forskningsintäkter

Universitetens och högskolornas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå var 45 miljarder 2019. Det största forskningsämnesområdet var medicin och hälsovetenskap med en tredjedel av de samlade intäkterna.

Forskarnas arbetstid

Flest årsverken som ägnas åt forskning och utveckling genomfördes 2019 inom naturvetenskap. Hur stor andel av arbetstiden som forskare ägnar åt FoU-verksamhet varierar mellan forskningsämnesområden och mellan olika lärosäten. Högst andel av arbetstiden ägnades åt FoU-verksamhet vid fackinriktade universitet.

Forskningspublikationer

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter är den vanligaste publikationstypen vid svenska lärosäten. Flest artiklar publicerades 2019 inom medicin och hälsovetenskap. Antalet publicerade böcker har minskat sedan 2012 medan andelen artiklar i vetenskapliga tidskrifter ökar.

Faktarutor

Flest FoU-årsverken inom naturvetenskap

Inom naturvetenskap samt medicin och hälsovetenskap genomfördes flest FoU-årsverken 2019 (tabell 3). Fördelningen av årsverken mellan forskningsämnesområden stämmer inte helt överens med intäkternas fördelning. Det beror på att forskningen är mer kapitalintensiv och resurskrävande inom vissa områden. En betydande del av FoU-årsverkena inom medicin och hälsovetenskap utförs dessutom utanför universitet och högskolor, framför allt vid universitetssjukhusen.

Huvuddelen av forskningsintäkterna går till de stora breda universiteten och de fackinriktade universiteten. Det är också vid dessa lärosäten som forskare och lärare ägnar störst del av sin arbetstid till FoU-verksamhet – omkring hälften jämfört med omkring trettio procent vid övriga lärosäten. Lägst andel av arbetstiden ägnades åt FoU vid de konstnärliga högskolorna.