Högskolans ekonomi och finansiering

År 2020 visade universitet och högskolor ett positivt samlat ekonomiskt resultat. Det positiva resultatet beror huvudsakligen på ökade anslagsintäkter och minskade driftskostnader – två viktiga effekter av coronapandemin på lärosätenas ekonomi. Samtidigt skilde sig den ekonomiska utvecklingen inom högskolans olika verksamhetsområden åt.

Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ökade i omfattning. Coronapandemin låg bakom det ökade intresset för högre utbildning, och staten sköt till medel för både tillfälliga och permanenta utbyggnader av utbildningen. Flera lärosäten kunde också använda sparade anslagsmedel från tidigare år.

Aktiviteten inom forskning och utbildning på forskarnivå saktade i stället in. Det tog sig uttryck i minskade intäkter av forskningsbidrag och en ökning av de oförbrukade bidragen.

Lärosätenas ekonomi

År 2020 uppvisade universitet och högskolor ett positivt samlat ekonomiskt resultat. Intäkterna ökade inom såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå som forskning och utbildning på forskarnivå. Däremot ökade inte kostnaderna i motsvarande omfattning, framför allt inte inom forskningsverksamheten.

De totala kostnaderna för verksamheten vid Sveriges universitet och högskolor var 78,0 miljarder kronor 2020. Det motsvarar 1,57 procent av Sveriges BNP, vilket är samma nivå som föregående år. Merparten, närmare 80 procent, av verksamheten finansierades med statliga medel.

Hur mycket kostade den svenska högskolan?

De totala kostnaderna för verksamheten vid Sveriges universitet och högskolor var 78,0 miljarder kronor 2020. Det motsvarar 1,57 procent av Sveriges BNP, vilket är samma nivå som föregående år.

  • Kostnaderna utvecklas olika
  • De totala intäkterna ökade
  • Liten förändring av de totala intäkterna
  • Överskott i både utbildnings- och forskningsverksamheten
  • Lärosätena ökar sitt myndighetskapital

Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Med anledning av coronapandemin och för att hantera följderna av den väntade lågkonjunkturen har staten skjutit till medel för både tillfälliga och permanenta utbyggnader av utbildningen. Det leder till att högskolans utbildningskapacitet kommer att öka betydligt under 2021–2023. Trots pandemin fortsatte trenden med ökade intäkter från betalande studenter under 2020, men ökningstakten var lägre än tidigare år.

  • Statliga anslag för finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå
  • Överproduktion inom utbildningsverksamheten
  • Flera utbyggnader med anledning av coronapandemin
  • Utbildningskapaciteten väntas öka kommande år
  • Ökade intäkter av studieavgifter trots coronapandemin

År 2020 var lärosätenas totala intäkter av uppdragsutbildning 1,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,2 miljarder kronor jämfört med året innan.

Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå

År 2020 ökade lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå marginellt räknat i fasta priser. De direkta statsanslagen ökade med 0,7 miljarder kronor, medan de externa medlen minskade i ungefär samma omfattning. Minskningen beror framför allt på lägre intäkter av forskningsbidrag.

  • Huvuddelen av forskningsmedlen är statliga
  • Andelen externfinansiering minskar
  • Minskande intäkter av forskningsbidrag
  • Lägre förbrukningstakt bakom de minskade bidragsintäkterna
  • Minskade avgiftsintäkter

Faktarutor

En analys av högskolans hyreskontrakt - större yta och högre kostnader

Lärosätenas hyreskostnader var drygt 8 miljarder kronor under 2020. Hyreskostnaderna är därmed den klart största delen av lärosätenas lokalkostnader. Under perioden 1997–2020 ökade både den totala ytan och de totala hyreskostnaderna (räknat i fasta priser) med drygt 25 procent. Det betyder att kvadratmeterpriset var stabilt kring 2 000 kronor under hela perioden.

Utöver detta framgår också att

  • från och med 2019 ligger majoriteten av den yta som lärosätena förfogar över i storstadsområden
  • antalet kvadratmetrar per campusstudent har ökat
  • antalet kvadratmetrar per anställd har minskat
  • Akademiska hus ställning som hyresvärd är oförändrad.

Fastprisberäkning

För att beskriva den ekonomiska utvecklingen med hänsyn till inflationen, har uppgifterna från tidigare år räknats om till 2020 års priser, det vill säga vad beloppen motsvarar i 2020 års penningvärde. En sådan beräkning tar bort effekten av inflation och mäter i stället volymförändringar.

Vid fastprisberäkningarna används Statistikmyndigheten SCB:s implicitprisindex för statlig konsumtion. Indexets utveckling reflekterar kostnadsutvecklingen i statlig sektor, även sådana förändringar som inte rör verksamheten vid universitet och högskolor.

Samtliga uppgifter finns också i löpande priser i UKÄ:s statistikdatabas.

Pandemins effekter på den privata forskningsfinansieringen

Under början av 2020 reagerade börser världen över kraftigt negativt till följd av pandemin. Eftersom att många av stiftelserna som finansierar forskning via bidrag är beroende av avkastning på börsen, fanns farhågor om att intäkterna från dem skulle minska. Som en del i uppföljningen av pandemins effekter på högskolan har Universitetskanslersämbetet undersökt detta.

Studien visar att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat stiftelsernas möjligheter att bevilja finansiering till nya projekt. Ingen forskning har heller behövt ställas in till följd av indragen finansiering. De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering.

I studien framträder två viktiga undantag. Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna uppger att de tillfälligt drar ner sitt stöd till nya projekt med totalt 700 miljoner kronor. Det är ett betydande bortfall, som innebär sämre finansieringsmöjligheter för forskare och forskargrupper vid de universitet som framför allt omfattas av dessa stiftelsers program och utlysningar.

UKÄ bedömer att effekterna av pandemin hittills kommer att stanna vid ett tillfälligt bortfall av forskningsfinansiering.

Läs mer i rapporten Coronapandemins effekter på den privata forskningsfinansieringen (Rapport: 2021:11).