Årsrapport 2021

Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabellunderlag.

1

Trender och tendenser i högskolan

År 2020 har varit ett annorlunda år för samhället i stort, inte minst för den svenska högskolan. Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans alla verksamheter och kommer att göra så ett bra tag framöver.

Men i en tid av osäkerhet och förändring har högskolesektorn visat prov på stor flexibilitet och anpassningsförmåga. En snabb övergång till digital undervisning följdes av en ökad studenttillströmning och omfattande utbyggnader av högskolan, som inneburit ett stort tryck på högskolans alla verksamheter.

Det livslånga lärandet har aktualiserats under coronapandemin. Att det finns goda möjligheter att ställa om genom utbildning är viktigt både för individer och samhället. Här spelar universitet och högskolor en central roll.

Rekordstort intresse för högskolestudier

Coronapandemin har inneburit stora konsekvenser för samhällsekonomin, och den del av arbetsmarknaden där unga ofta arbetar har drabbats särskilt hårt. Precis som vid tidigare nedgångar i ekonomin innebar det ett ökat tryck på högskolan. För att möta det förväntade trycket satsade regeringen på omfattande utbyggnader av högskolan.

Examinerade på grundnivå och avancerad nivå har ofta lätt att få arbete

För studenterna, lärosätena och samhället är det viktigt att studenterna genomför sina påbörjade utbildningar och tar examen. Antalet examinerade studenter på grundnivå och avancerad nivå var läsåret 2019/20 nära 72 000, vilket var en stor ökning jämfört med läsåret innan. Detta förstärker en redan långsiktig trend att fler och fler examineras.

Stor efterfrågan på högskoleutbildade i framtiden

Även om lärosätena inte på egen hand kan lösa framtidens kompetensbehov inom bristyrken, spelar de en viktig roll. För att tillgodose efterfrågan på arbetskraft i framtiden behöver nybörjarna på vissa utbildningar öka rejält enligt UKÄ:s senaste prognoser, framför allt på lärarutbildningar och utbildningar inom hälso- och sjukvård.

Lärarprogrammen har tillsammans flest nybörjare av alla program. Läsåret 2019/20 påbörjade 13 560 en lärarutbildning, en svag ökning jämfört med läsåret innan.

Jämställdheten kan påverkas

I ett inledande skede av coronapandemin har nyutexaminerade män som grupp haft det svårare än nyutexaminerade kvinnor på arbetsmarknaden. En anledning är att arbetsmarknaden i privat sektor har drabbats hårdare än den i offentlig sektor, och män arbetar i högre utsträckning än kvinnor i privat sektor. Att arbetsmarknaden är könsuppdelad är ett resultat av att kvinnor och män till stor del väljer olika utbildningsvägar i högskolan.

Positivt ekonomiskt resultat 2020

Under 2020 gick utbildningen på grundnivå och avancerad nivå för högtryck medan lärosätenas användning av forskningsmedel minskade i spåren av pandemin. Det är något som också återspeglas i lärosätenas ekonomi.

De samlade intäkterna till universitet och högskolor 2020 var 78,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,2 miljarder kronor i fasta priser jämfört med 2019.

Lärosätenas användning av forskningsmedel minskade

Medan utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ökade i omfattning minskade lärosätenas användning av forskningsmedel. Det syns bland annat genom att intäkterna av forskningsbidrag minskade under året.

Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade bland professorerna

Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade bland professorerna även om det är den anställningskategori där andelen ökat mest under de senaste 10 åren. Men under perioden 2017–2019 minskade andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer, tvärtemot regeringens rekryteringsmål för professorer.

Bland rektorer, rektorernas ställföreträdare, vicerektorer, förvaltningschefer och dekaner eller akademichefer varierade andelen kvinnor mellan 40 och 65 procent. Andelen kvinnor var lägst bland rektorerna, där 40 procent var kvinnor och 60 procent var män.

UKÄ fortsätter att följa upp pandemins konsekvenser

Coronapandemin har präglat universitetens och högskolornas verksamhet det senaste året, men det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser om de långsiktiga konsekvenserna. När detta skrivs i maj 2021 pågår fortfarande pandemin. Den här årsrapporten ger några svar på vilka konsekvenser pandemin har haft för lärosätena så här långt, men att fortsatt följa utvecklingen kommer att vara en viktig del av vårt arbete den närmaste tiden. Det kommer att göras både inom ramen för vår löpande uppföljning och inom ett särskilt regeringsuppdrag om att följa konsekvenserna för högskolans verksamhet av beslut och insatser som genomförts med anledning av pandemin.

2

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Coronapandemin har haft en stor inverkan på utbildningen på grund och avancerad nivå under det senaste året. Intresset för högskolestudier har varit rekordstort och antalet studenter var rekordmånga i den svenska högskolan höstterminen 2020. Detta trots att antalet inresande studenter minskade stort.

Jämfört med föregående läsår ökade även antalet examinerade stort. Den yrkesexamen som utfärdades i störst antal var sjuksköterskeexamen. Kvinnorna är i fortsatt klar majoritet bland de examinerade.

Lärarprogrammen har tillsammans flest antal nybörjare av alla program. Antalet nybörjare har varit högt men relativt oförändrat i många år, trots satsningar på fler utbildningsplatser. Däremot ökar antalet examinerade till det högsta på många läsår.

Trots en viss minskad social snedrekrytering till högskolan under senare år är snedrekryteringen fortsatt kraftig. Studenter med lågutbildade föräldrar var underrepresenterade i högskolan läsåret 2019/20.

Sökande och antagna

Intresset för att påbörja högskolestudier var rekordhögt höstterminen 2020. Antalet sökande utan tidigare högskolestudier var 142 000 personer, vilket var den högsta nivån på hela 2000-talet. Ökningen av sökande var särskilt stor bland yngre personer, vilket med stor sannolikhet är en effekt av coronapandemin. Även antalet antagna utan tidigare högskoleerfarenhet ökade i motsvarande grad. Stora ökningar i antalet sökande kunde noteras för bland annat läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammen, vilket även det kan vara en konsekvens av pandemin.

  • Sökande som inte tidigare studerat i högskolan har ökat kraftigt
  • Fler 19-åringar söker till högskolan
  • Förväntad ökning av 19–25-åringar i befolkningen
  • Antagna som inte tidigare studerat i högskolan fortsätter att öka
  • Antalet behöriga förstahandssökande till olika program ökar igen
  • Stor ökning av sökande till program inom vårdområdet
  • Fortsatt högst söktryck till psykologprogrammet

Nybörjare på grundnivå och avancerad nivå

Antalet nybörjare i högskolan ökade kraftigt jämfört med föregående läsår. Framför allt ökade antalet svenska nybörjare. Den stora ökningen av antalet svenska nybörjare var framför allt på fristående kurser. Jämfört med de senaste läsåren var det fler yngre nybörjare i den svenska högskolan.

  • Kraftig ökning av antalet högskolenybörjare
  • De flesta högskolenybörjare har enbart studerat i gymnasieskolan
  • Stora skillnader i övergången till högskolestudier mellan olika gymnasieprogram
  • Färre 24-åringar börjar i högskolan
  • Stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier
  • Antalet yngre nybörjare ökade kraftigt
  • Stor ökning av antalet svenska nybörjare på fristående kurser
  • Fler programnybörjare på generella program
  • Antalet nybörjare på yrkesexamensprogram ökade

Totala antalet registrerade studenter

Totalt var det 384 500 studenter registrerade i den svenska högskolan höstterminen 2020. Antalet studenter var därmed rekordmånga: 19 600 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010. Jämfört med förra året ökade antalet svenska studenter kraftigt, medan antalet inresande studenter minskade. Allt fler studenter väljer att studera på distans – mer än var femte student läser enbart kurser på distans.

  • Rekordmånga registrerade studenter
  • Antalet distansstudenter fortsätter öka
  • Fler studenter inom alla ämnesområden
  • Deltagandet i högskoleutbildning högst vid 22 års ålder

Utbildningsvolym mätt i helårsstudenter

Antalet helårsstudenter i den svenska högskolan har ökat de tre senaste åren och uppgick läsåret 2019/20 till 311 800. Den största volymen fortsätter att finnas på programmen, även om volymen har ökat på både program och fristående kurser. Juridik och samhällsvetenskap var det klart största ämnesområdet. Fördelningen mellan de olika ämnesområdena har varit ungefär densamma de fem senaste läsåren.

  • Antalet helårsstudenter fortsätter att öka
  • Samtliga studieformer ökade i volym
  • Flest helårsstudenter finns inom juridik och samhällsvetenskap

Examinerade

Antalet studenter som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå ökade under läsåret 2019/20. Både antalet studenter som tog ut en generell examen och en yrkesexamen ökade med 9 procent. Av alla yrkesexamina var det flest studenter som tog antingen en civilingenjörsexamen eller en sjuksköterskeexamen.

  • Stor ökning av antalet examinerade
  • Fler tog en generell examen
  • Sjuksköterskeexamen störst bland yrkesexamina
  • Konstnärliga examina ökade

Utbildningsnivån i befolkningen

Utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att öka. Andelen kvinnor som är högutbildade har länge varit högre än andelen högutbildade män och skillnaden mellan könen ökar för varje år. För de som fyllde 40 år 2019 var skillnaden mellan kvinnor och män 18 procentenheter. Samma mönster kan ses i de övriga nordiska länderna och också i många andra OECD-länder.

  • Utbildningsnivån fortsätter att öka
  • Kvinnor är mer högutbildade än män

Genomströmning

Studenternas genomsnittliga prestationsgrad på totalnivå var 83 procent läsåret 2017/18. Den har legat oförändrad de fyra senaste åren. Studenter på program uppvisar överlag högre prestationsgrader än studenter som läser på fristående kurser. Examensfrekvenserna var högst på barnmorskeprogrammet och läkarprogrammet. Kvinnor har precis som tidigare år högre genomströmning än män, både mätt i prestationsgrad och examensfrekvens.

  • Kvinnor fortsätter att ha högre prestationsgrader än män
  • Studenter på program har högst prestationsgrader
  • Studenter på barnmorskeprogrammet hade högst examensfrekvens

Lärarprogrammen

Läsåret 2019/20 var det totalt 13 560 nybörjare på lärarprogrammen. Det var en svag ökning jämfört med läsåret innan. Lärarprogrammen fortsätter att vara störst av yrkesexamensprogrammen om man utgår ifrån det totala antalet nybörjare. Samma läsår tog 9 760 en lärarexamen av något slag – det högsta antalet examinerade på flera år.

  • Ökat antal sökande och antagna höstterminen 2020
  • Fortsatt höga nybörjarnivåer på lärarprogrammen
  • Högsta antalet examinerade sedan lärarlegitimationens införande

På våra sidor Om lärarutbildning hittar du UKÄ:s samlade information om lärarutbildningen.

Breddad rekrytering

Trots en viss minskad social snedrekrytering till högskolan under senare år, är snedrekryteringen fortsatt kraftig och studenter med lågutbildade föräldrar var underrepresenterade i högskolan läsåret 2019/20. Personer med svensk och utländsk bakgrund påbörjar högskolestudier i ungefär samma utsträckning, med undantag för dem som invandrat vid 7–18 års ålder, vilka halkar efter.

  • Viss minskad social snedrekrytering – men den är fortsatt stark
  • Endast var femte nybörjare hade lågutbildade föräldrar
  • Utrikes födda som invandrat efter skolstart halkar efter
  • Personer med utländsk bakgrund ökar både i högskolan och i befolkningen

Faktarutor

Bedömning av utländska utbildningar

Utöver dem som avlägger examen vid svenska universitet och högskolor tillförs den svenska arbetsmarknaden också de högskoleutbildade som har invandrat till Sverige eller av någon annan anledning har studerat i ett annat land. En person som har avslutat en utbildning i ett annat land än Sverige kan ansöka om en bedömning av sin utbildning. Det innebär att Universitets- och högskolerådet (UHR) skriver ett utlåtande som visar vad utbildningen motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

Under 2020 utfärdade UHR 6 980 utlåtanden. Den vanligaste bedömningsjämförelsen var kandidatexamen, där 4 370 utbildningar ansågs motsvara en svensk kandidatexamen. Därefter kom 1 060 magisterexamen, 1 050 masterexamen, 330 högskoleexamen, och 170 doktorsexamen. Bland yrkesexamina gällde de flesta utlåtandena ingenjörsutbildningar – 780 bedömdes motsvara högskoleingenjörsexamen och 260 civilingenjörsexamen. De inkomna ansökningarna för bedömning under 2019 omfattade ett antal utbildningsländer. Flest ansökningar avsåg Indien och därefter följde Iran, Syrien, Turkiet och Storbritannien.

Vissa yrken kräver legitimation

Om en utländsk utbildning gäller arbete inom hälso- och sjukvården, där legitimation krävs, så är det Socialstyrelsen som gör bedömningen och utfärdar legitimationen. De senaste uppgifterna som finns tillgängliga är från 2019. Då utfärdade Socialstyrelsen cirka 2 230 legitimationer för personer med utländsk utbildning, varav cirka 1 120 var läkarlegitimationer och 430 sjuksköterskelegitimationer. Antalet kan jämföras med att Socialstyrelsen samma år utfärdade ungefär 10 800 legitimationer till personer med svensk utbildning. På motsvarande sätt gör Skolverket prövningar för lärarlegitimation. Under 2019 utfärdade Skolverket legitimationer till 692 personer med utländsk lärar- och förskollärarutbildning.

Källa: UHR, Socialstyrelsen och Skolverket.

Särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder i studiesituationen

Lärosäten kan ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder i studiesituationen. Totalt fick 22 910 studenter (33 var doktorander) stöd under 2020 – varav 67 procent var kvinnor och 33 procent var män. Det fanns åtta olika funktionsvariationsområden, där det största var dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter. Knappt hälften (10 680 studenter) av dem som fick stöd var studenter med denna variation. Jämfört med året innan har antalet studenter med stöd ökat med 2 760 personer, och jämfört med år 2010 har antalet ökat med hela 15 710 personer. I högskolan totalt sett var antalet studenter ungefär detsamma läsåren 2009/10 och 2019/20.

3

Internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå

Höstterminen 2020 minskade antalet nya inresande studenter som kom till Sverige kraftigt jämfört med höstterminen innan, troligen som en effekt av coronapandemin.

Det kom färre studenter från samtliga geografiska områden. Men under läsåret 2019/20 ökade antalet inresande studenter jämfört med läsåret innan. Fler av dem betalade avgifter för sina studier i Sverige, och majoriteten av de betalande studenterna var män. Även antalet inresande studenter som tog examen ökade.

Allt färre svenska studenter väljer att studera utomlands. Det senaste läsåret minskade både antalet som anordnade sina utlandsstudier själva liksom antalet som deltog i ett utbytesprogram. De största mottagarländerna var USA och Storbritannien, men antalet utresande studenter minskade till båda länderna.

Nya inresande studenter

Betydligt färre nya inresande studenter kom till Sverige höstterminen 2020 jämfört med höstterminen innan, med största sannolikhet till följd av coronapandemin. Däremot ökade antalet nya inresande studenter läsåret 2019/20 jämfört med läsåret innan. Det senaste läsåret var männen i majoritet bland de nya betalande studenterna och bland de freemover-studenter som påbörjade ett masterprogram.

  • Färre nya utbytesstudenter till Sverige
  • Fler nya inresande studenter på läsårsnivå
  • Minskat antal studenter från USA
  • Män i majoritet bland nya freemoverstudenter på program

Antalet nya inresande studenter från Pakistan minskade markant läsåret 2011/12 efter att studieavgifter hade införts, men sedan dess har antalet successivt ökat. Läsåret 2019/20 ökade antalet med 180 jämfört med läsåret innan. Pakistan är därmed återigen ett av länderna med flest nya inresande till Sverige.

Totala antalet inresande studenter

Det totala antalet inresande studenter i Sverige fortsätter att öka. Det senaste läsåret tog allt fler freemover-studenter ut sin första examen i Sverige, de flesta på avancerad nivå. Bland de betalande studenterna höstterminen 2020 ökade andelen som finansierade sina studier med svenska stipendier.

  • Allt fler inresande studenter
  • Fler finansierade studieavgifter med svenska stipendier
  • Fortsatt fler inresande freemoverstudenter tog examen

Utresande studenter

Både antalet utresande utbytesstudenter och utresande freemover-studenter minskade 2019/20 jämfört med läsåret innan. USA och Storbritannien är fortsatt de största mottagarländerna, men antalet utresande studenter minskade till båda länderna jämfört med förra läsåret. Antalet svenska studenter som väljer att studera till läkare utomlands fortsätter att minska.

  • Färre utresande studenter
  • Storbritannien största mottagarlandet
  • Färre studerade till läkare utomlands
  • Större andel män har studerat utomlands av de examinerade

Under de senaste tio läsåren har Storbritannien, USA och Danmark tappat många utresande från Sverige, medan antalet till bland annat Nederländerna och Lettland har ökat.

Faktarutor

Inresande och utresande studenter - definitioner

Inresande studenter

Totala antalet inresande studenter är samtliga inresande studenter som studerar i Sverige, oavsett om de har gjort det i en termin eller flera år.

Nya inresande studenter är inresande studenter som för första gången studerar i den svenska högskolan. Nya inresande studenter är alltså en delmängd av det totala antalet inresande studenter.

Utbytesstudenter är studenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor.

Freemover-studenter anordnar sina studier i Sverige på egen hand. Det är personer som har beviljats uppehållstillstånd för studier, utrikes födda som invandrade mindre än sex månader före studiestarten och övriga personer som inte har svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. Inresande freemover-studenter som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz betalar anmälnings- och studieavgifter för sina studier i Sverige. Därför kan freemover-studenter delas in i betalande och icke-betalande studenter.

Utresande studenter

Utbytesstudenter deltar i ett utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet och högskolor.

Freemover-studenter har studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN) för studier utomlands och har anordnat sina studier själva.

Landuppgifter saknas för vissa freemover-studenter

Det saknas landuppgifter för en andel av gruppen inresande freemover-studenter. Studenter från övriga Norden behöver inte uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige och det är troligt att många studenter från EU/EES och Schweiz inte heller ansöker om uppehållstillstånd, eftersom de inte behöver tillståndet för kortare vistelse i landet. Det innebär att antalet freemover-studenter från EU/EES och Schweiz antagligen är underskattat, eftersom det troliga är att en stor andel av studenterna från dessa länder redovisas med okänt ursprungsland. Dessutom behöver inte freemover-studenter som enbart studerar på distans uppge land.

Stipendier och studieavgifter

Det finns två statliga stipendieprogram för inresande, betalande studenter som studerar på grundnivå och avancerad nivå.

Det första programmet syftar till att främja lärosätenas internationalisering genom att underlätta rekrytering av särskilt kvalificerade studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. UHR administrerar programmet och fördelar medel till sökande lärosäten, som själva beslutar om stipendiernas användning och om de ska täcka hela eller del av studieavgiften.

Det andra programmet består av två delar och administreras av Svenska institutet (SI). En del av stipendierna riktas mot studenter från länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med, och övriga riktas mot studenter från länder som klassas som låg- eller medelinkomstländer enligt OECD:s biståndskommitté (OECD/DAC). Regeringens mål med programmet är att bidra till kvalificerad kompetensförsörjning i utvecklingsländer. Stipendierna täcker hela studieavgiften och dessutom studenternas levnadsomkostnader.


4

Utbildning på forskarnivå

Antalet nybörjare på forskarnivå var 3 100 år 2020 och har minskat något jämfört med året innan. För andra året i rad var det något fler kvinnor än män bland nybörjarna.

Det internationella inslaget i forskarutbildningen är stort. Bland nybörjarna var andelen utländska doktorander 40 procent och i den totala mängden doktorander 37 procent. Varken antalet utländska nybörjare eller utländska doktorander har hittills minskat på grund av coronapandemin.

Flest doktorander fanns inom medicin och hälsovetenskap. Doktorandernas försörjning har förbättrats och andelen med doktorandanställning har ökat. Bland nybörjarna hade 76 procent doktorandanställning och bland doktoranderna 69 procent 2020. En majoritet av doktoranderna studerade på heltid på forskarnivå.

Både antalet doktorsexamina och antalet licentiatexamina minskade. Det innebär att antalet forskarexaminerade minskade för fjärde året i rad. Könsfördelningen var jämn bland dem som tog en doktorsexamen. Det tar längre tid för kvinnor än för män att avlägga en examen på forskarnivå. När det gått åtta år efter nybörjaråret har dock skillnaden mellan könen försvunnit.

Snedrekryteringen utifrån svensk eller utländsk bakgrund har i det närmaste försvunnit. Den sociala snedrekryteringen har minskat, men är fortfarande tydlig.

Övergång till forskarutbildning

Övergången till forskarutbildningen från grundnivå och avancerad nivå var högre bland männen än bland kvinnorna. Störst var övergången bland examinerade med inriktningen naturvetenskap, matematik och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Lägst var den bland examinerade inom pedagogik och lärarutbildning.

Nybörjare på forskarnivå

Antalet nybörjare på forskarnivå var 3 100 år 2020, och av dem var 40 procent utländska nybörjare. Hittills har antalet utländska nybörjare inte påverkats av coronapandemin. Försörjningsvillkoren har förbättrats för nybörjarna, och 2020 hade 76 procent av dem en doktorandanställning. Flest nybörjare studerade inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap.

  • Fler kvinnor än män för andra året i rad
  • Fortsatt hög andel utländska doktorandnybörjare
  • Medicin och hälsovetenskap vanligast bland nybörjarna
  • Flest utländska nybörjare inom naturvetenskap och teknik
  • Doktorandanställning vanligaste försörjningen
  • Nybörjarna yngst inom naturvetenskap och teknik
  • Minskad andel i befolkningen som påbörjar en forskarutbildning

Doktorander

Den totala mängden doktorander var 17 100 hösten 2020, vilket var något färre jämfört med året innan. Doktorandernas försörjning har förbättrats eftersom fler har doktorandanställning och anställningar utanför högskolan. Majoriteten av doktoranderna studerade på heltid. Flest doktorander, en tredjedel, studerade på en forskarutbildning inom medicin och hälsovetenskap.

Hösten 2020 fanns 17 100 doktorander, vilket var en minskning med 600 jämfört med hösten 2019. Det var lika många kvinnor som män bland doktoranderna 2020, och könsfördelningen har varit jämn under den senaste tioårsperioden.

Examina på forskarnivå

Antalet doktorsexamina minskade för fjärde året i rad. Minskningen skedde till största delen inom medicin och hälsovetenskap samt teknik. Även antalet licentiatexamina minskade något jämfört med året innan. Könsfördelningen var jämn bland dem som tog en doktorsexamen.

Genomströmning

Det tar längre tid för kvinnor än för män att ta en examen på forskarnivå. När det gått åtta år efter nybörjaråret har dock skillnaden mellan könen försvunnit. Studietiden var i genomsnitt tolv terminer från nybörjartermin till doktorsexamen. Räknas bara den aktiva tiden som doktoranderna ägnade sig åt utbildningen, tog den i genomsnitt åtta terminer.

  • Examensfrekvensen inom fem år oförändrad
  • Kvinnornas examensfrekvens sjönk något
  • En doktorsexamen tog i snitt tolv terminer

Breddad rekrytering

Snedrekryteringen till utbildning på forskarnivå har minskat utifrån både social och nationell bakgrund. Men medan den sociala snedrekryteringen fortfarande är tydlig har snedrekryteringen utifrån svensk eller utländsk bakgrund i det närmaste försvunnit.

  • Minskad social snedrekrytering
  • En majoritet har högutbildade föräldrar
  • Avtagande snedrekrytering utifrån nationell bakgrund
  • Doktorandernas nationella sammansättning liknar befolkningens

Faktarutor

Utländska doktorander

Utländska doktorander är personer som har kommit till Sverige för att genomgå en forskarutbildning. De kan urskiljas i statistiken eftersom de har beviljats uppehållstillstånd för studier och för att det beslutet fattades mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. Alla utländska doktorander ansöker dock inte om uppehållstillstånd, och därför räknas även de personer som är utrikes födda och invandrade mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Notera att utländska doktorander skiljer sig från doktorander med utländsk bakgrund. För mer information om utländsk bakgrund, se avsnittet Breddad rekrytering.

Internationell mobilitet på forskarnivå

Inom ramen för EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning Europa2020 finns målet att minst 20 procent av de examinerade inom det europeiska området för högre utbildning ska ha haft en studieeller praktikperiod utomlands. Den ska vara i minst tre månader under någon del av den totala studietiden.

UKÄ har samlat in uppgifter från lärosätena om antalet examinerade på forskarnivå 2019 som har genomfört en del av sin utbildning utomlands. Av de 2 750 som doktorsexaminerades 2019 hade 30 procent haft en utlandsvistelse. Det är något fler än året innan när 27 procent var utomlands. Det var fler män än kvinnor som hade en utlandsvistelse under utbildningen.

Majoriteten av de som varit utomlands var doktorander inom naturvetenskap och teknik. Av de doktorander som varit utomlands hade 18 procent varit i USA. Därefter följde Storbritannien och Tyskland med 10 respektive 8 procent.

Vad kostar forskarutbildningen?

Det finns inga uppgifter om hur stor andel av medlen till forskning och utbildning på forskarnivå som används till forskarutbildning på lärosätena, eftersom kostnaderna inte särskiljs i redovisningen. UKÄ har därför tagit fram en ny modell för att uppskatta kostnaderna för perioden 1999–2019. I modellen räknas kostnaden per doktorand ut, vilket sedan multipliceras med antalet helårsdoktorander för att få fram den totala kostnaden för forskarutbildningen. Kostnaderna är också omräknade mot ett index för att kunna jämföras över tid.

Enligt UKÄ:s beräkningar blir kostnaderna för forskarutbildningen 12,9 miljarder kronor 2019. Kostnaderna har legat på ungefär samma nivå sedan 1999, trots att lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat betydligt under tidsperioden.

Lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå ökade från 30 miljarder kronor 1999 till 45 miljarder kronor 2019. Samtidigt minskade kostnaderna för forskarutbildningen enligt modellen från 13,5 till 12,9 miljarder kronor. Det innebär alltså att lärosätenas kostnader för forskning successivt har ökat, medan kostnaderna för forskarutbildning har minskat något. En förklaring är att lärosätenas intäkter från externa finansiärer har ökat betydligt mer än de direkta statsanslagen. Externa medel finansierar lärosätenas forskning i större utsträckning än de finansierar forskarutbildning. En annan delförklaring är att antalet doktorander (mätt som helårspersoner) minskade.

Denna analys ingår i projektet Fokus forskarutbildning, där UKÄ under ett par års tid belyser utbildning på forskarnivå ur olika perspektiv. Vi studerar studenternas intresse för forskarutbildningen i Sverige, lärosätenas dimensionering av forskarutbildningen och samhällets behov av forskarutbildade.

Läs mer i vår statistiska analys Vad kostar forskarutbildningen? (pdf) Pdf, 629 kB.

Examenstillstånd på forskarnivå

Alla universitet har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå, och från och med 1 januari 2010 kan högskolor ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillståndet söks inom ett område och ansökan prövas och beslutas av UKÄ. Mellan 2010 och 2020 har 16 högskolor beviljats examenstillstånd.

För konstnärlig licentiatexamen och konstnärlig doktorsexamen, som infördes som egna examina den 1 januari 2010, måste såväl universitet som högskolor ansöka om examenstillstånd. Ansökan prövas och beslutas av UKÄ. År 2020 hade fyra lärosäten tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå: Lunds universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Stockholms konstnärliga högskola.

Beslut om examenstillstånd för enskilda utbildningsanordnare fattas dock av regeringen.

Forskarskolor för yrkesverksamma lärare

Staten har genomfört flera satsningar på forskarskolor för yrkesverksamma lärare, varav den första startade 2008. Därefter följde ytterligare satsningar som påbörjades 2010, 2012, 2014 respektive 2018. Lärarna får, med bibehållen lön, gå utbildningen på forskarnivå under två och ett halvt år och samtidigt arbeta kvar som lärare på 20 procent av sin arbetstid. Utbildningen avses leda fram till en licentiatexamen.

Den senaste satsningen på forskarskolor för yrkesverksamma lärare påbörjades alltså 2018 och 29 lärare har påbörjat en forskarutbildning, varav 12 började 2020. Liksom på lärarutbildningen dominerar kvinnorna bland doktoranderna på dessa forskarskolor. I den föregående satsningen 2014 påbörjade 58 lärare en forskarutbildning och av dessa har totalt 33 avlagt en licentiatexamen 2020, varav 11 avlagt examen 2020.

5

Utbildning och arbetsmarknad

Prognoser visar att arbetsmarknadens behov är stora. På många områden finns det risk att antalet högskoleutbildade inte kommer att täcka behoven 2035. Det gäller särskilt utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning, liksom de flesta utbildningar inom hälso- och sjukvård samt social omsorg.

Det går bra på arbetsmarknaden för de som tar en examen i högskolan. En majoritet av dem som tog en examen läsåret 2017/18 var etablerade på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen. Högst etablering hade de examinerade från vårdutbildningar och ingenjörsutbildningar. Även etableringen för dem som har en utländsk utbildning och genomgått en kompletterande utbildning var god. Tre år efter fullföljd utbildning var etableringsgraden nästan lika hög som för dem som gått en motsvarande ordinarie utbildning.

Coronapandemin verkar inte ha drabbat arbetsmarknaden för nyutexaminerade från högskolan i så hög grad. Men det råder stora skillnader mellan utbildningar. De som tagit en civilingenjörsexamen har fått det svårare på arbetsmarknaden, medan examinerade från hälso- och sjukvårdsutbildningar har fått det lättare.

Antalet forskarutbildade har ökat stort på den svenska arbetsmarknaden. Bland dem har andelen kvinnor och andelen som genomgått en forskarutbildning utanför Sverige ökat. Nära fyra av tio forskarutbildade arbetade inom utbildningsväsendet.

Prognoser för behov av högskoleutbildade

UKÄ:s prognoser visar att arbetsmarknaden har ett stort behov av högskoleutbildade på många områden. Det gäller särskilt utbildningarna inom pedagogik och lärarutbildning samt merparten av utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. För civilingenjörer bedömer vi en risk för brist på arbetskraft för vissa inriktningar.

Brist, balans eller överskott 2035?

Prognoserna för arbetsmarknadsläget fram till 2035 handlar om tillgången på högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov. Resultaten visar att det kommer att uppstå brister inom många områden på arbetsmarknaden.

  • Brist på arbetskraft för många lärarexamina
  • Brist på arbetskraft inom hälso- och sjukvård samt social omsorg
  • Brist på arbetskraft för vissa inriktningar inom civilingenjörsexamen

Varierat arbetsmarknadsläge 2035 för några utbildningar

Ett varierat arbetsmarknadsläge är en situation där arbetsgivarnas svar i Arbetskraftsbarometern inte är entydiga, utan varierar i stor omfattning mellan god tillgång, balans och brist. Det kan tyda på regionala skillnader, eller skillnader mellan olika utbildningsinriktningar.

Utbildningarna med ett varierat arbetsmarknadsläge 2035:

  • läkarexamen
  • agronomexamen och hortonomexamen
  • generell examen inom biblioteks- och informationsvetenskap
  • generell examen inom data
  • vissa inriktningar av civilingenjörsexamen

Etablering efter examen på grundnivå och avancerad nivå

Arbetsmarknaden var god för en majoritet av dem som tog en examen på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2017/18. Etableringsgraden låg på ungefär samma nivå som läsåret innan. Kvinnor hade något lägre etableringsgrad än män, och en högre andel kvinnor än män hamnade i grupperna osäker och svag ställning på arbetsmarknaden. I genomsnitt hade personer som tog en yrkesexamen högre etableringsgrad än de som tog en generell eller konstnärlig examen.

  • Majoriteten var etablerade
  • Kvinnorna hade lägre etablering än män
  • Högst etableringsgrad för personer med yrkesexamina

Etablering efter kompletterande utbildning – personer med utländsk utbildning

Även för personer med utländsk utbildning som gått en kompletterande utbildning var läget på arbetsmarknaden bra. Tre fjärdedelar av de som fullföljt en kompletterande utbildning läsåren 2014/15–2016/17 var etablerade efter ett år. Tandläkarutbildningen hade högst etablering. Vid en jämförelse med examinerade på motsvarande ordinarie utbildningar verkar det ta något längre tid att etableras efter en kompletterande utbildning.

  • Tre fjärdedelar var etablerade
  • Etableringen ökar med tiden
  • Tandläkarutbildningen i topp

Hur går det för nyutexaminerade studenter?

Coronapandemin har påverkat arbetsmarknaden för många. För de som examinerades våren 2020 har andelen som har bra möjlighet till försörjning minskat något jämfört med examinerade våren 2019. Män verkar ha drabbats hårdare. En anledning kan vara att arbetsmarknade i privat sektor har påverkats mer än i offentlig sektor.

  • För samtliga examinerade har det skett en liten nedgång i möjligheten till en god försörjning
  • Civilingenjörer har fått det svårare med bra möjlighet till försörjning

Forskarutbildade på arbetsmarknaden

Antalet forskarexaminerade har ökat stort på den svenska arbetsmarknaden under de senaste tio åren. Men de är relativt ojämnt fördelade på olika näringsgrenar. Högst är andelen inom kunskaps- och forskningsintensiva näringsgrenar. Landets högskolor är de arbetsgivare som har anställt flest forskarutbildade under tidsperioden.

Faktarutor

Ny typ av uppföljning

Med hjälp av en ny statistikkälla från SCB som baseras på arbetsgivardeklarationer har vi jämfört uppgifter om inkomst för dem som tog en examen under våren 2020 med dem som tog en examen ett år tidigare. Uppföljningen gjordes i oktober samma år de tog examen. Syftet är att undersöka de nyutexaminerades ställning på arbetsmarknaden under coronapandemin. Vi har fokuserat på hur stor andel som tjänar över 20 000 kronor i månaden, vilket här räknas som att ha en bra möjlighet till försörjning.

Vem räknas som etablerad?

För att definieras som etablerad på arbetsmarknaden krävs att individen uppfyller följande kriterier:

  • Personen är sysselsatt i november månad det aktuella uppföljningsåret enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret.
  • Den sammanräknade arbetsinkomsten under året ska överstiga 247 900 kronor (år 2019).
  • Det ska inte finnas några händelser som indikerar perioder av arbetslöshet (på heltid eller deltid) eller att personen varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Den definition av etablerad som används här är på många sätt snäv. Det är flera villkor som måste vara uppfyllda under uppföljningsåret för att en person ska räknas som etablerad, och definitionen avser personer som har en god ställning på arbetsmarknaden. Individer som tillhör gruppen etablerade har med andra ord haft en förhållandevis smidig övergång från utbildning till arbetslivet.

Populationen delas in i fyra kategorier utifrån hur stark ställning de har på arbetsmarknaden:

  • Etablerad: God ställning på arbetsmarknaden
  • Osäker: Relativt låg arbetsinkomst eller förekomst av arbetslöshet
  • Svag: Låg arbetsinkomst eller förekomst av heltidsarbetslöshet en stor del av året
  • Utanför: Ingen arbetsinkomst
6

Högskolans personal

Högskolans personal fortsätter att öka i antal. De anställda vid landets lärosäten motsvarande 54 020 heltidsekvivalenter 2020, vilket är en ökning med drygt 2 procent jämfört med året innan.

Av de anställda i högskolan tillhörde 60 procent den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent tillhörde personalen med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Lektorer var den största anställningskategorin inom den forskande och undervisande personalen. Det var också den kategori som ökade mest i antal jämfört med året innan, följt av annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen.

Bland personal med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter var den administrativa personalen i majoritet. Även den administrativa personalen ökade jämfört med året innan. Samtidigt var övriga anställningskategorier i stort oförändrade eller så minskade de i antal.

Samtlig personal

Högskolans personal bestod av 54 020 heltidsekvivalenter 2020. Av dem tillhörde 60 procent den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent hade andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter. Antalet anställda inom högskolan har ökat med 16 procent under den senaste tioårsperioden.

  • Sex av tio tillhör den forskande och undervisande personalen
  • Antalet anställda har ökat över tid

Den forskande och undervisande personalen

Den forskande och undervisande personalen fortsätter att öka i antal och var 32 340 heltidsekvivalenter 2020. Den största anställningskategorin var lektorer. Under den senaste tioårsperioden har den forskande och undervisande personalen ökat med 22 procent. Andelen kvinnor har ökat inom i stort sett alla anställningskategorier och forskningsämnesområden.

  • Den forskande och undervisande personalen ökar
  • Lektorerna ökar mest i antal
  • Fler lektorer och färre adjunkter under den senaste tioårsperioden
  • Könsfördelningen mest ojämn bland professorer – trots att antalet kvinnor ökar
  • För få kvinnor nyrekryteras som professorer
  • Omkring 4 procent anställs som professorer inom tolv år
  • Postdoktorer och biträdande lektorer ökar bland meriteringsanställda
  • Störst ökning av antalet anställda inom medicin och hälsovetenskap
  • Andelen lektorer störst inom samhällsvetenskap samt humaniora och konst
  • Meriteringsanställda ägnar mest tid åt forskning och utveckling

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter har ökat jämfört med året innan och uppgick 2020 till 21 690 heltidsekvivalenter. Den klart största anställningskategorin var administrativ personal. Under den senaste tioårsperioden har den administrativa personalen ökat i antal, medan övriga anställningskategorier tvärtom har minskat.

  • Flest tillhör den administrativa personalen
  • Den administrativa personalen ökar

Faktarutor

Statistiken om personal vid universitet och högskolor

Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Den baseras på en datainsamling från högskolornas administrativa register och genomförs årligen.

Populationen består av anställda vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd under mätmånaden oktober 2020.
Målpopulationen omfattar inte anställda som var yngre än 16 år vid årets slut, helt tjänstlediga eller utlandsanställda. Följande anställningsbenämningar är även exkluderade från målpopulationen: EU-stipendiat, forskare affilierad, forskarstipendiat, lektor affilierad, professor affilierad, stipendiat, styrelseledamot och personal med utbildningsbidrag.

Anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter delas utifrån Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 in i följande sex forskningsämnesområden:
• naturvetenskap
• teknik
• medicin och hälsovetenskap
• lantbruksvetenskap och veterinärmedicin
• samhällsvetenskap
• humaniora och konst.

Anställningar som regleras i lag och förordning

I högskolelagen (1992:1434) regleras anställning för professorer och lektorer, medan anställning för biträdande lektorer regleras i högskoleförordningen (1993:100).

Utöver de anställningskategorier som anges i högskolelagen och högskoleförordningen beslutar lärosätena själva vilka lärarkategorier som ska finnas och hur karriärstrukturen för lärare och forskare ska se ut vid lärosätet.

Meriteringsanställningar

I statistiken bildar tjänstebenämningarna forskarassistent, biträdande lektor och postdoktor tillsammans anställningskategorin meriteringsanställningar. Postdoktorer har funnits i sin nuvarande form sedan hösten 2008, då Arbetsgivarverket och fackliga företrädare slöt avtal om en tidsbegränsad anställning som postdoktor. Enligt avtalet kan universitet och högskolor anställa en postdoktor i högst två år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl. Anställningar som postdoktor fanns även innan dess och var då lokalt utformade på lärosätena.

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som antingen har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande vetenskaplig kompetens. En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst i fyra–sex år, vilket bestäms av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att den anställda ska ha möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig både vetenskapligt och pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor. Utöver biträdande lektorer finns även fyraåriga meriteringsanställningar med tjänstebenämningen forskarassistent på lärosätena.

Enligt en reglering i högskoleförordningen som infördes 2017 ska en biträdande lektor efter ansökan befordras till en tillsvidareanställning som lektor, förutsatt att hen är behörig och vid en prövning bedöms som lämplig för en sådan anställning.

UKÄ:s mobilitetsundersökning

Sedan 2015 ingår enkätfrågor om internationell mobilitet som ett tillägg i den enkätundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år kring arbetstidens fördelning hos högskolans personal. Undersökningen är en urvalsundersökning som riktar sig till personal som arbetar med forskning och utveckling (FoU) eller direkt stöd till FoU vid universitet och högskolor. År 2019 fick SCB in svar om 6 237 tjänster, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 51 procent. För mer information om undersökningen, se Statistikens framställning, Forskning och utveckling i Sverige, UF 0301, 2020, SCB.

Resultaten för frågorna om internationell mobilitet 2019 är jämförbara med resultaten från 2017. Omgången dessförinnan, 2015, var en pilotomgång och frågeutformningen har ändrats sedan dess. På grund av ett misstag i enkätframställningen 2019 saknas resultat från två frågor som fanns med 2017. Det handlar om antal veckor som personen vistats utomlands i tjänsten samt i vilken utsträckning utlandsvistelsen ägnats åt forskning, undervisning, studier respektive en kombination av dessa.

Eftersom undersökningen är en urvalsundersökning finns en viss felmarginal i svaren. Denna felmarginal blir större när resultaten bryts ner på olika anställningskategorier och forsknings-ämnesområden. I beskrivning av resultaten fokuserar vi på de resultat som är statistiskt säkerställda.

För att se resultaten från undersökningen, se avsnittet Vanligast att professorer var utomlands i tjänsten 2019, kapitlet Högskolans personal, i UKÄ:s årsrapport 2021

UKÄ:s undersökning av könsfördelning i högskolans ledningsfunktioner

UKÄ genomför vartannat år en enkätundersökning om könsfördelningen i vissa övergripande ledningsfunktioner vid lärosätena. Undersökningen har genomförts åren 2021, 2019 och 2017 och avsett könsfördelningen den 1 januari respektive år. I enkäten har lärosätena besvarat ett mindre antal frågor om könsfördelningen bland personal i vissa ledningsfunktioner.

Svarsfrekvensen har varit hög. År 2021 besvarade samtliga 48 lärosäten undersökningen. För åren 2017 och 2019 besvarade samtliga lärosäten utom 3 respektive 2 mindre utbildningsanordnare enkäten.

De ledningsfunktioner som UKÄ efterfrågat är:

  • Rektor. Universitetets eller högskolans chef med ansvar för hela verksamheten (HL 2 kap. 3 §).
  • Rektors ställföreträdare, prorektor eller motsvarande (HF 2. kap. 10 §).
  • Vicerektor, prorektor eller motsvarande, som inte är rektors ställföreträdare. Ansvarar för ett övergripande område inom ett lärosäte.
  • Förvaltningschef, universitets-/högskoledirektör eller motsvarande. Ansvar för universitetets eller högskolans gemensamma administration och ekonomi.
  • Dekanus, akademichef eller motsvarande. Ordförande för central nämnd eller fakultetsnämnd på lärosätet, det vill säga ett organ som arbetar med frågor som gäller utbildning och/eller forskning och som innehåller lärarrepresentanter.
  • Chefsbibliotekarie eller motsvarande. Högsta chef för universitetets eller högskolans bibliotek.

Beroende på lärosätenas olika storlek och organisation finns det en variation i vad som rapporterats in under respektive ledningsfunktion. Störst enhetlighet bland tjänstebenämningar finns i rapporteringen av rektor och prorektor. För funktionen dekanus används en rad olika tjänstebenämningar, bland annat dekan, akademichef och ordförande.

Förutom dessa ledningsfunktioner finns ytterligare ledningsfunktioner som inte omfattas av denna undersökning. Detta beror på att lärosätenas olika organisation och tjänstebenämningar gör det svårt att skapa jämförbara beskrivningar av ledningsfunktioner. Högskolorna beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte annat är föreskrivet. För statliga högskolor regleras i högskoleförordningen att rektor ska ha en ställföreträdare.

För att se resultaten från undersökningen, se avsnittet Fyra av tio rektorer var kvinnor 2021, kapitlet Högskolans personal, UKÄ:s årsrapport 2021.

7

Högskolans ekonomi och finansiering

År 2020 visade universitet och högskolor ett positivt samlat ekonomiskt resultat. Det positiva resultatet beror huvudsakligen på ökade anslagsintäkter och minskade driftskostnader – två viktiga effekter av coronapandemin på lärosätenas ekonomi. Samtidigt skilde sig den ekonomiska utvecklingen inom högskolans olika verksamhetsområden åt.

Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ökade i omfattning. Coronapandemin låg bakom det ökade intresset för högre utbildning, och staten sköt till medel för både tillfälliga och permanenta utbyggnader av utbildningen. Flera lärosäten kunde också använda sparade anslagsmedel från tidigare år.

Aktiviteten inom forskning och utbildning på forskarnivå saktade i stället in. Det tog sig uttryck i minskade intäkter av forskningsbidrag och en ökning av de oförbrukade bidragen.

Lärosätenas ekonomi

År 2020 uppvisade universitet och högskolor ett positivt samlat ekonomiskt resultat. Intäkterna ökade inom såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå som forskning och utbildning på forskarnivå. Däremot ökade inte kostnaderna i motsvarande omfattning, framför allt inte inom forskningsverksamheten.

De totala kostnaderna för verksamheten vid Sveriges universitet och högskolor var 78,0 miljarder kronor 2020. Det motsvarar 1,57 procent av Sveriges BNP, vilket är samma nivå som föregående år. Merparten, närmare 80 procent, av verksamheten finansierades med statliga medel.

Hur mycket kostade den svenska högskolan?

De totala kostnaderna för verksamheten vid Sveriges universitet och högskolor var 78,0 miljarder kronor 2020. Det motsvarar 1,57 procent av Sveriges BNP, vilket är samma nivå som föregående år.

  • Kostnaderna utvecklas olika
  • De totala intäkterna ökade
  • Liten förändring av de totala intäkterna
  • Överskott i både utbildnings- och forskningsverksamheten
  • Lärosätena ökar sitt myndighetskapital

Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Med anledning av coronapandemin och för att hantera följderna av den väntade lågkonjunkturen har staten skjutit till medel för både tillfälliga och permanenta utbyggnader av utbildningen. Det leder till att högskolans utbildningskapacitet kommer att öka betydligt under 2021–2023. Trots pandemin fortsatte trenden med ökade intäkter från betalande studenter under 2020, men ökningstakten var lägre än tidigare år.

  • Statliga anslag för finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå
  • Överproduktion inom utbildningsverksamheten
  • Flera utbyggnader med anledning av coronapandemin
  • Utbildningskapaciteten väntas öka kommande år
  • Ökade intäkter av studieavgifter trots coronapandemin

År 2020 var lärosätenas totala intäkter av uppdragsutbildning 1,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,2 miljarder kronor jämfört med året innan.

Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå

År 2020 ökade lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå marginellt räknat i fasta priser. De direkta statsanslagen ökade med 0,7 miljarder kronor, medan de externa medlen minskade i ungefär samma omfattning. Minskningen beror framför allt på lägre intäkter av forskningsbidrag.

  • Huvuddelen av forskningsmedlen är statliga
  • Andelen externfinansiering minskar
  • Minskande intäkter av forskningsbidrag
  • Lägre förbrukningstakt bakom de minskade bidragsintäkterna
  • Minskade avgiftsintäkter

Faktarutor

En analys av högskolans hyreskontrakt - större yta och högre kostnader

Lärosätenas hyreskostnader var drygt 8 miljarder kronor under 2020. Hyreskostnaderna är därmed den klart största delen av lärosätenas lokalkostnader. Under perioden 1997–2020 ökade både den totala ytan och de totala hyreskostnaderna (räknat i fasta priser) med drygt 25 procent. Det betyder att kvadratmeterpriset var stabilt kring 2 000 kronor under hela perioden.

Utöver detta framgår också att

  • från och med 2019 ligger majoriteten av den yta som lärosätena förfogar över i storstadsområden
  • antalet kvadratmetrar per campusstudent har ökat
  • antalet kvadratmetrar per anställd har minskat
  • Akademiska hus ställning som hyresvärd är oförändrad.

Fastprisberäkning

För att beskriva den ekonomiska utvecklingen med hänsyn till inflationen, har uppgifterna från tidigare år räknats om till 2020 års priser, det vill säga vad beloppen motsvarar i 2020 års penningvärde. En sådan beräkning tar bort effekten av inflation och mäter i stället volymförändringar.

Vid fastprisberäkningarna används Statistikmyndigheten SCB:s implicitprisindex för statlig konsumtion. Indexets utveckling reflekterar kostnadsutvecklingen i statlig sektor, även sådana förändringar som inte rör verksamheten vid universitet och högskolor.

Samtliga uppgifter finns också i löpande priser i UKÄ:s statistikdatabas.


Index

Årlig förändring

2000

62,21


2001

64,65

3,92

2002

66,51

2,89

2003

68,49

2,97

2004

68,84

0,51

2005

70,71

2,72

2006

73,53

3,98

2007

75,71

2,97

2008

78,11

3,18

2009

79,62

1,93

2010

79,99

0,46

2011

82,85

3,58

2012

84,48

1,97

2013

85,06

0,69

2014

86,67

1,89

2015

88,59

2,22

2016

89,75

1,31

2017

92,17

2,69

2018

94,93

3,00

2019

98,88

4,16

2020

100,00

1,14

 

Pandemins effekter på den privata forskningsfinansieringen

Under början av 2020 reagerade börser världen över kraftigt negativt till följd av pandemin. Eftersom att många av stiftelserna som finansierar forskning via bidrag är beroende av avkastning på börsen, fanns farhågor om att intäkterna från dem skulle minska. Som en del i uppföljningen av pandemins effekter på högskolan har Universitetskanslersämbetet undersökt detta.

Studien visar att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat stiftelsernas möjligheter att bevilja finansiering till nya projekt. Ingen forskning har heller behövt ställas in till följd av indragen finansiering. De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering.

I studien framträder två viktiga undantag. Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna uppger att de tillfälligt drar ner sitt stöd till nya projekt med totalt 700 miljoner kronor. Det är ett betydande bortfall, som innebär sämre finansieringsmöjligheter för forskare och forskargrupper vid de universitet som framför allt omfattas av dessa stiftelsers program och utlysningar.

UKÄ bedömer att effekterna av pandemin hittills kommer att stanna vid ett tillfälligt bortfall av forskningsfinansiering.

Läs mer i rapporten Coronapandemins effekter på den privata forskningsfinansieringen (Rapport: 2021:11).

8

Högskolans forskning

Medicin och hälsovetenskap står för den största forskningsvolymen i Sverige mätt i antalet publikationer. Medicin och hälsovetenskap har också de största intäkterna – drygt en tredjedel av de 45 miljarder kronor som lärosätenas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick till 2019. Flest FoU-årsverken utfördes däremot inom naturvetenskap.

Forskare vid de stora breda universiteten och de fackinriktade universiteten ägnar en betydligt större andel av sin arbetstid åt FoU-verksamhet än forskare vid övriga lärosäten.

Under perioden 2012–2019 blev det allt vanligare att sprida forskningsresultat genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter inom samtliga forskningsämnesområden. Antalet böcker av forskare som är verksamma vid svenska lärosäten har samtidigt minskat.

Forskningsintäkter

Universitetens och högskolornas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå var 45 miljarder 2019. Det största forskningsämnesområdet var medicin och hälsovetenskap med en tredjedel av de samlade intäkterna.

Forskarnas arbetstid

Flest årsverken som ägnas åt forskning och utveckling genomfördes 2019 inom naturvetenskap. Hur stor andel av arbetstiden som forskare ägnar åt FoU-verksamhet varierar mellan forskningsämnesområden och mellan olika lärosäten. Högst andel av arbetstiden ägnades åt FoU-verksamhet vid fackinriktade universitet.

Forskningspublikationer

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter är den vanligaste publikationstypen vid svenska lärosäten. Flest artiklar publicerades 2019 inom medicin och hälsovetenskap. Antalet publicerade böcker har minskat sedan 2012 medan andelen artiklar i vetenskapliga tidskrifter ökar.

Faktarutor

Flest FoU-årsverken inom naturvetenskap

Inom naturvetenskap samt medicin och hälsovetenskap genomfördes flest FoU-årsverken 2019 (tabell 3). Fördelningen av årsverken mellan forskningsämnesområden stämmer inte helt överens med intäkternas fördelning. Det beror på att forskningen är mer kapitalintensiv och resurskrävande inom vissa områden. En betydande del av FoU-årsverkena inom medicin och hälsovetenskap utförs dessutom utanför universitet och högskolor, framför allt vid universitetssjukhusen.

Huvuddelen av forskningsintäkterna går till de stora breda universiteten och de fackinriktade universiteten. Det är också vid dessa lärosäten som forskare och lärare ägnar störst del av sin arbetstid till FoU-verksamhet – omkring hälften jämfört med omkring trettio procent vid övriga lärosäten. Lägst andel av arbetstiden ägnades åt FoU vid de konstnärliga högskolorna.

Till toppen