Internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå

Det totala antalet inresande studenter som själva anordnar sina studier i Sverige fortsätter att öka. Även den grupp som betalar studieavgifter ökar sedan flera år. Däremot minskade antalet inresande utbytesstudenter. Även svenska studenter som studerar utomlands minskar. Fler kvinnor än män är inresande såväl som utresande studenter.

Antalet nya freemover-studenter på masterprogram ökade med 230 personer. Alla andra typer av inresande studenter minskade.

Nya inresande studenter

Det senaste läsåret minskade antalet nya inresande studenter. Minskningen utgjordes av utbytesstudenter, medan antalet freemover-studenter ökade. Även antalet nya freemover-studenter som betalar studieavgifter har ökat. Fortfarande kom flest nya inresande studenter från Tyskland, Frankrike och Kina.

  • Färre nya utbytesstudenter till Sverige
  • Flest nya inresande från Tyskland
  • Allt fler nya freemover-studenter på masterprogram
  • Fler nya inresande studenter höstterminen 2019

Totala antalet inresande studenter

Det totala antalet inresande studenter i Sverige ökar. Allt fler av de inresande freemover-studenterna tog ut en examen i Sverige, och flest examinerade kom från Kina. En knapp femtedel av de betalande studenterna höstterminen 2019 finansierade sina studieavgifter med svenska stipendier.

  • Fortsatt ökat antal freemover-studenter
  • Antalet betalande freemover-studenter fortsätter öka
  • Fler freemover-studenter tog examen

Utresande studenter

Antalet utresande studenter minskade läsåret 2018/19 jämfört med läsåret innan. De största mottagarländerna var USA och Storbritannien och Nordirland. Av antalet svenska studenter som tog examen under läsåret 2018/19 hade 15 procent studerat utomlands någon period under de senaste tolv terminerna. Det var en något högre andel än läsåret innan.

  • Färre ordnar utlandsstudier på egen hand
  • USA och Storbritannien och Nordirland största mottagarländerna
  • Fortfarande många som studerar till läkare utomlands
  • 15 procent examinerade med utlandsstudier

Landuppgifter saknas för vissa freemover-studenter

Det saknas landuppgifter för en andel av gruppen inresande freemover-studenter. Studenter från övriga Norden behöver inte uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige och det är troligt att många studenter från EU/EES och Schweiz inte heller ansöker om uppehållstillstånd, eftersom de inte behöver tillståndet för kortare vistelse i landet. Det innebär att antalet freemover-studenter från EU/EES och Schweiz antagligen är underskattat, eftersom det troliga är att en stor andel av studenterna från dessa länder redovisas med okänt ursprungsland. Dessutom behöver inte freemover-studenter som enbart studerar på distans uppge land.

Stipendier och studieavgifter

Det finns två statliga stipendieprogram för inresande, betalande studenter som studerar på grundnivå och avancerad nivå.

Det första programmet syftar till att främja lärosätenas internationalisering genom att underlätta rekrytering av särskilt kvalificerade studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. UHR administrerar programmet och fördelar medel till sökande lärosäten, som själva beslutar om stipendiernas användning och om de ska täcka hela eller del av studieavgiften.

Det andra programmet består av två delar och administreras av Svenska institutet (SI). En del av stipendierna riktas mot studenter från länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med, och övriga riktas mot studenter från länder som klassas som låg- eller medelinkomstländer enligt OECD:s biståndskommitté (OECD/DAC). Regeringens mål med programmet är att bidra till kvalificerad kompetensförsörjning i utvecklingsländer. Stipendierna täcker hela studieavgiften och dessutom studenternas levnadsomkostnader.

Vilka studenter väljer att studera utomlands?

Under 2019 publicerades två studier med syfte att bland annat undersöka om olika bakgrundsfaktorer, som social bakgrund, studiebakgrund, studieval och studiemeriter, hänger samman med att studenter väljer att studera utomlands.

Den första rapporten Vägen till utlandsstudier (UHR/CSN 2019:5/2019:10) visar bland annat att de som väljer att studera utomlands i högre grad har föräldrar med höga inkomster och lång utbildningsbakgrund jämfört med de som väljer att inte studera utomlands. De som studerar utomlands har även en snabbare väg till högskolestudier än de som inte studerar utomlands. De läser i högre grad ett av gymnasieskolans högskoleförberedande program och kompletterar sin utbildning på komvux eller folkhögskola i lägre utsträckning än de som inte studerar utomlands. De har även högre betygsmedelvärde från gymnasiet.

Dessa resultat gäller framför allt utbytesstuderande. De med utländsk bakgrund skiljer sig delvis från den generella bilden av de utlandsstuderande, dels genom att de i högre grad väljer att studera utomlands och i högre utsträckning som freemover-studerande, dels i fråga om socioekonomisk bakgrund. De utlandsstuderande med utländsk bakgrund har föräldrar med lägre utbildningsnivå och lägre inkomster än övriga utlandsstuderande.

Den andra rapporten Svenska studenter i Erasmus+ (UHR 2019:6) är gjord av två forskare vid Uppsala universitet på uppdrag av UHR. De har bland annat undersökt hur studenternas sociala bakgrund, studiemeriter och studieval hänger samman med deras deltagande i Erasmus+. Några av resultaten är att jämfört med övriga högskolestudenter är Erasmusstudenterna något oftare kvinnor och deras ålder är starkt koncentrerad till omkring 23 år. Relativt få är under 21 år eller över 25. De har betydligt oftare höga gymnasiemedelbetyg, och drygt hälften har fördjupat sig i franska, spanska eller tyska. I högskolan studerar Erasmusdeltagarna betydligt oftare än övriga på avancerad nivå och på samhällsvetenskapliga och språkliga utbildningar. Statsvetenskap är mycket vanligare, liksom språk, juridik och företagsekonomiska utbildningar. Resultatet visar även att föräldrarnas utbildningsnivå framför allt påverkar benägenheten att delta i Erasmus+.