Högskolans personal

De anställda vid landets lärosäten motsvarade 2019 totalt 52 880 heltidsekvivalenter. Det var en ökning med drygt 2 procent sedan 2018. Av dessa hörde 60 procent till den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent var personal med andra än forskande och undervisande uppgifter. Den största ökningen stod den forskande och undervisande personalen för.

Den största anställningskategorin inom den forskande och undervisande personalen var lektorer, som utgjorde 30 procent.

Totalt var könsfördelningen relativt jämn, även om andelen män var något högre inom den forskande och undervisande personalen medan andelen kvinnor var högre bland personal med andra än forskande och undervisande uppgifter.

Den största anställningskategorin inom den forskande och undervisande personalen var lektorer, som utgjorde 30 procent. Det är också antalet lektorer, tillsammans med meriteringsanställningar, som har ökat mest under de senaste åren.

Den forskande och undervisande personalen

Den forskande och undervisande personalen ökade med knappt 3 procent mellan 2018 och 2019 och utgjorde 60 procent av alla anställda. Lektorer var den största anställningskategorin och de har också ökat mest i antal under den senaste tioårsperioden.

Majoriteten av den forskande och undervisande personalen var verksamma inom forskningsämnesområdena samhällsvetenskap, medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap. Andelen kvinnor har på senare år ökat inom i stort sett alla anställningskategorier och forskningsämnesområden.

  • Den forskande och undervisande personalen ökar
  • Ökning av annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen
  • Lektorer och meriteringsanställda har ökat mest under den senaste tioårsperioden
  • Omkring 4 procent anställs som professorer inom tolv år – bland både kvinnor och män
  • Postdoktorer vanligast bland de meriteringsanställda
  • Personalsammansättningen varierar mellan olika forskningsämnesområden
  • Andelen lektorer störst inom samhällsvetenskap och humaniora och konst
  • Drygt en tredjedel har utländsk bakgrund

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter ökade med knappt 2 procent mellan 2018 och 2019 och utgjorde 40 procent av alla anställda vid landets lärosäten.

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter

Under den senaste tioårsperioden har personal med andra än forskande och undervisande uppgifter ökat – men i lägre omfattning än personalen med forskande och undervisande uppgifter. Det är enbart den administrativa personalen som har ökat medan övriga kategorier tvärtom har minskat. År 2019 stod kvinnor för nästan två tredjedelar av personalen med andra än forskande och undervisande uppgifter.

  • Kvinnorna i majoritet bland personal med andra än forskande och undervisande uppgifter
  • Den administrativa personalen ökar medan övriga anställningskategorier minskar

Statistiken om personal vid universitet och högskolor

Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Den baseras på en datainsamling från högskolornas administrativa register och genomförs årligen. Populationen består av anställda vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd under mätmånaden oktober 2019.

Målpopulationen omfattar inte anställda som var yngre än 16 år vid årets slut, helt tjänstlediga eller utlandsanställda. Följande anställningsbenämningar är även exkluderade från målpopulationen: EU-stipendiat, forskare affilierad, forskarstipendiat, lektor affilierad, professor affilierad, stipendiat, styrelseledamot och personal med utbildningsbidrag.

Heltidsekvivalenter

När vi beskriver högskolans personal använder vi i huvudsak måttet heltidsekvivalenter som är en måttenhet för att beskriva personalvolym. Måttet visar antalet anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Heltidsekvivalenter beräknas genom att summera de anställdas tjänstgöringsomfattning, det vill säga anställningens omfattning med hänsyn tagen till eventuell tjänstledighetsomfattning.

Måttet heltidsekvivalenter är särskilt lämpligt vid olika former av jämförelser, eftersom förhållandet mellan antalet individer och antalet heltidsekvivalenter varierar beroende på vilken anställningskategori som studeras. Till exempel är deltidsanställningar vanligare i vissa personalgrupper än andra.

I det här kapitlet används av läsbarhetsskäl ibland begreppet anställda, även om det korrekta begreppet är heltidsekvivalenter.

Anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter delas utifrån Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 in i följande sex forskningsämnesområden: naturvetenskap; teknik; medicin och hälsovetenskap; lantbruksvetenskap och veterinärmedicin; samhällsvetenskap; humaniora och konst.

Anställningar som regleras i lag och förordning

I högskolelagen (1992:1434) regleras anställning för professorer och lektorer, medan anställning för biträdande lektorer regleras i högskoleförordningen (1993:100).

Utöver de anställningskategorier som anges i högskolelagen och högskoleförordningen beslutar lärosätena själva vilka lärarkategorier som ska finnas och hur karriärstrukturen för lärare och forskare ska se ut vid lärosätet.

 

Meriteringsanställningar

I statistiken bildar tjänstebenämningarna forskarassistent, biträdande lektor och postdoktor tillsammans anställningskategorin meriteringsanställningar. Postdoktorer har funnits i sin nuvarande form sedan hösten 2008, då Arbetsgivarverket och fackliga företrädare slöt avtal om en tidsbegränsad anställning som postdoktor. Enligt avtalet kan universitet och högskolor anställa en postdoktor i högst två år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl. Anställningar som postdoktor fanns även innan dess och var då lokalt utformade på lärosätena.

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som antingen har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande vetenskaplig kompetens. En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst i fyra–sex år, vilket bestäms av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att den anställda ska ha möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig både vetenskapligt och pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor. Utöver biträdande lektorer finns även fyraåriga meriteringsanställningar med tjänstebenämningen forskarassistent på lärosätena.

Enligt en reglering i högskoleförordningen som infördes 2017 ska en biträdande lektor efter ansökan befordras till en tillsvidareanställning som lektor, förutsatt att han eller hon är behörig och vid en prövning bedöms som lämplig för en sådan anställning.

Anställningskategorier för personal med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter

Anställda inom högskolan med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter delas in i fyra huvudsakliga anställningskategorier: administrativ personal, teknisk personal, bibliotekspersonal och arvodister.

Inom administrativ personal finns en rad tjänstebenämningar. Många arbetar med administration och stöd till utbildning och forskning, men i denna kategori ingår bland annat också projektledare, anställda vid personalavdelningarna och personer som arbetar med intern och extern kommunikation. Kategorin teknisk personal omfattar exempelvis projektledare och forskningsingenjörer, men också anställda inom bland annat it, intendentur och lokalvård. I gruppen bibliotekspersonal finns bland annat bibliotekarier, bibliometriker och studiehandledare. Arvodister utför kortare uppdrag, exempelvis som tentamensvakter, men kan även vara gästföreläsare eller arbeta inom administration.