Högskolans forskning

Intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå var totalt 41 miljarder kronor 2017. En tredjedel av intäkterna fick forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Det området stod också för den största forskningsproduktionen 2019 mätt i antalet publikationer.

Störst andel av intäkterna hade forskningsämnesgruppen klinisk medicin. Det finns ett starkt samband mellan storleken på de direkta statsanslagen och de externa forskningsintäkterna.

Antalet internationellt rekryterade forskare ökade inom samtliga forskningsämnesområden mellan 2012 och 2018. Trots det har majoriteten av forskarna en examen från ett svenskt lärosäte.

Utbytet av forskare mellan högskolan och andra sektorer har varit relativt begränsat mellan 2012-2018. En större andel forskare rekryterades från andra sektorer till högskolan än tvärtom. Majoriteten av forskarna i den svenska högskolan stannar i sektorn hela karriären.

Forskningsintäkter

Lärosätenas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2017 till 41 miljarder kronor. Mer än hälften gick till forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap.

  • Externa medel utgjorde den största intäktsposten inom samtliga forskningsämnesområden utom för humaniora och konst där det direkta statsanslaget var större.
  • Forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap hade de största intäkterna, 14 miljarder kronor.
  • Klinisk medicin och medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper hade de största intäkterna 2017, 6,3 miljarder respektive 4,6 miljarder kronor.

Vetenskaplig produktion

Forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap och samhällsvetenskap stod för det största antalet forskningspublikationer 2019.

  • Antalet sakkunniggranskade publikationer var störst inom medicin och hälsovetenskap och naturvetenskap.
  • Under perioden 2000–2018 publicerades en allt större andel av forskningen inom samhällsvetenskap och humaniora och konst i sakkunniggranskade tidskrifter.

Rekryteringar av forskare

Majoriteten av forskarna vid svenska lärosäten har en examen från ett svenskt lärosäte.

  • Andelen forskare som inte tagit en examen vid ett svenskt lärosäte har ökat under de senaste åren.
  • Andelen utländsk personal är lägre än i många andra europeiska länder men andelen internationellt rekryterade forskare ökar.
  • En större andel av forskarna går till högskolan från andra sektorer än tvärtom.
  • Andelen internationellt rekryterade forskare ökar.