Högskolans ekonomi och finansiering

År 2019 redovisade lärosätena tillsammans ett negativt ekonomiskt resultat för första gången på femton år. Både inom utbildnings- och forskningsverksamheten gick lärosätena med underskott. Regeringen höjer samtidigt utbildningsanslagen under 2020 och 2021 för att hantera följdverkningarna av coronapandemin.

Det är första gången på femton år som lärosätena sammantaget visade ett negativt ekonomiskt resultat.

Lärosätenas ekonomi

År 2019 visade universitet och högskolor ett negativt ekonomiskt resultat för första gången sedan 2004. Som ett resultat minskade lärosätenas myndighetskapital. En bidragande orsak är ökande kostnader för personal samt andra satsningar med myndighetskapital inom både utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå.

  • Det svenska högskolesystemet kostade 77 miljarder kronor 2019
  • De samlade intäkterna till universitet och högskolor 2019 var 76,4 miljarder
  • Underskott för första gången på femton år
  • Lärosätena minskar sitt myndighetskapital

Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

År 2019 hade universiteten och högskolorna tillsammans ett visst outnyttjat anslagsutrymme som hade kunnat användas till att utbilda fler studenter. Men det utrymmet var betydligt mindre än året innan. För att hantera följderna av coronapandemin tillför staten resurser för att ytterligare bygga ut lärosätenas utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det beräknas leda till att högskolans utbildningskapacitet ökar de kommande åren.

  • Visst utrymme att utbilda fler under 2019
  • Flera pågående utbyggnader
  • Utbildningskapaciteten väntas öka kommande år
  • Fortsatt ökade intäkter av studieavgifter

Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå

År 2019 minskade lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå marginellt. De direkta statsanslagen minskade i fasta priser, men minskningen uppvägdes delvis av ökad externfinansiering. Det var framför allt lärosätenas intäkter av forskningsbidrag från statliga myndigheter och privata ickevinstdrivande organisationer som ökade under året.

  • Huvuddelen av forskningsmedlen är statliga
  • Externfinansieringen fortsätter att öka
  • Ökade intäkter från Vinnova och Energimyndigheten
  • Forskningsbidrag från andra organisationer ökar marginellt
  • Intäkter för uppdragsforskning minskar

Verksamhetsområden

Redovisningen av universitetens och högskolornas verksamhet delas in i två områden: utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Samtliga intäkter och kostnader som lärosätena har i sin verksamhet ska föras till något av dessa verksamhetsområden. De statliga anslagen har samma uppdelning – lärosätena får ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett annat för forskning och utbildning på forskarnivå. Det enda undantaget är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som inte har ett uppdelat anslag och dessutom har ett tredje verksamhetsområde: fortlöpande miljöanalys.

Myndighetskapital och balanserad kapitalförändring

I myndighetskapitalet för statliga lärosäten ingår dels årets ekonomiska resultat (årets kapitalförändring), dels den balanserade kapitalförändringen. Dessutom ingår i vissa fall även resultatandelar i hel- och delägda bolag. Flera lärosäten har även statskapital och donationskapital som ingår i myndighetskapitalet.

Den balanserade kapitalförändringen är den största delen av lärosätenas myndighetskapital. Den har byggts upp av gångna års resultat och består därmed huvudsakligen av ackumulerade överskott respektive underskott från tidigare år.

Det ekonomiska resultatet, det vill säga överskott eller underskott i resultaträkningen, blir en del i den balanserade kapitalförändringen året därpå. Exempelvis överförs 2017 års kapitalförändring till den balanserade kapitalförändringen 2018, och påverkar därmed inte 2017 års balanserade kapitalförändring. För enskilda utbildningsanordnare motsvaras den balanserade kapitalförändringen av fritt eget kapital exklusive årets ekonomiska resultat.

Anslagsmedel redovisas som intäkt i sin helhet och därmed inte alltid i samma takt som medlen förbrukas. Om anslagsmedlen inte förbrukas under året påverkar det årets resultat och senare även den balanserade kapitalförändringen. Erhållna bidrag som inte förbrukats under året redovisas däremot som en egen post i balansräkningen under kategorin ”oförbrukade bidrag” och påverkar därför inte den balanserade kapitalförändringen.

Fastprisberäkning

För att beskriva den ekonomiska utvecklingen med hänsyn tagen till inflationen, har uppgifterna för perioden 1999–2018 räknats om till 2019 års priser. En sådan beräkning tar bort effekterna av inflationen och mäter i stället förändringar av volymen. Vid fastprisberäkningarna används statistikmyndigheten SCB:s implicitprisindex för statlig konsumtion. Indexets utveckling reflekterar kostnadsökningar i statlig sektor, även sådana som inte direkt berör universitet och högskolor. För 2019 var indexuppräkningen relativt stor, 4,2 procent.

Om inget annat anges används fasta priser, både i löptext och i figurer och tabeller. Där det är relevant kommenteras också utvecklingen i löpande priser. Den årliga pris- och löneomräkningen (PLO) av de statliga anslagen motsvarar inte alla år hela kostnadsutvecklingen. Det betyder anslagshöjningar är nödvändiga, för att värdet av de statliga anslagen i fasta priser inte ska minska över tid.

Fastprisberäkning