Årsrapport 2020

Presentation av årsrapporten

Här kan du se presentationen av Årsrapporten 2020 som livesändes den 9 juni. 

Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabellunderlag.

1

Trender och tendenser i högskolan

Universitet och högskolor spelar och kommer att spela en viktig roll för samhällets kompetensförsörjning både nu och i framtiden, men också för individens kunskapsinhämtning och strävan efter bildning och utveckling. Stora krav ställs därför på högskolan som måste kunna möta en mångfald av behov, både vad gäller spets och bredd.

Den snabba utvecklingen av samhället ställer också krav på möjligheter att fylla på med kunskap senare i livet. Högskolan behöver därför erbjuda olika former av utbildning för att kunna vara tillgänglig hela livet och i hela landet.

Coronapandemin har visat på högskolans flexibilitet bland annat genom den snabba omställningen till distansundervisning.

  • Intresset för högskolestudier är fortsatt högt
  • Allt fler äldre i högskolan
  • God arbetsmarknad för personer med examen från högskolan
  • Forskarutbildningen inte alltid lönsam för individen
  • Personalen vid landets lärosäten ökar
  • Kostnaderna för högskolans verksamhet ökar och intäkterna minskar
2

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Intresset för högskolestudier är fortsatt stort. Antalet studenter i den svenska högskolan ökar för tredje året i rad och börjar närma sig rekordåret 2010. Framför allt ökar de svenska studenterna. Kvinnor är i fortsatt klar majoritet och utgör 60 procent av studenterna.

Lärarprogrammen har tillsammans flest antal nybörjare av alla program, men trots satsningar på fler utbildningsplatser minskar antalet nybörjare på lärarprogrammen.

Distansstudier blir alltmer populära; knappt en femtedel av alla studenter läste enbart utbildningar på distans. Även antalet examinerade fortsätter att vara på en historiskt hög nivå, även om antalet är oförändrat jämfört med förra läsåret. Kvinnor är fortsatt i majoritet bland de examinerade.

Lärarprogrammen har tillsammans flest antal nybörjare av alla program, men trots satsningar på fler utbildningsplatser minskar antalet nybörjare på lärarprogrammen. Däremot ökar antalet examinerade, främst från ämnes- och grundlärarprogrammen.

Sökande och antagna

För första gången på flera år ökade antalet sökande som inte tidigare har studerat i högskolan till höstterminen 2019. Särskilt stor var ökningen i gruppen 25 år och äldre. Även antalet antagna som inte tidigare har studerat i högskolan ökade. Söktrycket, det vill säga antalet sökande per antagen, var på totalnivå oförändrat jämfört med förra året.

  • Sökande som inte tidigare studerat i högskolan ökar igen
  • Sökande som inte tidigare studerat i högskolan blir allt äldre
  • Förväntad ökning av 19–25-åringar i befolkningen
  • Antagna som inte tidigare studerat i högskolan fortsätter att öka
  • Antalet behöriga förstahandssökande till olika program ökar igen
  • Fler sökande till sjuksköterskeprogrammet och flera lärarprogram
  • Fortsatt högst söktryck till psykologprogrammet

Nybörjare på grundnivå och avancerad nivå

Antalet nybörjare i högskolan ökade för tredje läsåret i rad 2018/19. Störst var ökningen för svenska nybörjare. Den långsiktiga trenden med färre svenska nybörjare på fristående kurser bröts när fler nybörjare inledde sina studier på fristående kurser. Trots satsningar från staten på att bygga ut utbildningar, minskade antalet nybörjare på flera av lärarprogrammen och på sjuksköterskeprogrammet.

  • Antalet högskolenybörjare fortsätter att öka
  • De flesta högskolenybörjare har enbart studerat i gymnasieskolan
  • Stora skillnader i övergången till högskolestudier mellan olika gymnasieprogram
  • Medianåldern för högskolenybörjarna
  • Fler svenska nybörjare på fristående kurser
  • Färre programnybörjare på kandidatexamensprogram
  • Färre nybörjare på yrkesexamensprogram

Totala antalet registrerade studenter

Antalet studenter ökade höstterminen 2019 till 359 700 och börjar nu närma sig rekordåret 2010. Framför allt syns en ökning på distansutbildningar – knappt en femtedel läste enbart kurser på distans. Kvinnorna var i fortsatt klar majoritet – 60 procent var kvinnor bland samtliga studenter. Den långsiktiga trenden att allt fler studenter läser på avancerad nivå består.

  • Antalet registrerade studenter ökar stort
  • Distansstudenterna ökar kraftigt
  • Flest studenter inom juridik och samhällsvetenskap
  • Deltagandet i högskoleutbildning högst vid 22 års ålder

Utbildningsvolym mätt i helårsstudenter

Antalet helårsstudenter i högskolan har ökat de två senaste åren och uppgick läsåret 2018/19 till 300 500. Den största volymen fortsätter att finnas på programmen, även om volymen har ökat både på program och fristående kurser. Juridik och samhällsvetenskap var det klart största ämnesområdet. Fördelningen mellan de olika ämnesområdena har varit ungefär densamma de fem senaste läsåren.

  • Antalet helårsstudenter fortsätter att öka
  • Samtliga studieformer utom konstnärliga program ökade i volym
  • Flest helårsstudenter finns inom juridik och samhällsvetenskap

Examinerade

Antalet studenter som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå läsåret 2018/19 var oförändrat på totalnivå jämfört med förra läsåret. Av de generella examina var det vanligast att ta en kandidatexamen, men den examenstyp som ökade mest var masterexamen. Av alla yrkesexamina var det flest studenter som antingen tog en civilingenjörsexamen eller en sjuksköterskeexamen.

  • Oförändrat antal examinerade
  • Antalet masterexamina ökade
  • Civilingenjörsexamen störst bland yrkesexamina
  • Konstnärliga examina minskade

Utbildningsnivån i befolkningen

Utbildningsnivån i befolkningen ökar. För varje år ökar också skillnaden mellan kvinnor och män i andelen högutbildade. För de som fyllde 40 år 2019 var skillnaden 15 procentenheter mellan könen. Samma mönster finns i de övriga nordiska länderna och också i många andra OECD-länder.

  • Utbildningsnivån i befolkningen har ökat
  • Kvinnor är mer högutbildade än män

Genomströmning

Studenternas genomsnittliga prestationsgrad på totalnivå var 83 procent läsåret 2016/17. Den har legat oförändrat de senaste tre åren. Examensfrekvenserna var högst på barnmorskeprogrammet och läkarprogrammet och lägst på högskoleingenjörsprogrammet och civilekonomprogrammet. Kvinnor har precis som tidigare år högre genomströmning än män, både mätt i prestationsgrader och examensfrekvenser.

  • Kvinnor fortsätter att ha högre prestationsgrader än män
  • Studenter på program har högst prestationsgrader
  • Studenter på barnmorskeprogrammet hade högst examensfrekvens

Lärarprogrammen

Läsåret 2018/19 var det totalt 13 370 nybörjare på lärarprogrammen. Det var en svag minskning jämfört med läsåret innan. Lärarprogrammen fortsätter ändå att vara störst av yrkesexamensprogrammen om man utgår från det totala antalet nybörjare. Samma läsår tog 8 570 en lärarexamen av något slag, vilket var en ökning jämfört med läsåret innan. Lärarprogrammen domineras starkt av kvinnor. Bland nybörjarna ökade dock antalet män något medan antalet kvinnor minskade.

  • Ökat söktryck på flera inriktningar
  • Färre kvinnor och fler män bland nybörjarna
  • Antalet examinerade lärare ökar

Breddad rekrytering

Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter att vara kraftig. Det finns en överrepresentation av studenter med högutbildade föräldrar. Läsåret 2018/19 fanns högst andel nybörjare med högutbildade föräldrar på läkarprogrammet och lägst på yrkeslärarprogrammet. Personer med svensk och utländsk bakgrund påbörjar högskolestudier i ungefär samma utsträckning. Men de som invandrat vid 7–18 års ålder var underrepresenterade.

  • Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter
  • Högskolenybörjare med högutbildade föräldrar dominerar
  • Ingen snedrekrytering efter nationell bakgrund på totalnivå
  • Personer med utländsk bakgrund var väl representerade bland nybörjarna


3

Internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå

Det totala antalet inresande studenter som själva anordnar sina studier i Sverige fortsätter att öka. Även den grupp som betalar studieavgifter ökar sedan flera år. Däremot minskade antalet inresande utbytesstudenter. Även svenska studenter som studerar utomlands minskar. Fler kvinnor än män är inresande såväl som utresande studenter.

Antalet nya freemover-studenter på masterprogram ökade med 230 personer. Alla andra typer av inresande studenter minskade.

Nya inresande studenter

Det senaste läsåret minskade antalet nya inresande studenter. Minskningen utgjordes av utbytesstudenter, medan antalet freemover-studenter ökade. Även antalet nya freemover-studenter som betalar studieavgifter har ökat. Fortfarande kom flest nya inresande studenter från Tyskland, Frankrike och Kina.

  • Färre nya utbytesstudenter till Sverige
  • Flest nya inresande från Tyskland
  • Allt fler nya freemover-studenter på masterprogram
  • Fler nya inresande studenter höstterminen 2019

Totala antalet inresande studenter

Det totala antalet inresande studenter i Sverige ökar. Allt fler av de inresande freemover-studenterna tog ut en examen i Sverige, och flest examinerade kom från Kina. En knapp femtedel av de betalande studenterna höstterminen 2019 finansierade sina studieavgifter med svenska stipendier.

  • Fortsatt ökat antal freemover-studenter
  • Antalet betalande freemover-studenter fortsätter öka
  • Fler freemover-studenter tog examen

Utresande studenter

Antalet utresande studenter minskade läsåret 2018/19 jämfört med läsåret innan. De största mottagarländerna var USA och Storbritannien och Nordirland. Av antalet svenska studenter som tog examen under läsåret 2018/19 hade 15 procent studerat utomlands någon period under de senaste tolv terminerna. Det var en något högre andel än läsåret innan.

  • Färre ordnar utlandsstudier på egen hand
  • USA och Storbritannien och Nordirland största mottagarländerna
  • Fortfarande många som studerar till läkare utomlands
  • 15 procent examinerade med utlandsstudier

Landuppgifter saknas för vissa freemover-studenter

Det saknas landuppgifter för en andel av gruppen inresande freemover-studenter. Studenter från övriga Norden behöver inte uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige och det är troligt att många studenter från EU/EES och Schweiz inte heller ansöker om uppehållstillstånd, eftersom de inte behöver tillståndet för kortare vistelse i landet. Det innebär att antalet freemover-studenter från EU/EES och Schweiz antagligen är underskattat, eftersom det troliga är att en stor andel av studenterna från dessa länder redovisas med okänt ursprungsland. Dessutom behöver inte freemover-studenter som enbart studerar på distans uppge land.

Stipendier och studieavgifter

Det finns två statliga stipendieprogram för inresande, betalande studenter som studerar på grundnivå och avancerad nivå.

Det första programmet syftar till att främja lärosätenas internationalisering genom att underlätta rekrytering av särskilt kvalificerade studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. UHR administrerar programmet och fördelar medel till sökande lärosäten, som själva beslutar om stipendiernas användning och om de ska täcka hela eller del av studieavgiften.

Det andra programmet består av två delar och administreras av Svenska institutet (SI). En del av stipendierna riktas mot studenter från länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med, och övriga riktas mot studenter från länder som klassas som låg- eller medelinkomstländer enligt OECD:s biståndskommitté (OECD/DAC). Regeringens mål med programmet är att bidra till kvalificerad kompetensförsörjning i utvecklingsländer. Stipendierna täcker hela studieavgiften och dessutom studenternas levnadsomkostnader.

Vilka studenter väljer att studera utomlands?

Under 2019 publicerades två studier med syfte att bland annat undersöka om olika bakgrundsfaktorer, som social bakgrund, studiebakgrund, studieval och studiemeriter, hänger samman med att studenter väljer att studera utomlands.

Den första rapporten Vägen till utlandsstudier (UHR/CSN 2019:5/2019:10) visar bland annat att de som väljer att studera utomlands i högre grad har föräldrar med höga inkomster och lång utbildningsbakgrund jämfört med de som väljer att inte studera utomlands. De som studerar utomlands har även en snabbare väg till högskolestudier än de som inte studerar utomlands. De läser i högre grad ett av gymnasieskolans högskoleförberedande program och kompletterar sin utbildning på komvux eller folkhögskola i lägre utsträckning än de som inte studerar utomlands. De har även högre betygsmedelvärde från gymnasiet.

Dessa resultat gäller framför allt utbytesstuderande. De med utländsk bakgrund skiljer sig delvis från den generella bilden av de utlandsstuderande, dels genom att de i högre grad väljer att studera utomlands och i högre utsträckning som freemover-studerande, dels i fråga om socioekonomisk bakgrund. De utlandsstuderande med utländsk bakgrund har föräldrar med lägre utbildningsnivå och lägre inkomster än övriga utlandsstuderande.

Den andra rapporten Svenska studenter i Erasmus+ (UHR 2019:6) är gjord av två forskare vid Uppsala universitet på uppdrag av UHR. De har bland annat undersökt hur studenternas sociala bakgrund, studiemeriter och studieval hänger samman med deras deltagande i Erasmus+. Några av resultaten är att jämfört med övriga högskolestudenter är Erasmusstudenterna något oftare kvinnor och deras ålder är starkt koncentrerad till omkring 23 år. Relativt få är under 21 år eller över 25. De har betydligt oftare höga gymnasiemedelbetyg, och drygt hälften har fördjupat sig i franska, spanska eller tyska. I högskolan studerar Erasmusdeltagarna betydligt oftare än övriga på avancerad nivå och på samhällsvetenskapliga och språkliga utbildningar. Statsvetenskap är mycket vanligare, liksom språk, juridik och företagsekonomiska utbildningar. Resultatet visar även att föräldrarnas utbildningsnivå framför allt påverkar benägenheten att delta i Erasmus+.

4

Utbildning på forskarnivå

För första gången var det fler kvinnor än män bland doktorandnybörjarna. Forskarutbildningen rekryterar i hög grad internationellt. 2019 var andelen utländska doktorandnybörjare 40 procent. Samtidigt har snedrekryteringen till forskarutbildningen minskat utifrån både social och nationell bakgrund.

En tredjedel av doktoranderna fanns inom medicin och hälsovetenskap. Majoriteten av doktoranderna studerade på heltid.

Övergången till forskarutbildning

4 procent av de som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå mellan läsåren 2010/2011 och 2014/2015 fortsatte på en forskarutbildning fram till och med läsåret 2018/2019. Men det var stora skillnader mellan olika examensinriktningar.

  • Störst övergång för examinerade inom naturvetenskap, matematik samt informations- och kommunikationsteknik.

Nybörjare på forskarnivå

Antalet doktorandnybörjare minskade något till 2019. Andelen utländska doktorandnybörjare var 40 procent. För första gången var det fler kvinnor än män bland doktorandnybörjarna.

  • Hög andel utländska doktorandnybörjare
  • Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap
  • Naturvetenskap och teknik vanligast bland utländska doktorandnybörjare
  • Äldre doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap
  • Fler än tidigare har doktorandanställning
  • Andelen i befolkningen som påbörjar en forskarutbildning minskar

Doktorander

En tredjedel av doktoranderna fanns inom medicin och hälsovetenskap. Majoriteten av doktoranderna studerade på heltid.

  • Något färre doktorander
  • Majoriteten studerar på heltid
  • Doktorandanställning vanligast

Examina på forskarnivå

Antalet doktorsexamina minskade för tredje året i rad. Även antalet licentiatexamina minskade något i jämförelse med det föregående läsåret. Könsfördelningen var jämn bland de examinerade för båda examenstyperna.

Genomströmning

Det tar längre tid för kvinnor än för män att avlägga en examen på forskarutbildningen. När det gått åtta år efter nybörjaråret har dock skillnaden mellan könen försvunnit. Studietiden var i genomsnitt tolv terminer från nybörjartermin till doktorsexamen.

  • Examensfrekvensen inom fem år oförändrad
  • Skillnaden mellan kvinnor och män minskar
  • En doktorsexamen tar i snitt tolv terminer

Breddad rekrytering

Snedrekryteringen till forskarutbildningen har minskat utifrån både social och nationell bakgrund. Andelen av en födelsekull som påbörjar en forskarutbildning är numera nästan densamma oavsett om personerna har svensk eller utländsk bakgrund.

  • Den sociala snedrekryteringen minskar men mönstret kvarstår
  • Överrepresentation av doktorandnybörjare med högutbildade föräldrar
  • Marginell snedrekrytering utifrån nationell bakgrund
  • Doktorandernas nationella sammansättning representerar befolkningen

Examenstillstånd på forskarnivå

Alla universitet har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå, och sedan den 1 januari 2010 kan högskolor ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillståndet söks inom ett område, och ansökan prövas och beslutas av UKÄ. Mellan 2010 och 2019 beviljades 16 högskolor examenstillstånd.

För konstnärlig licentiatexamen och konstnärlig doktorsexamen, som infördes som egna examina den 1 januari 2010, måste både universitet och högskolor ansöka om examenstillstånd. Ansökan prövas och beslutas av UKÄ. År 2019 hade fyra lärosäten tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå: Lunds universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Stockholms konstnärliga högskola.

Beslut om examenstillstånd för enskilda utbildningsanordnare fattas av regeringen.

Forskarskolor för yrkesverksamma lärare

Staten har genomfört flera satsningar på forskarskolor för yrkesverksamma lärare, varav den första startade 2008. Därefter följde ytterligare satsningar som påbörjades 2010, 2012, 2014 och 2018. Lärarna får, med bibehållen lön, gå utbildningen på forskarnivå under två och ett halvt år och samtidigt arbeta kvar som lärare på 20 procent av sin arbetstid. Utbildningen avses leda fram till en licentiatexamen.

Den senaste satsningen på forskarskolor för yrkesverksamma lärare påbörjades alltså 2018 och under 2018­-2019 har 25 lärare börjat på en forskarutbildning. Liksom på lärarutbildningen dominerar kvinnorna bland doktoranderna på dessa forskarskolor. I den föregående satsningen 2014 påbörjade 58 lärare en forskarutbildning, och av dessa avlade 14 en licentiatexamen 2019.

5

Utbildning och arbetsmarknad

Högre utbildning lönar sig för de flesta eftersom majoriteten av utbildningar har en positiv utbildningspremie. Det är ett flöde av personer med examen från högskolan till storstadslänen. Studenter som läser till sjuksköterskor och lärare väljer i hög grad att studera på hemorten och att bo kvar på hemorten efter examen. Den offentliga sektorns kompetensbehov är så stort att lärosätena inte på egen hand kan lösa detta genom att anta fler nybörjare.

Personer som tagit en yrkesexamen har högre etableringsgrad än dem med en generell examen eller en konstnärlig examen.

Etablering efter examen på grundnivå och avancerad nivå

För de som tog en examen läsåret 2016/17 var etableringsgraden 1–1,5 år senare den högsta sedan uppgifterna om etablering på arbetsmarknaden började samlas in. Det var ingen skillnad i etableringsgrad mellan kvinnor och män. Personer med en yrkesexamen hade i genomsnitt högre etableringsgrad än dem med en generell eller konstnärlig examen.

  • Nära 90 procent av de examinerade var etablerade på arbetsmarknaden
  • Etableringen ökar för både kvinnor och män
  • Högst etableringsgrad för personer med yrkesexamen

Vem räknas som etablerad?

För att definieras som etablerad på arbetsmarknaden krävs att individen uppfyller följande kriterier:

  • Personen var sysselsatt i november månad det aktuella uppföljningsåret, enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret.
  • Den sammanräknade arbetsinkomsten under året överstiger 241 900 kronor (år 2018).
  • Det finns inga händelser som indikerar att personen varit arbetslös (på heltid eller deltid) eller varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Denna definition är på många sätt snäv. Det är flera villkor som måste vara uppfyllda under uppföljningsåret för att en person ska räknas som etablerad, och definitionen avser personer som har en god ställning på arbetsmarknaden. Individer som tillhör gruppen etablerade har med andra ord haft en förhållandevis smidig övergång från utbildning till arbetslivet.

Populationen delas in i fyra kategorier utifrån hur stark ställning de har på arbetsmarknaden:

Etbaleringskategorier

Etableringsgraden (procent) för yrkesexamina per huvudinriktning

Per huvudinriktning. Totalt och uppdelat på kvinnor och män.

Etableringsgrad
6

Högskolans personal

De anställda vid landets lärosäten motsvarade 2019 totalt 52 880 heltidsekvivalenter. Det var en ökning med drygt 2 procent sedan 2018. Av dessa hörde 60 procent till den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent var personal med andra än forskande och undervisande uppgifter. Den största ökningen stod den forskande och undervisande personalen för.

Den största anställningskategorin inom den forskande och undervisande personalen var lektorer, som utgjorde 30 procent.

Totalt var könsfördelningen relativt jämn, även om andelen män var något högre inom den forskande och undervisande personalen medan andelen kvinnor var högre bland personal med andra än forskande och undervisande uppgifter.

Den största anställningskategorin inom den forskande och undervisande personalen var lektorer, som utgjorde 30 procent. Det är också antalet lektorer, tillsammans med meriteringsanställningar, som har ökat mest under de senaste åren.

Den forskande och undervisande personalen

Den forskande och undervisande personalen ökade med knappt 3 procent mellan 2018 och 2019 och utgjorde 60 procent av alla anställda. Lektorer var den största anställningskategorin och de har också ökat mest i antal under den senaste tioårsperioden.

Majoriteten av den forskande och undervisande personalen var verksamma inom forskningsämnesområdena samhällsvetenskap, medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap. Andelen kvinnor har på senare år ökat inom i stort sett alla anställningskategorier och forskningsämnesområden.

  • Den forskande och undervisande personalen ökar
  • Ökning av annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen
  • Lektorer och meriteringsanställda har ökat mest under den senaste tioårsperioden
  • Omkring 4 procent anställs som professorer inom tolv år – bland både kvinnor och män
  • Postdoktorer vanligast bland de meriteringsanställda
  • Personalsammansättningen varierar mellan olika forskningsämnesområden
  • Andelen lektorer störst inom samhällsvetenskap och humaniora och konst
  • Drygt en tredjedel har utländsk bakgrund

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter ökade med knappt 2 procent mellan 2018 och 2019 och utgjorde 40 procent av alla anställda vid landets lärosäten.

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter

Under den senaste tioårsperioden har personal med andra än forskande och undervisande uppgifter ökat – men i lägre omfattning än personalen med forskande och undervisande uppgifter. Det är enbart den administrativa personalen som har ökat medan övriga kategorier tvärtom har minskat. År 2019 stod kvinnor för nästan två tredjedelar av personalen med andra än forskande och undervisande uppgifter.

  • Kvinnorna i majoritet bland personal med andra än forskande och undervisande uppgifter
  • Den administrativa personalen ökar medan övriga anställningskategorier minskar

Statistiken om personal vid universitet och högskolor

Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Den baseras på en datainsamling från högskolornas administrativa register och genomförs årligen. Populationen består av anställda vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd under mätmånaden oktober 2019.

Målpopulationen omfattar inte anställda som var yngre än 16 år vid årets slut, helt tjänstlediga eller utlandsanställda. Följande anställningsbenämningar är även exkluderade från målpopulationen: EU-stipendiat, forskare affilierad, forskarstipendiat, lektor affilierad, professor affilierad, stipendiat, styrelseledamot och personal med utbildningsbidrag.

Heltidsekvivalenter

När vi beskriver högskolans personal använder vi i huvudsak måttet heltidsekvivalenter som är en måttenhet för att beskriva personalvolym. Måttet visar antalet anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Heltidsekvivalenter beräknas genom att summera de anställdas tjänstgöringsomfattning, det vill säga anställningens omfattning med hänsyn tagen till eventuell tjänstledighetsomfattning.

Måttet heltidsekvivalenter är särskilt lämpligt vid olika former av jämförelser, eftersom förhållandet mellan antalet individer och antalet heltidsekvivalenter varierar beroende på vilken anställningskategori som studeras. Till exempel är deltidsanställningar vanligare i vissa personalgrupper än andra.

I det här kapitlet används av läsbarhetsskäl ibland begreppet anställda, även om det korrekta begreppet är heltidsekvivalenter.

Anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter delas utifrån Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 in i följande sex forskningsämnesområden: naturvetenskap; teknik; medicin och hälsovetenskap; lantbruksvetenskap och veterinärmedicin; samhällsvetenskap; humaniora och konst.

Anställningar som regleras i lag och förordning

I högskolelagen (1992:1434) regleras anställning för professorer och lektorer, medan anställning för biträdande lektorer regleras i högskoleförordningen (1993:100).

Utöver de anställningskategorier som anges i högskolelagen och högskoleförordningen beslutar lärosätena själva vilka lärarkategorier som ska finnas och hur karriärstrukturen för lärare och forskare ska se ut vid lärosätet.

 

Meriteringsanställningar

I statistiken bildar tjänstebenämningarna forskarassistent, biträdande lektor och postdoktor tillsammans anställningskategorin meriteringsanställningar. Postdoktorer har funnits i sin nuvarande form sedan hösten 2008, då Arbetsgivarverket och fackliga företrädare slöt avtal om en tidsbegränsad anställning som postdoktor. Enligt avtalet kan universitet och högskolor anställa en postdoktor i högst två år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl. Anställningar som postdoktor fanns även innan dess och var då lokalt utformade på lärosätena.

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som antingen har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande vetenskaplig kompetens. En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst i fyra–sex år, vilket bestäms av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att den anställda ska ha möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig både vetenskapligt och pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor. Utöver biträdande lektorer finns även fyraåriga meriteringsanställningar med tjänstebenämningen forskarassistent på lärosätena.

Enligt en reglering i högskoleförordningen som infördes 2017 ska en biträdande lektor efter ansökan befordras till en tillsvidareanställning som lektor, förutsatt att han eller hon är behörig och vid en prövning bedöms som lämplig för en sådan anställning.

Anställningskategorier för personal med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter

Anställda inom högskolan med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter delas in i fyra huvudsakliga anställningskategorier: administrativ personal, teknisk personal, bibliotekspersonal och arvodister.

Inom administrativ personal finns en rad tjänstebenämningar. Många arbetar med administration och stöd till utbildning och forskning, men i denna kategori ingår bland annat också projektledare, anställda vid personalavdelningarna och personer som arbetar med intern och extern kommunikation. Kategorin teknisk personal omfattar exempelvis projektledare och forskningsingenjörer, men också anställda inom bland annat it, intendentur och lokalvård. I gruppen bibliotekspersonal finns bland annat bibliotekarier, bibliometriker och studiehandledare. Arvodister utför kortare uppdrag, exempelvis som tentamensvakter, men kan även vara gästföreläsare eller arbeta inom administration.

7

Högskolans ekonomi och finansiering

År 2019 redovisade lärosätena tillsammans ett negativt ekonomiskt resultat för första gången på femton år. Både inom utbildnings- och forskningsverksamheten gick lärosätena med underskott. Regeringen höjer samtidigt utbildningsanslagen under 2020 och 2021 för att hantera följdverkningarna av coronapandemin.

Det är första gången på femton år som lärosätena sammantaget visade ett negativt ekonomiskt resultat.

Lärosätenas ekonomi

År 2019 visade universitet och högskolor ett negativt ekonomiskt resultat för första gången sedan 2004. Som ett resultat minskade lärosätenas myndighetskapital. En bidragande orsak är ökande kostnader för personal samt andra satsningar med myndighetskapital inom både utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå.

  • Det svenska högskolesystemet kostade 77 miljarder kronor 2019
  • De samlade intäkterna till universitet och högskolor 2019 var 76,4 miljarder
  • Underskott för första gången på femton år
  • Lärosätena minskar sitt myndighetskapital

Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

År 2019 hade universiteten och högskolorna tillsammans ett visst outnyttjat anslagsutrymme som hade kunnat användas till att utbilda fler studenter. Men det utrymmet var betydligt mindre än året innan. För att hantera följderna av coronapandemin tillför staten resurser för att ytterligare bygga ut lärosätenas utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det beräknas leda till att högskolans utbildningskapacitet ökar de kommande åren.

  • Visst utrymme att utbilda fler under 2019
  • Flera pågående utbyggnader
  • Utbildningskapaciteten väntas öka kommande år
  • Fortsatt ökade intäkter av studieavgifter

Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå

År 2019 minskade lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå marginellt. De direkta statsanslagen minskade i fasta priser, men minskningen uppvägdes delvis av ökad externfinansiering. Det var framför allt lärosätenas intäkter av forskningsbidrag från statliga myndigheter och privata ickevinstdrivande organisationer som ökade under året.

  • Huvuddelen av forskningsmedlen är statliga
  • Externfinansieringen fortsätter att öka
  • Ökade intäkter från Vinnova och Energimyndigheten
  • Forskningsbidrag från andra organisationer ökar marginellt
  • Intäkter för uppdragsforskning minskar

Verksamhetsområden

Redovisningen av universitetens och högskolornas verksamhet delas in i två områden: utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Samtliga intäkter och kostnader som lärosätena har i sin verksamhet ska föras till något av dessa verksamhetsområden. De statliga anslagen har samma uppdelning – lärosätena får ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett annat för forskning och utbildning på forskarnivå. Det enda undantaget är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som inte har ett uppdelat anslag och dessutom har ett tredje verksamhetsområde: fortlöpande miljöanalys.

Myndighetskapital och balanserad kapitalförändring

I myndighetskapitalet för statliga lärosäten ingår dels årets ekonomiska resultat (årets kapitalförändring), dels den balanserade kapitalförändringen. Dessutom ingår i vissa fall även resultatandelar i hel- och delägda bolag. Flera lärosäten har även statskapital och donationskapital som ingår i myndighetskapitalet.

Den balanserade kapitalförändringen är den största delen av lärosätenas myndighetskapital. Den har byggts upp av gångna års resultat och består därmed huvudsakligen av ackumulerade överskott respektive underskott från tidigare år.

Det ekonomiska resultatet, det vill säga överskott eller underskott i resultaträkningen, blir en del i den balanserade kapitalförändringen året därpå. Exempelvis överförs 2017 års kapitalförändring till den balanserade kapitalförändringen 2018, och påverkar därmed inte 2017 års balanserade kapitalförändring. För enskilda utbildningsanordnare motsvaras den balanserade kapitalförändringen av fritt eget kapital exklusive årets ekonomiska resultat.

Anslagsmedel redovisas som intäkt i sin helhet och därmed inte alltid i samma takt som medlen förbrukas. Om anslagsmedlen inte förbrukas under året påverkar det årets resultat och senare även den balanserade kapitalförändringen. Erhållna bidrag som inte förbrukats under året redovisas däremot som en egen post i balansräkningen under kategorin ”oförbrukade bidrag” och påverkar därför inte den balanserade kapitalförändringen.

Fastprisberäkning

För att beskriva den ekonomiska utvecklingen med hänsyn tagen till inflationen, har uppgifterna för perioden 1999–2018 räknats om till 2019 års priser. En sådan beräkning tar bort effekterna av inflationen och mäter i stället förändringar av volymen. Vid fastprisberäkningarna används statistikmyndigheten SCB:s implicitprisindex för statlig konsumtion. Indexets utveckling reflekterar kostnadsökningar i statlig sektor, även sådana som inte direkt berör universitet och högskolor. För 2019 var indexuppräkningen relativt stor, 4,2 procent.

Om inget annat anges används fasta priser, både i löptext och i figurer och tabeller. Där det är relevant kommenteras också utvecklingen i löpande priser. Den årliga pris- och löneomräkningen (PLO) av de statliga anslagen motsvarar inte alla år hela kostnadsutvecklingen. Det betyder anslagshöjningar är nödvändiga, för att värdet av de statliga anslagen i fasta priser inte ska minska över tid.

Fastprisberäkning
8

Högskolans forskning

Intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå var totalt 41 miljarder kronor 2017. En tredjedel av intäkterna fick forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Det området stod också för den största forskningsproduktionen 2019 mätt i antalet publikationer.

Störst andel av intäkterna hade forskningsämnesgruppen klinisk medicin. Det finns ett starkt samband mellan storleken på de direkta statsanslagen och de externa forskningsintäkterna.

Antalet internationellt rekryterade forskare ökade inom samtliga forskningsämnesområden mellan 2012 och 2018. Trots det har majoriteten av forskarna en examen från ett svenskt lärosäte.

Utbytet av forskare mellan högskolan och andra sektorer har varit relativt begränsat mellan 2012-2018. En större andel forskare rekryterades från andra sektorer till högskolan än tvärtom. Majoriteten av forskarna i den svenska högskolan stannar i sektorn hela karriären.

Forskningsintäkter

Lärosätenas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2017 till 41 miljarder kronor. Mer än hälften gick till forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap.

  • Externa medel utgjorde den största intäktsposten inom samtliga forskningsämnesområden utom för humaniora och konst där det direkta statsanslaget var större.
  • Forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap hade de största intäkterna, 14 miljarder kronor.
  • Klinisk medicin och medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper hade de största intäkterna 2017, 6,3 miljarder respektive 4,6 miljarder kronor.

Vetenskaplig produktion

Forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap och samhällsvetenskap stod för det största antalet forskningspublikationer 2019.

  • Antalet sakkunniggranskade publikationer var störst inom medicin och hälsovetenskap och naturvetenskap.
  • Under perioden 2000–2018 publicerades en allt större andel av forskningen inom samhällsvetenskap och humaniora och konst i sakkunniggranskade tidskrifter.

Rekryteringar av forskare

Majoriteten av forskarna vid svenska lärosäten har en examen från ett svenskt lärosäte.

  • Andelen forskare som inte tagit en examen vid ett svenskt lärosäte har ökat under de senaste åren.
  • Andelen utländsk personal är lägre än i många andra europeiska länder men andelen internationellt rekryterade forskare ökar.
  • En större andel av forskarna går till högskolan från andra sektorer än tvärtom.
  • Andelen internationellt rekryterade forskare ökar.