Här ingår yrkesexamensprogram som leder till examen på grundnivå eller avancerad nivå, samt påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå.

* Dagens arbetsmarknadsläge är baserat på arbetsgivarnas bedömningar om tillgång till nyexaminerad arbetskraft utifrån Arbetskraftsbarometern 2020.

** Ett varierat arbetsmarknadsläge kan tolkas som en situation där arbetsgivarnas bedömningar om tillgång till arbetskraft varierar starkt. Fyra av tio arbetsgivare angav i Arbetskraftsbarometern 2020 att det är brist på nyutexaminerad läkare och sju av tio uppgav brist på yrkeserfarna.

Idag bedöms en brist för de flesta utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg och bristen förväntas kvarstå 2035 för samtliga utbildningar, förutom apotekarexamen, receptarieexamen och socionomexamen. För läkarexamen bedöms ett varierat arbetsmarknadsläge idag och läget förväntas kvarstå fram till 2035.

Generellt beräknas efterfrågan på examinerade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg öka till följd av en ökning av befolkningen och en ökad andel äldre i befolkningen. Detta i sin tur förväntas påverka efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvård, tandvård och äldreomsorg.

För de flesta utbildningar inom hälso- och sjukvård samt social omsorg beräknas en större ökning av efterfrågan än ökningen av tillgången. Undantag är apotekare och socionomer. För dessa utbildningar bedöms en större ökning av tillgången än efterfrågeökningen under prognosperioden.

För socionomer bedöms en risk för överskott 2035 medan det bedöms ett balanserat arbetsmarknadsläge för apotekare fram till 2035. Förklaringen till att det förväntas ett balanserat arbetsmarknadsläge 2035 för apotekare trots en större tillgångsökning än efterfrågeökning är att arbetsmarknadsläget för apotekare även påverkas av den framtida bristsituationen som bedöms för receptarier. Med detta menas att det beräknade överskottet på apotekare förväntas minska den prognostiserade bristen på receptarier fram till 2035.

För barnmorskeexamen och samtliga inriktningar inom specialistsjuksköteexamen bedöms en risk för fortsatt brist eller en risk för ökad brist 2035, vilket kan leda till stora utmaningar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Dessa utbildningar är påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå, efter sjuksköterskeexamen. Samtidigt som det beräknas en risk för fortsatt brist, eller risk för ökad brist på arbetskraft med specialistsjuksköteexamen och barnmorskeexamen beräknas även risk för ökad brist på grundutbildade sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor bedöms i sin tur förvärra bristen på specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

* Observera att samtliga siffror är avrundade.

Sammanlagt behövs med nuvarande utbildningsdimensionering cirka 13 000 fler examinerade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg till 2035 för de utbildningar där bristen bedöms kvarstå. För att säkerställa ett balanserat arbetsmarknadsläge för examinerade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg behöver antalet nybörjare öka mellan cirka 20 och 80 procent beroende på utbildning. Ökningen av antalet nybörjare behöver ske genast och nivån behöver bestå under hela prognosperioden.

Behovet av ett ökat antal nybörjare bedöms vara störst för biomedicinska analytiker. Detta förklaras av att det förväntas en minskning av tillgången på biomedicinska analytiker fram till 2035.

Observera att ökat nybörjarbehov har beräknats utifrån de antagna examensfrekvenserna för kvinnor och män. Ökning eller minskning i examensfrekvenserna resulterar i motsvarande minskning respektive ökning av nybörjarbehovet.

Trots att det bedöms en brist på fysioterapeuter, barnmorskor och tandläkare 2035 beräknas inte något ökat nybörjarbehov för dessa utbildningar. Med nuvarande utbildningsdimensionering av dessa utbildningar bedöms dagens brist vara oförändrad och kvarstå fram till 2035. Men eftersom dagens brist för dessa utbildningar inte kvantifieras i prognosmodellen, går det inte heller att beräkna något nybörjarbehov för fysioterapeuter, barnmorskor och tandläkare.

Sammanfattningsvis visar resultaten att utmaningarna framöver är stora, inte bara för lärosätena utan för alla berörda verksamheter. UKÄ bedömer att lärosätena inte på egen hand kan möta behoven. Lärosätena kan arbeta för en ökad rekrytering och vidta åtgärder för en större andel av studenterna ska nå examen, men även om staten tillför extra resurser är det svårt att bygga ut utbildningar med lågt söktryck. För högskolan ställs också det övriga samhällets behov av kompetens mot kompetensbehoven inom hälso- och sjukvården.

Söktrycket visar antalet som sökt en utbildning i förhållande till antalet som har antagits. Ju högre söktryck en utbildning har, desto större konkurrens om platserna. Om söktrycket är 1 betyder det att alla som sökt utbildningen antas.

Den genomsnittliga månadslönen för de examinerade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg var drygt 41 000 år 2019. Löneskillnaderna är dock stora mellan personer med de olika examina som ingår i utbildningsgruppen.

 * För män redovisas inte uppgiften på grund av ett allt för litet antal observationer.

Källa: SCB