Här bedömer vi den framtida tillgången på högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov. Vi gör en prognos för arbetsmarknadsläget 2035 för 38 utbildningar inom sju utbildningsgrupper. Informationen riktar sig både till dig som funderar på att söka till högskolan och till lärosätena som kan använda underlaget i planeringen av sitt utbildningsutbud. Här hittar du också söktrycket (hur stor konkurrensen om platserna var ht 2020) och den genomsnittliga månadslönen för olika utbildningar.

Resultaten visar att arbetsmarknadens behov är stora inom många områden och att prognosen för antalet högskoleutbildade riskerar att inte täcka behoven. Det innebär stora utmaningar framöver, inte bara för lärosätena utan för de berörda verksamheterna. Men det innebär också stora möjligheter till arbete inom dessa områden.

Arbetsmarknadsläge 2035 för olika utbildningar

Figuren visar balansen mellan det beräknade antalet examinerade och efterfrågan på arbetskraft (procent) för olika utbildningsgrupper om inga förändringar i antalet nybörjare sker inför läsåret 2021/22. Om stapeln ligger nära 100 innebär det att det bedöms vara balans mellan tillgång och efterfrågan på yrkesutbildade inom gruppen år 2035.

* Idag bedöms en brist på arbetskraft, vilken förväntas vara oförändrad och kvarstå fram till 2035. För att säkerställa balanserat arbetsmarknadsläge 2035 behövs fler nybörjare för dessa utbildningar. Dock går behovet inte att kvantifiera i prognosmodellen.

Källa: SCB

För de flesta utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning bedöms en risk för ökad brist på arbetskraft 2035. Samma gäller även för merparten av utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Inom teknik och tillverkning bedöms en risk för brist på arbetskraft för vissa inriktningar inom civilingenjörsexamen 2035. Sist men inte minst bedöms även en risk för fortsatt brist på veterinärer 2035.

Varierat arbetsmarknadsläge 2035 för några utbildningar

För vissa utbildningar bedöms ett varierat arbetsmarknadsläge idag och det varierade arbetsmarknadsläget förväntas vara oförändrat och kvarstå 2035. Ett varierat arbetsmarknadsläge kan tolkas som en situation där arbetsgivarnas svar i Arbetskraftsbarometern inte är entydiga, utan varierar i stor omfattning mellan god tillgång, balans och brist, kan detta tyda på regionala skillnader, eller skillnader mellan olika utbildningsinriktningar.

  • Läkarexamen
  • Agronomexamen och hortonomexamen
  • Generell examen inom bibliotekarie och informationsvetenskap
  • Generell examen inom data
  • Vissa inriktningar av civilingenjörsexamen

Läs mer om ett varierat arbetsmarknadsläge.

Sammanfattande analys

Lärarutbildningar

För lärarutbildningar bedöms en brist på arbetskraft idag. För samtliga lärarutbildningar förutom speciallärare och specialpedagoger förväntas med nuvarande utbildningsdimensionering att bristen kvarstår eller ökar 2035.

För att säkerställa ett balanserat arbetsmarknadsläge 2035 behöver antalet nybörjare på samtliga lärarutbildningar förutom speciallärare och specialpedagoger öka mellan cirka 20 och cirka 70 procent årligen jämfört med antalet nybörjare 2019. Störst ökning av antalet nybörjare behövs för yrkeslärarna; 71 procent. För speciallärare och specialpedagoger bedöms ett balanserat arbetsmarknadsläge 2035.

Läs mer om lärarutbildningar.

Hälso-och sjukvård samt social omsorg

För de flesta utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg bedöms en brist på arbetskraft idag. För de flesta utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg förväntas med nuvarande utbildningsdimensionering att bristen kvarstår fram till 2035. Störst är utmaningen för sjuksköterskor. För specialistsjuksköterskor och barnmorskor bedöms en risk för brist eller en risk för ökad brist på arbetskraft 2035. Samtidigt bedöms risk för ökad brist på sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor bedöms i sin tur förvärra bristen på specialistsjuksköterskor och barnmorskor eftersom de senare är påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå efter sjuksköterskeexamen.

För att säkerställa ett balanserat arbetsmarknadsläge 2035 behöver antalet nybörjare på samtliga utbildningar inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, förutom apotekare, receptarier och socionomer, öka mellan cirka 20 och cirka 80 procent årligen jämfört med antalet nybörjare 2019. Störst ökning av antalet nybörjare behövs för biomedicinska analytiker; 82 procent.

Läs mer om utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg.

Teknik och tillverkning

Inom teknik och tillverkning bedöms sammantaget ett varierat arbetsmarknadsläge 2035 för civilingenjörerna till följd av olika bedömningar för de inriktningarna som ingår i utbildningsgruppen. En detaljerad analys av arbetsmarknadsläget 2035 för civilingenjörerna visar att det bedöms en risk för brist på arbetskraft inom tre inriktningar på civilingenjörsexamen.

Det årliga antalet nybörjare behöver öka med 82 procent för civilingenjörsexamen inom teknisk fysik, elektro- och datateknik jämfört med antalet nybörjare 2019. För civilingenjörer inom kemi-, bio-, material- och geoteknik behövs en årlig ökning med 56 procent fram till 2035 jämfört med antalet nybörjare 2019. Det bedöms också en risk för fortsatt brist på nyexaminerade civilingenjörer inom maskin-, fordons- och farkostteknik 2035 men det beräknas inte något nybörjarbehov i denna analys. Anledningen är att dagens brist på civilingenjörer inte kvantifieras i prognosmodellen, vilket leder till att det inte heller går att beräkna något nybörjarbehov för utbildningen. .

Läs mer om civilingenjörerna.

UKÄ:s bedömning

UKÄ bedömer att lärosätena inte på egen hand kan möta behoven. Lärosätena kan arbeta för en ökad rekrytering till utbildningar som behöver byggas ut och vidta åtgärder för att en större andel av studenterna ska avlägga examen, men även om staten tillför extra resurser är det svårt att bygga ut utbildningar med lågt söktryck. För högskolan ställs också det övriga samhällets behov av kompetens mot kompetensbehoven inom yrken där bristen bedöms kvarstå 2035. En prognosmodell förknippas samtidigt med olika osäkerheter, däribland hur pågående pandemi påverkar tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Läsanvisningar

Balans, brist eller överskott

Prognosmodellen består av en tillgångs­del och en efterfrågedel. Tillgångspro­gnosen ger en bild av den totala tillgången på utbildade som står till arbetsmark­nadens förfogande och efterfrågepro­gnosen ger bilden av arbetsmarknadens totala efterfrågan per utbildningsgrupp. Den beräknade utvecklingen av tillgången på utbildade för perioden 2018 - 2035 ställs i relation till den beräknade utvecklingen av efterfrågan under samma tidsperiod. Utvecklingen relateras till arbetsmarknadssituationen i utgångsläget för att bedöma om det vid prognosperiodens slut kan komma att vara balans, brist eller överskott på arbetskraft med en viss utbildning. Prognosdiagrammet visar framskrivningen av tillgång och efterfrågan. Diagrammen visar dock inte om det är brist eller överskott i utgångsläget. Tillgången på arbetskraft redovisas som en linje och efterfrågan som staplar. I beräkningarna för samtliga utbildningar tas hänsyn till nuvarande utbildningsdimensionering och hänsyn tas inte till att staten har tillfört medel för att lärosätena ska bygga ut vissa utbildningar.

SCB:s dokument om prognosmodellen. Word, 244.5 kB.

Bedömning av dagens arbetsmarknadsläge

För att kunna göra en uppskattning av arbetsmarknadssituationen i utgångsläget används arbetsgivarnas bedömningar av tillgången på nyexaminerade sökande i Arbetskraftsbarometern 2020. I de fall arbetsgivarnas svar i Arbetskraftsbarometern inte är entydiga, utan varierar i stor omfattning mellan god tillgång, balans och brist, kan detta tyda på regionala skillnader, eller skillnader mellan olika utbildningsinriktningar. I analysen kallas detta för ett varierat arbetsmarknadsläge.

Arbetskraftsbarometern omfattar ett urval utbildningar och för några utbildningsgrupper saknas därför en bedömning av utgångsläget. Arbetskraftsbarometern har tidigare endast gett kvalitativa bedömningar, men under en testperiod på två år har de kvalitativa bedömningarna kompletterats med frågor där de arbetsgivare som har angett brist på sökande även fått kvantifiera denna brist. Detta arbete är fortfarande i en utvecklingsfas, men för vissa utbildningsgrupper har det bedömts möjligt att redovisa dessa skattningar av storleken på bristen.

Länk: Läs mer om Arbetskraftsbarometern 2020.

Årligt nybörjarbehov

För utbildningar som det bedöms vara risk för brist eller risk för ökad brist på examinerade 2035 beräknas storleken på det årliga behovet av nybörjare. Med ett årligt nybörjarbehov menas det antal nybörjare på olika program som behövs från och med läsåret 2021/22 för att säkerställa ett balanserat arbetsmarknadsläge 2035. I analysen beräknas nybörjarbehovet för prognosperioden. Det är den prognostiserade storleken på det årliga behovet av nybörjare – i relation till det faktiska antalet nybörjare 2019 – som behövs för att säkerställa ett balanserat arbetsmarknadsläge 2035.

För vissa utbildningar i analysen bedöms brist idag och bristen förväntas kvarstå 2035. Trots att det bedöms en risk för fortsatt brist beräknas inte något årligt nybörjarbehov för dessa utbildningar. Anledningen är att dagens brist inte kvantifieras i prognosmodellen, vilket leder till att det inte heller går att beräkna något nybörjarbehov för utbildningarna.

Examensfrekvens

Antagandena om examensfrekvenser per kön för olika yrkesexamensprogram baseras på kvoter mellan antalet examinerade under senare läsår och antalet nybörjare ett antal år tillbaka i tiden. Hänsyn tas här till utbildningens nominella längd.

Examensfrekvensen för generella examina uppskattas genom att antalet personer som under senare år avlagt generell examen relateras till hur många som påbörjat högskolestudier inom relevanta ämnesgrupper/utbildningsinriktningar ett antal år tillbaka i tiden.

Notera att examensfrekvenserna i prognosmodellen inte har beräknats på samma sätt som UKÄ normalt beräknar examensfrekvenser.

SCB:s dokument om examensfrekvens Word, 31.5 kB.

Söktryck

Söktrycket visar antalet som sökt en utbildning i förhållande till antalet som har antagits. Ju högre söktryck en utbildning har, desto större konkurrens om platserna. Om söktrycket är 1 betyder det att alla som sökt utbildningen antas.

Länk: Läs mer om söktryck till yrkesexamina

Länk: Läs mer om söktryck till generella examina