Inom ämnesområdet gavs under 2019 sammanlagt 8 800 kurser fördelade på 11 ämnesdelområden, vilket framgår av tabell 2.0. Av dessa hittar vi knappt 1 770 inom ämnesdelområdet datateknik, 1 490 inom elektroteknik och 1 420 inom maskinteknik. Sammanlagt utgjorde dessa tre största delområden omkring 53 procent av det samlade kursutbudet inom teknik.

Antalet helårsstudenter uppgick till totalt 126 260 stycken. Sammantaget utgjorde helårsstudenter inom de tre största ämnesdelområdena 82 procent av det totala antalet, varav det allra största, beteendevetenskap, utgjorde 46 procent.

Det ekonomiska värdet för helårsstudenterna inom juridik och samhällsvetenskap uppgick till 5 000 miljoner kronor under budgetåret 2019. Mätt på det här sättet stod de tre största delområdena för 81 procent av hela ersättningen inom ämnesområdet.

 

Tabell 2.0: Kurser, helårsstudenter och ersättning, efter ämnesdelområde inom teknik, år 2019, antal och andel


 

Kurs


Helårsstudenter


Ersättning


Ers/HST


Antal

%


Antal

%


mnkr

%


kr

Arkitektur

415

4,7


2 887

6,5


284

11,1


98 476

Byggnadsteknik/Väg- och vatten

621

7,1


3 355

7,5


184

7,2


54 765

Datateknik

1 766

20,1


11 157

25,0


611

23,8


54 741

Elektroteknik

1 493

17,0


5 293

11,9


290

11,3


54 844

Industriell ekonomi och organisation

682

7,8


4 878

10,9


255

10,0


52 289

Kemiteknik

249

2,8


814

1,8


45

1,7


55 055

Lantmäteri

103

1,2


497

1,1


27

1,0


53 950

Maskinteknik

1 421

16,2


6 547

14,7


364

14,2


55 527

Samhällsbyggnadsteknik

474

5,4


2 767

6,2


146

5,7


52 657

Teknisk fysik

294

3,3


1 353

3,0


74

2,9


55 038

Övrig teknik

1 280

14,5


5 064

11,4


282

11,0


55 703

Teknik totalt

8 798

100,0


44 612

100,0


2 562

100,0


57 418

 

Av tabell 2.0 framgår också den genomsnittliga ersättningen för helårsstudenter, totalt för ämnesområdet och uppdelat på respektive delområde, uttryckt i kronor. För ämnesområdet som helhet uppgick den genomsnittliga ersättningen till omkring 57 420 kronor. Högst var den genomsnittliga ersättningen inom arkitektur, och lägst var den inom industriell ekonomi och organisation.

Av staplarna i figur 2.1 framgår antalet kurser inom respektive ämnesdelområde samt hur många utbildningsområden som kurserna är klassificerade till. Majoriteten, 91 procent, av kurserna inom ämnesområdet klassificerades till enbart ett utbildningsområde. Motsvarande andel för två olika klassificeringar var 9 procent, medan de som klassificerades till tre eller fler utbildningsområden stod för 0 procent.


Figur 2.1: Antal kurser per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområdet teknik, efter antal utbildningsområden (färg), år 2019

Figur 2.1: Antal kurser per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområdet teknik, efter antal utbildningsområden (färg), år 2019

I figur 2.2 tittar istället på fördelningen av helårsstudenter mellan olika utbildningsområden per ämnesdelområde. Det absolut vanligaste, inom samtliga ämnesområden, var att helårsstudenterna inom det största utbildningsområdet utgjorde mer än hälften av samtliga. Inom teknik varierade hur stor den andelen var mellan 55 (arkitektur) och 100 procent (kemiteknik).


Figur 1.2: Andel helårsstudenter per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområde juridik och samhällsvetenskap, efter utbildningsområde (färg), år 2019

Figur 2.2: Andel helårsstudenter per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområde teknik, efter utbildningsområde (färg), år 2019

Slutligen tittar vi också kursklassificeringens effekt på den genomsnittliga ersättningen inom ämnesgrupper. Det här görs genom att dividera den totala ersättningen för helårsstudenter med antalet helårsstudenter inom den ämnesgruppen. I figur 2.3 jämför vi olika lärosätenas genomsnittliga ersättning genom att relatera den till medianen inom respektive ämnesgrupp. De små fyrkanterna i figuren representerar värdet för ett lärosäte. En markering som ligger vid “2 x Median”-markeringen har alltså en genomsnittlig ersättning som är två gånger högre än medianen i den ämnesgruppen.

Sorteringen i figuren är gjord utefter hur stor variation som fanns in materialet (standardavvikelse) - ju högre upp i listan, desto större variation. Som framgår av figur 2.3 var variationen störst inom ämnesgruppen arkitektur. Totalt 7 lärosäten gav kurser inom ämnesgruppen under året.

Det mest avvikande värdet fanns inom gruppen övriga tekniska ämnen, där den genomsnittliga ersättningen på ett lärosäte var 1,5 gånger större än medianersättningen. Totalt gav 21 lärosäten kurser inom ämnesgruppen.

 

Figur 2.3: Genomsnittliga ersättningsnivåer inom respektive ämnesgrupp, i förhållande till medianersättningen, år 2019

Figur 2.2: Andel helårsstudenter per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområde teknik, efter utbildningsområde (färg), år 2019

Man kan inte dra några slutsatser kring om kursklassificeringen har gjorts på rätt eller fel sätt utifrån det här materialet. Klassificeringen ska ske enbart utifrån kursens innehåll, vilket kan skilja sig markant även inom en ämnesgrupp. Måttet är också beroende av hur många, och vilka typer av, kurser ett lärosäte ger inom respektive ämnesgrupp.