Jämförelse
I det här avsnittet presenteras resultat från beräkningar baserade på kursklassificeringsmaterialet samt jämförelser mellan dessa och andra, tidigare publicerade, uppgifter. Syftet har varit att verifiera att uppgifterna beräknats korrekt samt att öka förståelsen för materialet. Kontentan av jämförelsen är att det finns vissa skillnader, men att dessa på det stora hela inte anses ha någon inverkan på hur resultaten bör tolkas.
Bara helårsstudenter
I den här rapporten används uppgifter om helårsstudenter men inte helårsprestationer. Hur många helårsprestationer som registreras på en kurs är beroende av studenternas prestationsgrad, vilken varier mellan så väl lärosäten som ämnesområden. Genom att exkludera dem ur analysen minskar vi komplexiteten i uppgifterna.
Målet med den här rapporten har varit att beskriva utfallet av kursklassificeringen, snarare än att återskapa lärosätenas fakturor, vilket gör denna avgränsning ändamålsenlig. Det är dock viktigt att komma ihåg när man läser vidare i texten. I framtiden är det fullt möjligt att inkludera även denna komponent i statistik, analyser och utvärderingar.
Vissa skillnader mot andra publicerade uppgifter
Sammantaget, för 2019, noteras att antalet helårsstudenter i kursklassificeringsmaterialet uppgick till 297 000, till ett samlat ekonomiskt värde av 14,7 miljarder kronor. Motsvarande värden baserade på årsredovisningsuppgifter var 289 000 helårsstudenter respektive 14,2 miljarder kronor. Här nedanför beskriver de (fel)källor som ger upphov till den här avvikelsen.
För det första ingår i det material vi har tillgång samtliga studenter som är registrerade på lärosätenas kurser, inte bara de som ligger till grund för beräkningen av utbildningsvolymens ekonomiska värde. Det rör sig om studenter från tredje land som själva bekostar sin utbildning, och vi har inte möjlighet att räkna bort dessa.
Den här skillnaden gör att det överlag kommer att ingå något fler studenter i kursklassificeringsmaterialet, i förhållande till vad som presenteras inom den ekonomiska statistikens takbeloppsuppföljning. Uppgifterna är dock i linje med de uppgifter om helårsstudenter och helårsprestationer som publiceras inom statistikprodukten grundnivå och avancerad nivå (Högskolan i siffror, Universitetskanslersämbetets statistiska databas). Genom befintlig statistik vet vi att andelen betalande studenter generellt är relativt hög på våra tekniskt inriktade lärosäten. Av figur 1 verkar det dock som att avvikelsen från takbeloppsuppgifterna inte är märkvärt större inom NTF jämfört med andra utbildningsområden. Den här skillnaden bedöms inte påverka jämförbarheten i någon större utsträckning.
Effekten av detta framgår av figur 1, där man kan se en liten men systematisk skillnad mellan de värden som hämtas från årsredovisningarnas fakturor (gula) jämfört med de som beräknats utifrån kursklassificeringsmaterialet (lila). I den vänstra panelen räknar vi antalet helårsstudenter, och i den högre beräknar vi och jämför helårsstudenternas ekonomiska värde.
För det andra finns en viktig skillnad i antal helårsstudenter som registreras på kurser inom de konstnärliga utbildningsområdena (se tabell 1). För att kunna kontrollera kostnaderna för de här utbildningarna beslutar regeringen årligen om hur många helårsstudenter som varje lärosäte har rätt att avräkna inom respektive konstnärligt utbildningsområde. Om antalet helårsstudenter inom exempelvis design vid ett visst lärosäte överstiger det maximalt tillåtna under ett givet år har lärosätet rätt att istället avräkna dessa som om de vore registrerade på kurser inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap eller teknik (Enligt Bilaga 1, punkt 5.1, i regleringsbrevet till universitet och högskolor).
Figur 1: Helårsstudenter (v) och ersättning (h) efter utbildningområde och källa (gul = Årsredovisningsuppgifter, lila = Kursklassificeringsuppgifter), år 2019, antal och miljarder kronor
Det här gör att antalet helårsstudenter inom just konstnärliga utbildningsområden är ytterligare lite fler i förhållande till takbeloppsuppföljningen, jämfört med inom övriga utbildningsområden. Antalet helårsstudenter blir också marginellt lägre inom framförallt NTF, men även HSTJ. Påverkan blir inte så stor när vi, som i den vänstra panelen i figur 1, räknar antal helårsstudenter. Men, eftersom att ersättningsbeloppen för de konstnärliga utbildningsområdena är betydligt högre än övriga, blir skillnaden desto större när vi istället jämför helårsstudenternas ekonomiska värde, vilket framgår av den högra panelen.
I lärosätenas årsredovisningar finns information om hur lärosätena har omfördelat de helårsstudenter som översteg det maximala antalet inom respektive konstnärligt utbildningsområde. År 2019 handlade det totalt om knappt 2 300 helårsstudenter, varav de flesta - strax över hälften - studerade kurser inom design. Fördelningen av dessa helårsstudenter mellan de olika konstnärliga utbildningsområdena framgår av den vänstra sidan i figur 2.
I figuren kan man också följa hur lärosätena har valt att omfördela de här helårsstudenterna till andra utbildningsområden. De gula strömmarna visar omfördelningen till naturvetenskap, de lila till teknik och de blåa till samhällsvetenskap. I princip samtligt helårsstudenter omfördelades till antingen teknik eller naturvetenskap, utbildningsområden som har samma ersättningsbelopp.
Figur 2: Helårsstudenter som översteg maxtaket inom de konstnärliga utbildningsområdena, efter konstnärligt utbildningsområde (vänster) och det område de blev omfördelade till (höger), år 2019, andel
DA: Dans, DE: Design, KO: Konst, MM: Media, MU: Musik, TA: Teater. NAX: Naturvetenskap, SA: Samhällsvetenskap, TE: Teknik
Den här informationen gör det möjligt att på aggregerad (lärosätes-) nivå förklara och kvantifiera skillnaden mellan de olika källorna som uppstår på grund av de helårsstudenter inom konstnärliga utbildningsområden som ”skjuter över” maxtaket. Men, eftersom att man inte kan veta vilka studenter (eller vilka kurser dessa läser, rättare sagt) det är som omfördelas kan samma beräkning inte genomföras desegregerad nivå. Därför kommer vi även fortsättningsvis här att redovisa uppgifter som skiljer sig på det sätt som beskrivs ovan.
För det tredje finns en skillnad i mätperioden mellan uppgifterna om kursklassificeringen och de som ligger till grund för resurstilldelningen. I materialet är kurserna indelade i terminer, vilket gör det möjligt att återge uppgifterna efter termin, läsår eller år. I det här fallet utgörs år av summan av vårterminen och höstterminen. Detta innebär att de helårsstudenter som avser den del av höstterminen som infaller i januari alltid kommer hänföras till föregående år. Detta är en skillnad gentemot lärosätena som kan använda ett strikt kalenderår (1 januari – 31 december) i framtagandet av motsvarande uppgifter. Vi väljer i att redovisa uppgifterna per år (summan av vårterminen och höstterminen) för att göra jämförbarheten med resurstilldelningssystemet så stor som möjligt. På grund av att antalet helgfria vardagar varier mellan åren kommer den här skillnaden att vara olika stor under olika år, med en viss systematik. Avvikelsen bedöms dock ha en begränsad effekt på jämförbarheten mellan uppgifterna.