Inom ämnesområdet gavs under 2019 sammanlagt 15 990 kurser fördelade på 5 ämnesdelområden, vilket framgår av tabell 1.0. Av dessa hittar vi drygt 8 000 inom ämnesdelområdet beteendevetenskap, 3 140 inom ekonomi/administration och 2 390 inom övriga samhällsvetenskapliga ämnen. Sammanlagt utgjorde dessa tre största delområden omkring 85 procent av det samlade kursutbudet inom juridik och samhällsvetenskap.

Antalet helårsstudenter uppgick till totalt 126 260 stycken. Sammantaget utgjorde helårsstudenter inom de tre största ämnesdelområdena 82 procent av det totala antalet, varav det allra största, beteendevetenskap, utgjorde 46 procent.

Det ekonomiska värdet för helårsstudenterna inom juridik och samhällsvetenskap uppgick till 5 000 miljoner kronor under budgetåret 2019. Mätt på det här sättet stod de tre största delområdena för 81 procent av hela ersättningen inom ämnesområdet.

 

Tabell 1.0: Kurser, helårsstudenter och ersättning, efter ämnesdelområde inom juridik och samhällsvetenskap, år 2019, antal och andel


Kurs


Helårsstudenter


Ersättning


Ers/HST


Antal

%


Antal

%


mnkr

%


kr

Beteendevetenskap

8 004

50,1


58 625

46,4


2 488

49,8


42 444

Ekonomi/administration

3 138

19,6


28 086

22,2


954

19,1


33 969

Informatik/Data- och systemvetenskap

1 385

8,7


9 562

7,6


505

10,1


52 830

Juridik

1 076

6,7


13 747

10,9


447

9,0


32 537

Övriga samhällsvetenskapliga ämnen

2 387

14,9


16 246

12,9


601

12,0


37 022

Juridik och samhällsvetenskap totalt

15 990

100,0


126 266

100,0


4 996

100,0


39 569

Av tabell 1.0 framgår också den genomsnittliga ersättningen för helårsstudenter, totalt för ämnesområdet och uppdelat på respektive delområde, uttryckt i kronor. För ämnesområdet som helhet uppgick den genomsnittliga ersättningen till omkring 39 570 kronor. Högst var den genomsnittliga ersättningen inom informatik/data- och systemvetenskap, och lägst var den inom juridik.

Av staplarna i figur 1.1 framgår antalet kurser inom respektive ämnesdelområde samt hur många utbildningsområden som kurserna är klassificerade till. Majoriteten, 78 procent, av kurserna inom ämnesområdet klassificerades till enbart ett utbildningsområde. Motsvarande andel för två olika klassificeringar var 21 procent, medan de som klassificerades till tre eller fler utbildningsområden stod för 1 procent.

 

Figur 1.1: Antal kurser per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområdet juridik och samhällsvetenskap, efter antal utbildningsområden (färg), år 2019

Figur 1.1: Antal kurser per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområdet juridik och samhällsvetenskap, efter antal utbildningsområden (färg), år 2019

I figur 1.2 tittar istället på fördelningen av helårsstudenter mellan olika utbildningsområden per ämnesdelområde. Det absolut vanligaste, inom samtliga ämnesområden, var att helårsstudenterna inom det största utbildningsområdet utgjorde mer än hälften av samtliga. Inom juridik och samhällsvetenskap varierade hur stor den andelen var mellan 46 (beteendevetenskap) och 99 procent (juridik).


Figur 1.2: Andel helårsstudenter per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområde juridik och samhällsvetenskap, efter utbildningsområde (färg), år 2019

Figur 1.2: Andel helårsstudenter per ämnesdelområde (x-axel) inom ämnesområde juridik och samhällsvetenskap, efter utbildningsområde (färg), år 2019

Slutligen tittar vi också kursklassificeringens effekt på den genomsnittliga ersättningen inom ämnesgrupper. Det här görs genom att dividera den totala ersättningen för helårsstudenter med antalet helårsstudenter inom den ämnesgruppen. I figur 1.3 jämför vi olika lärosätenas genomsnittliga ersättning genom att relatera den till medianen inom respektive ämnesgrupp. De små fyrkanterna i figuren representerar värdet för ett lärosäte. En markering som ligger vid “2 x Median”-markeringen har alltså en genomsnittlig ersättning som är två gånger högre än medianen i den ämnesgruppen.

Sorteringen i figuren är gjord utefter hur stor variation som fanns in materialet (standardavvikelse) - ju högre upp i listan, desto större variation. Som framgår av figur 1.3 var variationen störst inom ämnesgruppen utbildningsvetenskap praktisk-estetiska ämnen. Totalt 20 lärosäten gav kurser inom ämnesgruppen under året.

Det mest avvikande värdet fanns inom gruppen pedagogik, där den genomsnittliga ersättningen på ett lärosäte var 5 gånger större än medianersättningen. Totalt gav 27 lärosäten kurser inom ämnesgruppen.

 

Figur 1.3: Genomsnittliga ersättningsnivåer inom respektive ämnesgrupp, i förhållande till medianersättningen, år 2019

Figur 1.3: Genomsnittliga ersättningsnivåer inom respektive ämnesgrupp, i förhållande till medianersättningen, år 2019

Man kan inte dra några slutsatser kring om kursklassificeringen har gjorts på rätt eller fel sätt utifrån det här materialet. Klassificeringen ska ske enbart utifrån kursens innehåll, vilket kan skilja sig markant även inom en ämnesgrupp. Måttet är också beroende av hur många, och vilka typer av, kurser ett lärosäte ger inom respektive ämnesgrupp.